Skriv om att engagera.
San Francisco, sommaren 1969
"Make love, not war!"
Filmkamerorna följde ivrigt virrvarret av människorna som protesterade mot Vietnam-kriget. Hippies och män i militärkläder utgjorde en färgglad röra.
På en scen stod en ung man och pratade det vackra landet borta i Syodsasien, landet som var drabbat av ett fasansfullt inferno.
Sunshine såg fascinerat på den unge mannen och vände sig till sina bästa vänner Maureen och Ryan och Ryans pappa David.
"Tänk att det är min storebror som står där uppe!" sa hon stolt.
"Sååå coolt!" sa Ryan.
David log.
"Ja, han är beundransvärd, vår James."
En medelålders man med bister uppsyn och militärkläder tyckte inte att det var coolt och beundransvärt. Alla hippies och vapenvägrare gav honom grå hår! Förstod de inte att de bara störde ordningen i staden?
Militären gick fram till scenen och drog ur sladdar till mikrofoner och högtalare.
Plötsligt såg han hur en liten hippieklädd flicka med långt, kopparfärgat, lockigt hår sprang över scenen.
"Vad i helvete...?!" mumlade militären.
Sunshine slet sladdarna ur handen på militären och höll upp dem så att alla i folkmassan såg vad han gjort.
Alla buade högt åt militär-mannen.
Ryan kom fram till Sunshine. Den tanige lille pojken satte i alla sladdar igen.
"Jäkla hippie-ungar!" morrade militäre-mannen. "Åk hem!"
"Åk hem själv!" sa Sunshine.
Ryan kvävde ett fniss.
Maureen och David stod nedanför scenen och skrattade gott Sunshine.
"Hon är för härlig!" skrockade David.
Eftersom alla mikrofoner och högtalare var igång igen, hördes varenda ord militären och Sunshine sa.
Folkmassan gapskrattade åt att en liten tonårs-tjej kunde platta till den store idioten.
San Francisco, sommaren 1969
"Make love, not war!"
Filmkamerorna följde ivrigt virrvarret av människorna som protesterade mot Vietnam-kriget. Hippies och män i militärkläder utgjorde en färgglad röra.
På en scen stod en ung man och pratade det vackra landet borta i Syodsasien, landet som var drabbat av ett fasansfullt inferno.
Sunshine såg fascinerat på den unge mannen och vände sig till sina bästa vänner Maureen och Ryan och Ryans pappa David.
"Tänk att det är min storebror som står där uppe!" sa hon stolt.
"Sååå coolt!" sa Ryan.
David log.
"Ja, han är beundransvärd, vår James."
En medelålders man med bister uppsyn och militärkläder tyckte inte att det var coolt och beundransvärt. Alla hippies och vapenvägrare gav honom grå hår! Förstod de inte att de bara störde ordningen i staden?
Militären gick fram till scenen och drog ur sladdar till mikrofoner och högtalare.
Plötsligt såg han hur en liten hippieklädd flicka med långt, kopparfärgat, lockigt hår sprang över scenen.
"Vad i helvete...?!" mumlade militären.
Sunshine slet sladdarna ur handen på militären och höll upp dem så att alla i folkmassan såg vad han gjort.
Alla buade högt åt militär-mannen.
Ryan kom fram till Sunshine. Den tanige lille pojken satte i alla sladdar igen.
"Jäkla hippie-ungar!" morrade militäre-mannen. "Åk hem!"
"Åk hem själv!" sa Sunshine.
Ryan kvävde ett fniss.
Maureen och David stod nedanför scenen och skrattade gott Sunshine.
"Hon är för härlig!" skrockade David.
Eftersom alla mikrofoner och högtalare var igång igen, hördes varenda ord militären och Sunshine sa.
Folkmassan gapskrattade åt att en liten tonårs-tjej kunde platta till den store idioten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar