Huset som Gud glömde - 64

Kyle

Fredag kväll.

”Shit! Vad kul det här var!” utbrast Mandy en stund senare. ”Tack för att jag fick vara med!”
Hon kramade oss.
”Det var jättekul att du ville vara med.” sa Coral.
”Ja, det var det verkligen.” sa jag.
Darla och Ashlee höll med.
”Ni är så jäkla schysta och coola!” sa Mandy. ”Inte så där trista som ungarna hemma i Lyndon.”
”Du är schyst och cool själv.” sa Ashlee.
”Tycker du…?” frågade Mandy.
"Så klart jag tycker, silly.” log Ashlee. ”Annars hade jag ju inte sagt det.”
Mandy såg glad ut när vi sa att vi gillade henne.
Jag fick en känsla av att hon kanske inte har så många kompisar, inga nära vänner iallafall... kanske mest ett flertal ytliga...?

Vilken tur jag har som har så fina vänner som står mig så nära: Ashlee, Max, Chris, Darla - och Coral förstås! :-)
Hoppas de förstår hur värdefulla de är för mig.