söndag, oktober 24, 2010

Huset som Gud glömde - 68

Coral

”Jag bara skojar farfar,” log Kyle. ”det är verkligen fint här.”
Farfar bara skrockade.
Det är verkligen vackert här - och utsikten är fantastisk! Man ser hela staden på ena sidan kullen och sjön på den andra.

Vi fotograferade otroligt mycket - alla och allting skulle vara med på bild!
”Sliter ni inte ut era kameror snart?” skojade farfar.
”Dom håller bättre än din gamla skruttlåda till kamera från 1700-talet.” fnissade Kyle.
Ashlee, Darla och jag började gapskratta.
Det gjorde farfar också! Han såg på oss andra och frågade:
”Är grabben alltid så här? Vad gör ni med honom när han är sån?”
Ashlee sken upp.
”Så här!”
Hon slog armarna om Kyle och började kittla honom.
”Mycket bra uppfostringsmetod.” skrattade farfar.
”Tycker inte jag…” muttrade Kyle truligt.
Men han kunde inte låta bli att skratta.
”Sluta kittlas!” fnissade han.
”Nope!” sa Ashlee med trotsig glädje i rösten. "Jag gillar att kittlas!"
"Jag märker det!" sa Kyle.
Darla riktade kameran mot Kyle och Ashlee.
”Darl, tar du ett enda kort knuffar jag ner dig…” muttrade Kyle.
Darla bara skrattade och plåtade massor.
Haha! :-)
*

Inga kommentarer: