Kyle
Usch… vad det var svårt att säga hej då till alla. Jag hatar avsked!
Muriel (farmors syster) torkade ögonen med en liten spetsnäsduk.
Farmor såg också sorgsen ut.
”Det kommer bli tomt här i huset utan er.” sa farfar.
Muriel snöt sig.
Farfar kramade om sin svägerska.
”Muriel lilla… du beter dig som om det här avskedet är för alltid…” Farfar log. ”Barnen kommer nog komma tillbaka någon dag ska du se.”
Muriel log genom tårarna.
”Ja, du har rätt Donovan. Nu ska jag sluta bete mig.”
Muriel gav oss alla varsin kram.
Nu hade vi nog kramat alla typ 100 gånger! Men det är kul att våra släktingar tycker så mycket om oss.
Det finns mycket kärlek i det här huset.
Det är ett jättebra och roligt ställe att vara på! Det trodde jag inte innan vi kom hit.
När jag var liten, typ 10, var jag ju rädd för det här stället... Coral också.
Konstigt. Varför…?
Hände det något vid vårt senaste besök som Coral och jag inte minns…?
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar