Coral
Lördag.
Vad det här lovet har gått fort…!
Det är redan lördag morgon och i morgon eftermiddag åker vi hem…
Jag vill inte tänka på morgondagen, men det är svårt att låta bli
och jag får en tung känsla i bröstet - som om det sitter en stor,
elak sten eller något där och trycker på.
Den naiva sidan av mig vill tro att allt ska vara bättre när vi kommer hem,
att vi ska få ha det bra, som när vi var små. Innan allt… onda… började.
Men den realistiska sidan av mig vet att det inte kommer att bli så.
Tänka så är bara dumt. Naivt.
Det är bara en dröm som aldrig kommer att slå in.
Nu är det bara jag som är vaken. Klockan är bara 8.
Kyle, Darla och Ashlee sover djupt.
Det är skönt att se Kyle sova så lugnt.
Han är verkligen trygg nu. Det är för att Ashlee ligger alldeles nära honom och hennes ena arm håller om honom.
Jag blir lugnare av att titta på dem; det är som att Kyles trygghets-känsla liksom "smittar av sig" på mig.
Låter flummigt kanske? Men det är en bra känsla.
Nej, nu ska jag försöka somna om. Det vore nog bra att
sova någon timme till eller två.
Jag skriver snart igen!
// Coral
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar