*
Ashlees glada bus-humör fick Kyle att glömma sin ångest inför hemresan för ett tag.
Han kunde slappna av och tänkte bara på att ha roligt och trevligt med Ashlee, Coral och Darla.
Ashlee visste nog inte om det själv, men hon hade en otrolig förmåga att få folk att må bra och känna sig glada. Hennes glädje smittade alltid av sig.
”Visst är Kyle söt när han rodnar?” fnissade Ashlee.
”Lägg av…” skrattade Kyle generat.
”Det är du faktiskt, Kyle.” log Darla.
Kyle skakade på huvudet.
”Jo.” sa Ashlee. ”Vi bestämmer.”
Darla och Coral skrattade.
”Jaha.” sa Kyle. Hans fingrar lekte med Ashlees skruvlockar. ”Och då kanske jag bestämmer att du är söt!”
Ashlee skakade på huvudet. Hon såg lite generad ut.
”Jo, det bestämmer jag visst.” log Kyle.
Coral och Darla fnissade.
Kyle hade omedvetet erkänt att han tyckte att Ashlee var söt, något han annars var för blyg för att göra.
Kyle såg på sin syster och Darla.
”Vad fnissar ni åt…?”
”De fnissar för att du tycker att jag är söt.” fnissade Ashlee.
”Men det har du aldrig erkänt förut.” fnissade Darla.”
”Men jag tycker ju att… att du är… söt.” mumlade Kyle generat.
”Awww Kyle… du är det gulligaste som finns!” sa Ashlee.
Hon gav honom en puss.
Kyle såg om möjligt ännu mer generad ut.
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar