Huset som Gud glömde - 55

Kyle

Vi gick till en park i närheten av huset. Det var en enorm park - och jättefin, grön och lummig.
En fågel som gick lite klumpigt mot vattnet stannade upp och tittade nyfiket på oss.
Ashlee hälsade på den och då kom den ännu närmare!
”Vilken tur att vi tog med oss våra kameror!” sa Darla.

Coral fick många fina bilder på fågeln. På en bild ser det ut som att fågeln och Ashlee pratar med varandra - jättegullig bild!
När fågeln tröttnade på att bli fotograferad klumpade den iväg mot vattnet och simmade iväg. Den simmade väldigt graciöst - verkligen en kontrast mot dess klumpighet på land.
”Hej då fågeln!” ropade Ashlee.
Fågeln gav ifrån sig ett litet ljud till svar, kanske det betyder ”adjö” på fågel-språk, haha!
*