Huset som Gud glömde - 42

Kyle

Hela dagen var grå och regnig, så vi gick omkring inomhus och fotograferade coola saker.
Mandy tittade på mig nästan hela tiden och såg ganska sur ut varje gång Ashlee kom nära mig eller rörde vid mig.
Jag fattar inte varför…
”Hon gillar dig, sötnos.” viskade Darla till mig.
Jag gav Darla en förundrad blick.
”Gillar hon mig? Varför då?”
Darla skrattade.
”Ja, varför gillar hon dig Kyle…?” sa Darla och låtsades fundera.
Hon log och rufsade om mitt hår.
”Kanske för att du är den finaste, sötaste och snällaste killen i hela världen…?”
”Är jag ju inte.” mumlade jag.
Ashlee lindade armarna runt min midja och kramade mig hårt.
”Jo, det är du visst! Finast i hela universum är du!”
Hon gav mig ett strålande leende.
Jag kände mig väldigt generad, fast glad också.
Mandy såg ännu surare ut.
*