*
Nu var Cassie helt ensam, utan någon att vara med...
Bästa kompisen Finn var bortrest och storebror Alex var på sommarläger.
Saknaden efter killarna gjorde ont i magen.
Men det här magontet rådde inte ens Pepto-Bismol på - den där rosa drickbara smörjan som mamma hade i en flaska hemma i medicinskåpet. Smörjan var till för upprörd mage.
Alex vägrade dricka Pepto-Bismol. En gång tog han till förklaringen:
"Jag dricker inte läbbiga rosa saker."
"Men du dricker ju milkshake... Jordgubbs-milkshake är rosa..." hade Cassie sagt.
Alex hade inte riktigt vetat vad han skulle säga och det hade fått Cassie att fnissa.
"Uh... men det fanns inte med chokladsmak ju." fick han fram till slut.
Mamma Nora hade skrattat och givit Alex en kram. Och så mutade hon honom honom med 5 dollar om han drack lite smörja för magen.
Alex hade knotande gått med på det.
Det roliga minnet fick nu Cassie att sakna storebror ännu mer.
Alex var så påhittig, rolig och charmig. Han fick alltid sin lillasyster att må bra. Men nu var han flera mil hemifrån...
Med nerböjt huvud och en klump i halsen gick Cassie sakta bort till den lilla lekplatsen.
Den var alldeles öde. Gungorna såg lika övergivna ut som Cassie kände sig.
Flickan satte sig på en av gungorna och flöt sakta fram och tillbaka i den milda sommarbrisen.
"Jag är ensammast i hela världen..." sa flickan till luften. "Alldeles osynlig."
Det kändes som hon aldrig skulle bli glad mer.
Cassie snyftade till och stora tårar droppade ner på jeansen.
Nu var Cassie helt ensam, utan någon att vara med...
Bästa kompisen Finn var bortrest och storebror Alex var på sommarläger.
Saknaden efter killarna gjorde ont i magen.
Men det här magontet rådde inte ens Pepto-Bismol på - den där rosa drickbara smörjan som mamma hade i en flaska hemma i medicinskåpet. Smörjan var till för upprörd mage.
Alex vägrade dricka Pepto-Bismol. En gång tog han till förklaringen:
"Jag dricker inte läbbiga rosa saker."
"Men du dricker ju milkshake... Jordgubbs-milkshake är rosa..." hade Cassie sagt.
Alex hade inte riktigt vetat vad han skulle säga och det hade fått Cassie att fnissa.
"Uh... men det fanns inte med chokladsmak ju." fick han fram till slut.
Mamma Nora hade skrattat och givit Alex en kram. Och så mutade hon honom honom med 5 dollar om han drack lite smörja för magen.
Alex hade knotande gått med på det.
Det roliga minnet fick nu Cassie att sakna storebror ännu mer.
Alex var så påhittig, rolig och charmig. Han fick alltid sin lillasyster att må bra. Men nu var han flera mil hemifrån...
Med nerböjt huvud och en klump i halsen gick Cassie sakta bort till den lilla lekplatsen.
Den var alldeles öde. Gungorna såg lika övergivna ut som Cassie kände sig.
Flickan satte sig på en av gungorna och flöt sakta fram och tillbaka i den milda sommarbrisen.
"Jag är ensammast i hela världen..." sa flickan till luften. "Alldeles osynlig."
Det kändes som hon aldrig skulle bli glad mer.
Cassie snyftade till och stora tårar droppade ner på jeansen.
Soundtrack/Låtlista
6 kommentarer:
Ensammast i hela världen. :(
Fint skildrat.
Mmmm... stackars lilla Cassie... :(
Tack så mycket Pia! <3
Sorgligt.
Mmmm... inte lätt att vara en liten Cassie... :(
Jättefint skrivet. Stackars lilla flicka...
@ Anitha: Tack så mycket!
Mmmm... måste vara hemskt att känna sig så där liten och ensam.... :(
Skicka en kommentar