*
Marco och Dani rusade fram till Charli som låg i sängen. Medvetslös.
Flickan var naken, sånär som på trosorna, och blödde från sin spräckta underläpp och från näsan. Runt halsen syntes blåmärken efter någons händer.
”Helvete!” morrade Marco Danelli.
Han kände på sin brorsdotters puls.
Dani stod nu lutad mot väggen och bet på naglarna. Hon skakade.
”Det är okej, älskling.” sa Marco.
Han sträckte ut armen för att svepa in Dani i sin famn, men Dani stod kvar.
Hon skakade på huvudet.
”Jag är okej pappa.” sa hon mekaniskt.
Marco kände sig skakad. Inte bara för det som hänt Charli, utan också för att han aldrig sett Dani så här uppriven.
Förbannad och irriterad kunde hon bli så att det slog gnistor om det, men det här var något helt annat.
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar