SkrivPuff: Utmaning 2010:335 - 11 december - del 1
Skriv om att ta genvägar.
*
Lördag 11 december
Nora dukade fram brunch åt Darryl. Hon skyndade sig, för hon ville hinna klart innan han vaknade. Hon visste att han skulle vara ilsken och otrevlig. Inatt hade han varit jättesur när hon inte ville komma och lägga sig hos honom.
Men det hade varit så viktigt för Nora att få färdigt klänningen hon sydde till Cassie.
Flickan skulle gå på bio och äta pizza-middag, ensam med en pojke för första gången, nu ikväll och Cassie hade sagt att hon ville ha på sig något speciellt. Den lilla raringen hade till och med räknat sina sparpengar för att se om hon hade råd med en ny outfit.
Nora såg nu på klänningen hon sytt på hela natten till sin älskade lilla flicka. Gammaldags, tidigt 1960-tal, och turkos. Just den stilen på klänningar som Cassie älskade.
Darryl var mycket riktigt sur när han kom upp. Han satte sig bara vid bordet och slevade i sig äggröran med bacon och det stora glaset med färskpressad apelsinjuice.
"Var baconet lagom krispigt?" frågade Nora vänligt.
Darryl grymtade något och nickade.
"Du är väl inte arg för att jag satt uppe hela natten och sydde?"
Darryl bara blängde.
Cassie kom ut i köket. Flickan tog en liten genväg runt bordet och satte sig så långt bort från Darryl som möjligt.
Nora tog den nya klänningen från sin galje och höll upp den framför Cassie.
"Vad tycks raring, gillar du den?"
Cassie bara gapade. Sedan blev hennes mandelformade blå ögon stora och glittriga av ren lycka.
Hon skrek till av glädje och sprang upp och kramade sin mamma.
"Åh mamma, du är bäst! Det är den finaste klänningen jag har haft! Åh, den är gammaldags - och turkos, en av mina favoritfärger!"
Nora skrattade. Hon trodde nästan att Cassie skulle börja sväva för att hon var så lätt och rusig av lycka.
"Mamma, du syr fantastiska kläder! Du borde jobba med det!"
Darryl fnyste.
"Du är en liten bortskämd skitunge som får precis allt du vill." fräste han. "Och din mamma ska inte hålla på att sy kläder åt folk, särskilt inte på nätterna. Vi har ju aldrig nån tid tillsammans, Nora. Du bryr dig bara om dina bortskämda snorungar!"
Tårar steg i Cassies ögon.
"Det är inte sant." sa hon med tjock röst. "Du ska inte tala så till min mamma."
Darryl reste sig och gick hotfullt mot Cassie och Nora.
"Tala inte om för mig vad jag får och inte får göra, din lilla snorunge."
I nästa sekund slet Darryl Cassies nya klänning ur Noras hand och slet sönder den.
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar