Hets #2

*
"Du har glömt att bädda sängen idag, Kyle." sa fadern strängt när Kyle och Coral stod vid diskbänken och hjälpte Nancy att förbereda maten.
"Förlåt Sir." sa Kyle. "Men vi fick så bråttom till skolan imorse."
Han sneglade oroligt på sin far.
"Du får gå upp en halvtimme tidigare imorgon." sa fadern. "Och då ska du bädda sängen riktigt ordentligt."
"Ja Sir, det ska jag." sa Kyle, lättad över att ha kommit undan med endast en tillsägelse.
"Robert, varför är det så viktigt att han bäddar sängen?" frågade Nancy.
"För att min son inte ska vara nån jävla slarver, så klart!" svarade Robert.
Hans ton talade tydligt om att han inte ville ha fler "dumma frågor".

Nancy, Coral och Kyle fortsatte med maten. Coral rullade köttbullar, Kyle skalade potatis som skulle bli potatismos och Nancy förberedde en deg till bröd.
"Bry er inte om den där sura gubben." sa Nancy i skojfrisk ton. "Han är bara på dåligt humör."
Hon ryckte på axlarna.
"Han får tjura hur mycket han vill, vi tre ska iallafall ha en trevlig middag! Eller hur?"
Nancy kramade om Kyle och smekte hans rygg.
Pojken slingrade sig besvärat ur hennes grepp. Trots den tjocka tröjan han hade på sig, kändes det som om han hade Nancy ända in på huden. Känslan äcklade honom.
Coral gav Nancy en blick som var full med is.
Men Nancy verkade inte märka det, för hon återgick till sitt bröd, glatt sjungande.

"Kyle, efter middagen fortsätter du med matteläxan," sa fadern som satt vid köksbordet och läste en tidning. "är det förstått?"
"Men Sir..." sa Kyle. "det är svårt, jag behöver hjälp."
Fadern gav honom en mörk blick.
"Du ska göra klart läxan om du så måste sitta uppe hela natten! Din syster får väl hjälpa dig."
Kyle suckade uppgivet.
"Sa du nåt?" dundrade fadern.
"Nej Sir." mumlade Kyle.
Han sneglade på sin syster och såg att Coral knöt händerna så hårt att knogarna vitnade.
*