*
Två killar kom gående mot dem. Dani gissade att de var ungefär 25-30 år.
Båda var gängliga. Den blonde var kraftigare över axlarna och hade ett brett leende på läpparna.
Har han sovit med en galge i truten eller...? tänkte Dani.
Hon kände igen den ljushårige, hade träffat honom ett par gånger och hon gillade honom inte alls.
Hon hoppades att han inte var hennes nye partner.
De skulle inte komma överens, det kunde hon sätta en månadslön på.
Den mörkhårige hade ett lugnt, sympatiskt utseende.
Dani hoppades att han var lika trevlig som han såg ut.
"Nå, vem är den lycklige utvalde?" frågade Dani.
Som om det varit hans stickreplik, kom den mörkhårige fram till Dani och log vänligt.
"Dani Danelli," sa chefen. "detta är Jacob Linz, din nye partner."
Jacob Linz och Dani skakade hand.
"Trevlig att träffas, Miss Danelli." sa Jacob. Han log varmt.
"Detsamma." log Dani. "Men kalla mig inte Miss Danelli, jag heter Dani."
"Okej." sa Jacob. "Dani."
Den blonde killen såg på Jacob, sedan på Dani, sedan log han ett fräckt leende och gjorde tummen upp.
"Wow!" mimade han till Jacob.
"Lägg av!" mimade Jacob till svar.
Jacob var inte alltid så glad i sin kollegas barnsliga, tonårsmanér.
"Ja... då ska man alltså arbeta tillsammans med den ökända Dani Danelli." sa Jacob leende.
"Yep!" log Dani.
Sedan sa hon på Gudfadern-manér:
"Welcome to the family."
De skrattade båda två.
"Tack så mycket, 'Miss Corleone'." skojade Jacob.
Dani log brett.
Den här killen skulle hon komma bra överens med!
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar