Ashlee's Numerologi

*
”En, två, tre, fyra, fem... Nej...”
Ashlee skakade på huvudet och tog bort en körsbärstomat från sin tallrik.
”Ska du inte ha den?” frågade Matthew.
Ashlee skakade på huvudet igen.
Hennes pappa tog tomaten och lade den på sin tallrik.
”Tycker du inte om tomater, raring?” frågade hennes farmor som kommit på besök.
”Jo, men det är fem.” svarade Ashlee. ”Ojämnt.”

Ashlee och Kevin hjälpte sin pappa med disken efter maten. Selma och farmor Hayden stannade i matrummet och dukade fram fat och bestick till efterrätten.
Farmor passade då på att fråga sin svärdotter om något hon funderat på under middagen.
”Du Selma, har det där med tomaterna något med Ashlees tics att göra?”
”Det är en av hennes tvångstankar.” sa Selma. ”Hon räknar ofta saker. När det gäller mat eller godis ska det vara ett jämnt antal, med andra saker är det tre eller fem som gäller.”
”Vad händer om det blir fel antal?” frågade farmor. ”Jag menar, tror hon att det ska hända något då?”
Selma nickade.
”Ja, vi tror det. Vi har försökt fråga henne om det många gånger, men ibland tror jag inte Ashlee vet själv, det är bara viktigt.”
Farmor suckade.
”Stackar'n... måste vara jobbigt för henne.”
”Det är det.” sa Selma.
”Vaddå?” Ashlee kom in i matrummet.
”Farmor frågade om tomaterna.” sa Selma. ”Varför det måste vara ett jämnt antal.”
”Jaha.” sa Ashlee. ”Jag vet inte... det måste bara det helt enkelt. Det är inte jag som bestämmer.”
”Vem bestämmer det då?” undrade farmor.
Ashlee ryckte på axlarna.
”Vet inte.”
Flickan sprang ut i köket för att hämta in chokladtårtan de skulle äta till dessert.
*