*
Hus
*
Baserad på en sann historia
Huset innanför järnstaketet såg ut som vilket hus som helst.
I huset bodde en liten familj. En familj som inte levde som alla andra familjer i det idylliska villaområdet i Los Angeles-förorten.
Väggarna i huset viskade om hemligheter om våld, hot och skräck.
Otäckheter som denna morgon, 25 juli 1988, skulle ta ett ödesdiger vändning.
Den lilla flickan som låg i sin himmelsäng och sov djupt visste ingenting om pappas planer för den här dagen. Och det var tur, för nu slapp hon se den store mannen luta sig över henne med en 32-kalibrig pistol i handen.
Den lilla sov fortfarande när hennes egen far tog hennes liv.
Huset innanför järnstaketet såg fortfarande ut som vilket hus som helst två dagar senare.
Men den tidiga morgonens idylliska lugn bröts abrupt av röken som steg från huset och av ännu ett pistolskott. Vapnets kula gjorde ett hål i garagedörren.
Grannarna larmade räddningstjänst. Men det fanns inga liv att rädda.
Flickan och hennes mor var avrättade och dränkta i gasolin. I garaget fanns familjens patriark, han hade tagit sitt eget liv.
Mannens hotelser mot familjen hade besannats: "Om ni tänker lämna mig dödar jag er och bränner ner huset."
Polisena som bar ut den lilla döda flickans kropp grät. Kanske var synerna de möttes av i huset bland de värsta de sett.
Det gör ont så att mitt hjärta gråter av att tänka på lilla Judiths tragiska öde.
Och jag känner ilska och smärta över att myndigheterna (Child Protective Services) kunde ha räddat den här lilla tösen, de fick rapporter om misshandel, både från flickans skådespelar-agent och hennes psykolog.
Men istället mördades en liten oskyldig, rädd 10-åring, av sin egen grymma far, bara några veckor efter CPS lagt ner fallet…
Helt ofattbart.
In Memoriam: Judith Eva Barsi
6/6 1978 - 25/7 1988
Hus
Den lilla flickan som låg i sin himmelsäng och sov djupt visste ingenting om pappas planer för den här dagen. Och det var tur, för nu slapp hon se den store mannen luta sig över henne med en 32-kalibrig pistol i handen.
Den lilla sov fortfarande när hennes egen far tog hennes liv.
Huset innanför järnstaketet såg fortfarande ut som vilket hus som helst två dagar senare.
Men den tidiga morgonens idylliska lugn bröts abrupt av röken som steg från huset och av ännu ett pistolskott. Vapnets kula gjorde ett hål i garagedörren.
Grannarna larmade räddningstjänst. Men det fanns inga liv att rädda.
Flickan och hennes mor var avrättade och dränkta i gasolin. I garaget fanns familjens patriark, han hade tagit sitt eget liv.
Mannens hotelser mot familjen hade besannats: "Om ni tänker lämna mig dödar jag er och bränner ner huset."
Polisena som bar ut den lilla döda flickans kropp grät. Kanske var synerna de möttes av i huset bland de värsta de sett.
Det gör ont så att mitt hjärta gråter av att tänka på lilla Judiths tragiska öde.
Och jag känner ilska och smärta över att myndigheterna (Child Protective Services) kunde ha räddat den här lilla tösen, de fick rapporter om misshandel, både från flickans skådespelar-agent och hennes psykolog.
Men istället mördades en liten oskyldig, rädd 10-åring, av sin egen grymma far, bara några veckor efter CPS lagt ner fallet…
Helt ofattbart.
Judith's bön:
”Käre Jesus,
varje dag skriker pappa och gör illa mamma
och ibland gömmer jag mig under min säng
och gråter och gråter.
Snälla,
gör så att han ser
att vi älskar honom.
Snälla
gör så att han slutar.
Snälla
var min vän.
Amen!
”Käre Jesus,
varje dag skriker pappa och gör illa mamma
och ibland gömmer jag mig under min säng
och gråter och gråter.
Snälla,
gör så att han ser
att vi älskar honom.
Snälla
gör så att han slutar.
Snälla
var min vän.
Amen!
6/6 1978 - 25/7 1988
Ode to Judith Barsi
(by Dakota Quinn Diamond)
Behind the smile
Hides a secret
A secret of pain and fear
You flew off to a safer place
A place with no pain or fear
You were an angel on Earth
Now you are an angel in Heaven
Sweet Judith,
You are missed and loved
And you will never be forgotten
(by Dakota Quinn Diamond)
Behind the smile
Hides a secret
A secret of pain and fear
You flew off to a safer place
A place with no pain or fear
You were an angel on Earth
Now you are an angel in Heaven
Sweet Judith,
You are missed and loved
And you will never be forgotten
5 kommentarer:
Förfärligt. Välskrivet.
Ja, det är så obeskrivligt förfärligt. Ofattbart hur en far kan göra så mot sitt lilla barn... :'(
Tack så mycket Charlotte! <3
Saaknar ord.
Fruktansvärt. Tänker även på Baby Pete eller vad han nu hette, pojken som blev torterad av sina föräldrar och till slut dog. Vuxna är grymma, när de ger sig på sina barn.
Det är så ofattbart att en del föräldrar kan utsätta sina barn för så mycket grymhet.... Fruktansvärt och oförlåtligt :'(
Skicka en kommentar