Sommarkalendern 2014 - del 13

*
24 Juni

Linus Ekdahl hade kämpat med att samla mod hela dagen.
Han hade varit så säker på att han vågade berätta nu. Men modet svek honom gång på gång.
Inte förrän på kvällen kände han att han kanske skulle orka.
Om bara några minuter skulle kvällsfilmen börja, familjen satt redan beredda i soffan och snacks och dricka stod på bordet.
Pappa hällde upp chips och godis i skålar, mamma fixade så att de skulle få till rätt mysbelysning.
Småbrorsorna, tvillingarna Noel och Melwin roade sig med att kasta upp godis i luften som de sedan försökte fånga i sina öppna gap.
Storasyster Leni kontrollerade att tvillingarna inte gick helt i spinn.
Allt kändes så normalt. Så hemma.
Snart kanske han skulle förstöra det där normala. Och han skulle bli tvungen att stressa fram det han måste berätta, annars skulle de missa filmen.
Men inget av det där kunde hjälpas.
Jag måste berätta nu, annars kommer jag att fega ut totalt...

Leni tittade på honom.
"Vad är det brorsan? Har det hänt något?"
Nu tittade mamma och pappa också oroligt på honom.
Linus tog sin godisskål och snurrade förstrött på den.
Mamma strök honom över ryggen.
"Men älskling... vad är det?"
"Jag måste... säga en sak..." sa Linus.
Rösten gick upp i falsett. Kanske var det målbrottet eller nervositeten, kanske bådadera.
"Jag har tänkt berätta det här länge..."
Han svalde. Modet höll på att svika igen.

Leni tog lillebrors hand.
"Berätta, gubben. Vad som än har hänt är vi här för dig, det vet du." sa hon mjukt.
Då brast det för Linus. Tårarna flödade och han skakade av gråt.
Nu stirrade tvillingarna på honom.
"Varför Linus är lessen?" undrade Melwin, den känsligaste av tvillingpojkarna.
Linus tog ett djupt andetag.
"Jag är... jag gay." fick han fram.
Sedan brast han ut i snyftningar igen.
Pappa Göran gav honom en lång kram.
"Men lilla gubben... det ska du inte gråta för. Du är jättemodig och stark som berättar för oss, bara så här."

Linus grät ut en stund till. Sedan torkade han ögonen och snörvlade.
"Jag var nog lite rädd att ni skulle tycka att jag var... typ sjuk eller äcklig eller så." sa han och log blekt.
Leni stirrade på honom.
"Älskade lilla brorsan... den dagen jag får såna tankar måste du lova att skjuta mig."
Linus skrattade.
"Tack syrran. Jag lovar att göra det."
Leni log och omfamnade honom.
"Hallå, vad är gay för nåt då?" frågade Melwin.
"Det är när en pojke blir kär i andra pojkar." förklarade Malena.
Det var förmodligen en väldigt förenklad förklaring, men lille Melwin var ett barn med milt förståndshandikapp och han kunde inte ta in hur mycket information som helst.
Melwin nickade, förstående.
"Aha! Som kärlek!"
Pojken gav sin storebror en varm blick.
"Kärlek är bra saker." sa han.
Och så gav han Linus en jättekram.

❤
*