*
"Mamma, säg nåt kul jag kan göra."
Kate log och strök sin lilla pojke över ryggen.
"Är du uttråkad?"
Ryan nickade.
"Ja, jag är så uttråkad så jag dör snart…" muttrade han.
Mamma skrattade lite.
"Det tycker jag inte att du ska göra, lilla gubben. Däremot kan du gå upp till badrummet och hoppa ner i badkaret, så du blir ren och fin till middagen."
Kate ställde ner honom på terassens solvarma brädor.
Ryan stirrade på henne.
"Bada…? Mitt på dagen? Du är inte klok."
Både Maggie och Kate skrattade.
"Nej, det är möjligt att jag inte klok." log Kate.
Hon rufsade om pojkens ljusbruna, halvlånga hår, som blivit en aning solblekt.
"Men det börjar bli kväll och du behöver verkligen bada. Jag ska tappa upp ett bad åt dig."
"Jag kan bada själv." utbrast Ryan, nästan förskräckt.
Han var ju 11 år (11 ½ till och med), inte kunde mamma få bada honom då… Det var ju pinsamt.
Kate verkade förstå vad han tänkte, för hon gav honom en liten kram och sa:
"Det vet jag väl. Jag ska bara hälla upp vatten i badkaret åt dig. Upp med dig nu, busunge."
Just då kom David hem från jobbet.
"Hej pappa!" sa Ryan lyckligt.
David gav Kate en kram och en kyss. Maggie fick också en kram.
Ryan, som hade sovit när pappa gick till jobbet tidigt på morgonen, fick mest uppmärksamhet nu. Han sveptes upp i Davids famn och pojken kiknade av skratt när pappa busade; vände honom upp och ner och kittlade honom.
"Hur har er dag varit då?" frågade David och ställde ner Ryan.
Ryan ryckte på axlarna.
"Blasé." svarade han med en liten suck.
Kate förklarade hur uttråkad deras son hade känt sig idag.
"Och vet du pappa… mamma är inte riktigt klok," meddelade Ryan. "hon tycker att jag ska ta en bad - nu…"
Han himlade med ögonen.
David skrattade gott.
"Men vet du Ry, hur tokigt det än låter så behöver du nog ta ett bad. Du har sprungit omkring barfota i två dagar nu, både i sanden och på asfalt - utan att tvätta fötterna, så nu är det på tiden att du blir lite ren."
Ryan gick motvilligt upp på övervåningen, muttrandes om hur besvärliga föräldrar kunde vara.
"Mamma, säg nåt kul jag kan göra."
Kate log och strök sin lilla pojke över ryggen.
"Är du uttråkad?"
Ryan nickade.
"Ja, jag är så uttråkad så jag dör snart…" muttrade han.
Mamma skrattade lite.
"Det tycker jag inte att du ska göra, lilla gubben. Däremot kan du gå upp till badrummet och hoppa ner i badkaret, så du blir ren och fin till middagen."
Kate ställde ner honom på terassens solvarma brädor.
Ryan stirrade på henne.
"Bada…? Mitt på dagen? Du är inte klok."
Både Maggie och Kate skrattade.
"Nej, det är möjligt att jag inte klok." log Kate.
Hon rufsade om pojkens ljusbruna, halvlånga hår, som blivit en aning solblekt.
"Men det börjar bli kväll och du behöver verkligen bada. Jag ska tappa upp ett bad åt dig."
"Jag kan bada själv." utbrast Ryan, nästan förskräckt.
Han var ju 11 år (11 ½ till och med), inte kunde mamma få bada honom då… Det var ju pinsamt.
Kate verkade förstå vad han tänkte, för hon gav honom en liten kram och sa:
"Det vet jag väl. Jag ska bara hälla upp vatten i badkaret åt dig. Upp med dig nu, busunge."
Just då kom David hem från jobbet.
"Hej pappa!" sa Ryan lyckligt.
David gav Kate en kram och en kyss. Maggie fick också en kram.
Ryan, som hade sovit när pappa gick till jobbet tidigt på morgonen, fick mest uppmärksamhet nu. Han sveptes upp i Davids famn och pojken kiknade av skratt när pappa busade; vände honom upp och ner och kittlade honom.
"Hur har er dag varit då?" frågade David och ställde ner Ryan.
Ryan ryckte på axlarna.
"Blasé." svarade han med en liten suck.
Kate förklarade hur uttråkad deras son hade känt sig idag.
"Och vet du pappa… mamma är inte riktigt klok," meddelade Ryan. "hon tycker att jag ska ta en bad - nu…"
Han himlade med ögonen.
David skrattade gott.
"Men vet du Ry, hur tokigt det än låter så behöver du nog ta ett bad. Du har sprungit omkring barfota i två dagar nu, både i sanden och på asfalt - utan att tvätta fötterna, så nu är det på tiden att du blir lite ren."
Ryan gick motvilligt upp på övervåningen, muttrandes om hur besvärliga föräldrar kunde vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar