*
Adina såg ut att fundera på något. Ryan satte sig intill henne i soffan och vilade kinden mot hennes axel.
”Vad tänker du på mormor?”
Mormor Adina lade armen om pojkens axlar och log mot honom.
”Jag tänkte på att ikväll ska vi be till Gud och tacka för att vi har en så fin och stark familj.”
”Ja, det var en bra idé, mor.” log Kate.
”Ja, vi har världens bästa familj!” sa Ryan.
Han såg på Maggie, Maureen och Sunshine.
”Och jag räknar med er också, det vet ni va?”
Maggie gav Ryan en lång kram.
”Ja, lilla älskling, det vet vi. Tack.”
Maureen och Sunshine kramade också Ryan.
Ryan log generat, sedan såg han på Sheila.
”Sheil, du tillhör också familjen så klart, tro inte att jag glömde dig.”
Sheila log.
”Ja, jag är väl ungefär din jobbiga storasyster?”
Ryan skrattade.
”Ja, som en storasyster är du, fast du är inte jobbig.”
Shelia log och rufsade om Ryan hår.
”Inte ens när jag retas med dig eller gör så här…”
Hon kittlade Ryan.
Ryan skruvade på sig och fnissade.
”Okej då, lite jobbig är du.”
De andra skrattade.
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar