”Här har vi en härlig film med Ryan och Rebecca.” log David.
”Sommaren 1959.” läste Kate på filmrullens runda burk.
”Är den där jag lärde mig simma?” frågade Rebecca. ”Vad kul! Den har jag inte sett på jättelänge.”
"Jag kommer inte ihåg den." sa Ryan fundersamt.
Rebecca såg på Ryan och log.
”Du var så liten då, Ry. Du är nästan tre år i den här filmen.”
”Hjälp…” mumlade Ryan.
Kate skrattade.
”Det är inget pinsamt, Ry - vi lovar.”
Ocean Beach, sommaren 1959
”Se! Jag simmar!”
Ryan plaskade omkring i vattnet med simpuffar på armarna. Han tittade bort mot Kate som stod på strandkanten och filmade.
”Mamma!” ropade han högt. ”Ryan simmar!”
”Jag ser det älskling!” ropade Kate. ”Vad duktig du är!”
”Ja, jag är duktig!” sa Ryan stolt. ”Becki och pappa är också duktiga!”
Ryan pekade på sin pappa och syster som simmade intill Ryan.
”Nu kan jag simma själv!” skrek 7-åriga Rebecca glatt. ”Utan water wings!”
”Becki duktig!” jublade Ryan och klappade i händerna.
Rebecca kramade sin lillebror.
”Är det kul att simma, Ry?”
Ryan gav sin syster en blöt kram.
”Ja! Kul att simma!”
”Bra att du har dom här.” Rebecca knackade på en av simpuffarna. ”Då kan du flyta omkring som en liten fisk.”
Ryan nickade glatt.
Sedan såg han bort mot Kate.
”Mamma, kom och simma med oss!” ropade han.
”Senare älskling! Jag kan ju inte simma med kameran.”
Ryan fnissade.
”Jooo! Kamera kan leka fisk!”
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar