Sun City, California. Söndag, 9 maj, 1999
"Happy Mother's Day!" sa lilla Maxine och höll stolt fram en nyplockat bukett violer till sin fostermamma.
Joanne log varmt.
"Awww... tack så mycket min lilla älskling!" sa hon och gav flickan en kram.
"Vilka fina blommor!"
Maxine, 5 ½ år, nickade och log brett.
"Jaaaa, jag visste att du tycker om violiner, så jag plockade dom till dig."
Joanne kom plötsligt att tänka på en sak.
"Maxie... plockade du blommorna i någons trädgård?"
"Jag stjälde dom inte!" sa flickan bestämt.
Hennes fostermamma log.
"Nej, det tror jag inte heller. Men fick du plocka blommorna?"
Den lilla flickans stora ögon blev blanka.
"Jag stjälde inte..." sa hon.
Underläppen började darra.
"Mrs. Bedwin sa faktiskt att jag fick plocka violiner, för att du tycker om dom mamma Jo..."
Joanne lyfte upp den lilla i famnen och gav henne en puss på kinden.
"Jag tror dig Maxine. Och jag tycker väldigt mycket om 'violiner', särskilt när dom kommer från en så underbar liten unge som du."
Martin log mot sin fru och deras lilla fosterdotter.
"Det är verkligen vackra blommor Maxie." sa han och rufsade om barnets mörka skruvlockar.
"Jag går och tackar Mrs. Bedwin för 'violinerna'."
Han gick skrattande bort till grannfrun för att förhöra sig om att Maxine fått lov att plocka blommorna.
Mrs. Bedwin sa att det hade hon visst fått.
"Hon bad så snällt och inte kunde jag neka henne blommor på Mors Dag." sa den snälla gamla kvinnan.
Hon log och lade till:
"Jag skulle kunna ta ner månen åt er rara lilla tös!"
Martin log brett.
"Vi också." skrattade han. "Maxie är verkligen en härlig liten tjej!"
"Happy Mother's Day!" sa lilla Maxine och höll stolt fram en nyplockat bukett violer till sin fostermamma.
Joanne log varmt.
"Awww... tack så mycket min lilla älskling!" sa hon och gav flickan en kram.
"Vilka fina blommor!"
Maxine, 5 ½ år, nickade och log brett.
"Jaaaa, jag visste att du tycker om violiner, så jag plockade dom till dig."
Joanne kom plötsligt att tänka på en sak.
"Maxie... plockade du blommorna i någons trädgård?"
"Jag stjälde dom inte!" sa flickan bestämt.
Hennes fostermamma log.
"Nej, det tror jag inte heller. Men fick du plocka blommorna?"
Den lilla flickans stora ögon blev blanka.
"Jag stjälde inte..." sa hon.
Underläppen började darra.
"Mrs. Bedwin sa faktiskt att jag fick plocka violiner, för att du tycker om dom mamma Jo..."
Joanne lyfte upp den lilla i famnen och gav henne en puss på kinden.
"Jag tror dig Maxine. Och jag tycker väldigt mycket om 'violiner', särskilt när dom kommer från en så underbar liten unge som du."
Martin log mot sin fru och deras lilla fosterdotter.
"Det är verkligen vackra blommor Maxie." sa han och rufsade om barnets mörka skruvlockar.
"Jag går och tackar Mrs. Bedwin för 'violinerna'."
Han gick skrattande bort till grannfrun för att förhöra sig om att Maxine fått lov att plocka blommorna.
Mrs. Bedwin sa att det hade hon visst fått.
"Hon bad så snällt och inte kunde jag neka henne blommor på Mors Dag." sa den snälla gamla kvinnan.
Hon log och lade till:
"Jag skulle kunna ta ner månen åt er rara lilla tös!"
Martin log brett.
"Vi också." skrattade han. "Maxie är verkligen en härlig liten tjej!"
6 kommentarer:
Vilken fin berättelse! alltid roligt att läsa om lilla Maxine!
Awww! Tack! vad kul att du gillar att läsa om lilla Maxine! :)
*kram*
Söt historia. Och vackra bilder som vanligt också. Stulna blommor varar längst tänkte jag. Min yngste son kom ibland hem med blommor till mig när han var mindre. Han stjälde inte heller ånej! Hihii
Anne: Tack så mycket! :)
Hihi! Sitter här och ler åt din son som "inte stjälde" blommor till dig!
Går väl inte att bli arg på såna små sötnosar?
Nej går inte bli arg när de kommer med famnen full av kärlek :)
Nej det går inte när de kommer med famnen full av kärlek :)
Skicka en kommentar