*
Sun City School. Sun City, California.
Fredag, 1 December 2006
13-åriga bästisarna Maxine och Holly, och några av de andra tjejerna i deras klass, använde lunchrasten till att öva på skolans julshow som skulle äga rum om några veckor. De dansade och sjöng glatt:
I was walking home on Christmas eve
The whole neighborhood was fast asleep
The snow was falling, coming down hard
The place looked like a picture post card
And when my house came into view
I noticed something up on the roof
You can't imagine my surprise
When I looked closer and realized
It was Santa on the rooftop
Ett par av klassen killar stod och tittade på. Men snart började de förstöra glädjen för tjejerna; härmade dem på larvigt manér.
Killarna nöjde sig dock inte med detta, de smög snabbt fram och ryckte i några av tjejernas kjolar och flinade dumt och lystet när de fick en skymt av trosor.
”Sluta med det där!” skrek en av tjejerna.
”Sluta med det där!” härmade pojkarna och hånskrattade.
Maxine knuffade till en av pojkarna när han lyfte på hennes kjolfåll och försökte tafsa.
Just kom en lärare förbi.
”Maxine Clarke…!” utbrast hon. ”Sånt där beteende är inte acceptabelt på vår skola!”
Läraren tog lätt tag i Maxines arm och såg med allvarlig blick på den lilla tjejen, som nu såg trotsigt på henne.
”Dom tafsar ju!” skrek Maxine argt.
Nu log läraren lite överseende.
”Men lilla vän… pojkarna retas väl bara lite med er, leker. Pojkar gör så ibland med tjejer dom gillar.”
Tjejerna bara gapade. Stod en lärare verkligen här och sa detta…?!
Maxine exploderade.
”Om man gillar nån respekterar man den personen - och man är snäll! Man tafsar inte och försöker se den personens underkläder…!”
Flickans blå ögon som annars glittrade av glädje var nu mörka av ilska och hon knöt nävarna hårt.
I samma stund kom skolans rektor fram till dem.
”Du har helt rätt Maxine!” sa han. ”Bra sagt.”
Han log snällt mot flickan. Och sedan såg han, mindre vänligt, på läraren.
”Tänk att en liten 13-åring är klokare än en vuxen…” sa han och skakade beklagande på huvudet.
Rektorn ”bjöd in” pojkarna till sitt kontor för ett väldigt allvarligt samtal.
”Och er vill jag prata med i eftermiddag.” tillade han och spände blicken i läraren.
Flickorna jublade och kramade om Maxine.
"Du är bäst, Maxie!"
"Det är ni med!" sa Maxine och kramade sina vänner.
Senare den dagen ringde rektorn på Sun City School hem till Maxines fosterföräldrar.
”Mrs. Clarke, ni har en liten tjej ni kan vara mycket stolt över.” började han. ”Jag är väldigt stolt över att ha en så klok och modig elev på min skola. Den flickan kommer att gå långt i livet.”
Sun City School. Sun City, California.
Fredag, 1 December 2006
13-åriga bästisarna Maxine och Holly, och några av de andra tjejerna i deras klass, använde lunchrasten till att öva på skolans julshow som skulle äga rum om några veckor. De dansade och sjöng glatt:
I was walking home on Christmas eve
The whole neighborhood was fast asleep
The snow was falling, coming down hard
The place looked like a picture post card
And when my house came into view
I noticed something up on the roof
You can't imagine my surprise
When I looked closer and realized
It was Santa on the rooftop
Ett par av klassen killar stod och tittade på. Men snart började de förstöra glädjen för tjejerna; härmade dem på larvigt manér.
Killarna nöjde sig dock inte med detta, de smög snabbt fram och ryckte i några av tjejernas kjolar och flinade dumt och lystet när de fick en skymt av trosor.
”Sluta med det där!” skrek en av tjejerna.
”Sluta med det där!” härmade pojkarna och hånskrattade.
Maxine knuffade till en av pojkarna när han lyfte på hennes kjolfåll och försökte tafsa.
Just kom en lärare förbi.
”Maxine Clarke…!” utbrast hon. ”Sånt där beteende är inte acceptabelt på vår skola!”
Läraren tog lätt tag i Maxines arm och såg med allvarlig blick på den lilla tjejen, som nu såg trotsigt på henne.
”Dom tafsar ju!” skrek Maxine argt.
Nu log läraren lite överseende.
”Men lilla vän… pojkarna retas väl bara lite med er, leker. Pojkar gör så ibland med tjejer dom gillar.”
Tjejerna bara gapade. Stod en lärare verkligen här och sa detta…?!
Maxine exploderade.
”Om man gillar nån respekterar man den personen - och man är snäll! Man tafsar inte och försöker se den personens underkläder…!”
Flickans blå ögon som annars glittrade av glädje var nu mörka av ilska och hon knöt nävarna hårt.
I samma stund kom skolans rektor fram till dem.
”Du har helt rätt Maxine!” sa han. ”Bra sagt.”
Han log snällt mot flickan. Och sedan såg han, mindre vänligt, på läraren.
”Tänk att en liten 13-åring är klokare än en vuxen…” sa han och skakade beklagande på huvudet.
Rektorn ”bjöd in” pojkarna till sitt kontor för ett väldigt allvarligt samtal.
”Och er vill jag prata med i eftermiddag.” tillade han och spände blicken i läraren.
Flickorna jublade och kramade om Maxine.
"Du är bäst, Maxie!"
"Det är ni med!" sa Maxine och kramade sina vänner.
Senare den dagen ringde rektorn på Sun City School hem till Maxines fosterföräldrar.
”Mrs. Clarke, ni har en liten tjej ni kan vara mycket stolt över.” började han. ”Jag är väldigt stolt över att ha en så klok och modig elev på min skola. Den flickan kommer att gå långt i livet.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar