*
Efter skolan åkte Alex till grannstaden Paradise för att umgås lite med bästa kompisen Denny och sin lillasyster Cassie.
Han berättade för dem vad han måste göra i skolan på fredagen.
"Bästa straffet ever!" skrattade Denny.
Alex höll med om det, att uppträda i aulan var ju helt klart bättre än kvarsittning.
Men fick hade ändå massor fladdrande fjärilar i magen så fort han tänkte på att hela skolan skulle få höra honom sjunga.
"Fast det vore lite bättre om jag slapp sjunga solo..." funderade han högt.
Denny såg också fundersam ut.
"Om jag sjunger med dig då, funkar det?"
"Ja... det skulle kännas lättare för mig." sa Alex. "Och det vore kul. Men du kan väl inte skippa skolan på fredag...?"
Denny flinade.
"Jo, det kan jag. Paradise High ska ju ha det där jäkla idrottsdagen på fredag och den kan ju inte jag vara med på..."
Dennys astma hindrade honom ofta från att vara med på de lite tuffare och mer ansträngande idrottslektionerna i skolan, så hans läkare och lärare hade givit honom respit från dem, plus idrottsdagarna.
Han brukade få sitta i ett klassrum eller skolbiblioteket och plugga under dessa stunder.
Denny var inte helt nöjd med detta arrangemang, men han försökte göra det bästa av situationen.
Så nu tänkte han att det kunde bli roligare att hjälpa sin kompis med en lite pinsam situation än att sitta och plugga.
Och eftersom han oftast var flitig med sina läxor och andra skolarbeten låg han före sina klasskamrater i mycket, så nog tyckte han att han kunde unna sig själv lyxen med en ledig fredag.
"Åh... jag vill se er uppträda!" utbrast Cassie.
Men så försvann hennes leende och axlarna sjönk.
"Fast jag kan ju inte skippa skolan bara så där..." suckade hon.
Alex lade armen om sin syster.
"Men pratade inte mamma om att hålla dig hemma tills din skola gör nåt åt dina mobbare och låter dig byta skola...?"
Cassie nickade.
"Jo... men jag är rädd att skolan inte tillåter det."
Denny himlade sig.
"Nähä, men att tillåta mobbning går tydligen bra..." muttrade han, argt och bittert.
Alex nickade instämmande.
"Precis!" sa han med emfas. "Så länge skolan skiter i dig och ditt välbefinnande kan dom ju inte förvänta sig att du vill vara kvar där. Mamma kan ringa och förklara det, så kan du vara med mig och Denny på fredag."
Cassie var varm i hjärtat av killarnas fina omtänksamhet och kärlek till henne.
Hon kramade om dem och sa att hon gärna hängde med dem på fredag.
Efter skolan åkte Alex till grannstaden Paradise för att umgås lite med bästa kompisen Denny och sin lillasyster Cassie.
Han berättade för dem vad han måste göra i skolan på fredagen.
"Bästa straffet ever!" skrattade Denny.
Alex höll med om det, att uppträda i aulan var ju helt klart bättre än kvarsittning.
Men fick hade ändå massor fladdrande fjärilar i magen så fort han tänkte på att hela skolan skulle få höra honom sjunga.
"Fast det vore lite bättre om jag slapp sjunga solo..." funderade han högt.
Denny såg också fundersam ut.
"Om jag sjunger med dig då, funkar det?"
"Ja... det skulle kännas lättare för mig." sa Alex. "Och det vore kul. Men du kan väl inte skippa skolan på fredag...?"
Denny flinade.
"Jo, det kan jag. Paradise High ska ju ha det där jäkla idrottsdagen på fredag och den kan ju inte jag vara med på..."
Dennys astma hindrade honom ofta från att vara med på de lite tuffare och mer ansträngande idrottslektionerna i skolan, så hans läkare och lärare hade givit honom respit från dem, plus idrottsdagarna.
Han brukade få sitta i ett klassrum eller skolbiblioteket och plugga under dessa stunder.
Denny var inte helt nöjd med detta arrangemang, men han försökte göra det bästa av situationen.
Så nu tänkte han att det kunde bli roligare att hjälpa sin kompis med en lite pinsam situation än att sitta och plugga.
Och eftersom han oftast var flitig med sina läxor och andra skolarbeten låg han före sina klasskamrater i mycket, så nog tyckte han att han kunde unna sig själv lyxen med en ledig fredag.
"Åh... jag vill se er uppträda!" utbrast Cassie.
Men så försvann hennes leende och axlarna sjönk.
"Fast jag kan ju inte skippa skolan bara så där..." suckade hon.
Alex lade armen om sin syster.
"Men pratade inte mamma om att hålla dig hemma tills din skola gör nåt åt dina mobbare och låter dig byta skola...?"
Cassie nickade.
"Jo... men jag är rädd att skolan inte tillåter det."
Denny himlade sig.
"Nähä, men att tillåta mobbning går tydligen bra..." muttrade han, argt och bittert.
Alex nickade instämmande.
"Precis!" sa han med emfas. "Så länge skolan skiter i dig och ditt välbefinnande kan dom ju inte förvänta sig att du vill vara kvar där. Mamma kan ringa och förklara det, så kan du vara med mig och Denny på fredag."
Cassie var varm i hjärtat av killarnas fina omtänksamhet och kärlek till henne.
Hon kramade om dem och sa att hon gärna hängde med dem på fredag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar