måndag, maj 04, 2015

Skrivpuff - 4 Maj 2015

*
Vag

Paradise, California. Våren 2011

Solen höll på att gå ner över stranden och vårvädret var skönt.
Darryl, Nora och hennes två tonårsbarn hade köpt pizza som de nu satt i sanden och åt.
Stämningen var lugn och allt var var vackert som en tavla.
Och en gyllene kväll på en liten strand med sin älskade, det var som upplagt för romantik.
Det tyckte i alla fall Darryl. Han såg ömt på sin sambo.
"Nora, vi har varit ihop i så många år nu... Är det inte på tiden att vi gifter oss?"

Nora vände sig sakta mot sin sambo och log ett tillkämpat leende - som hon hoppades såg äkta ut.
"Gifta oss...?"
Darryl log brett och nickade glatt och för ett ögonblick så Nora den varma mannen hon en gång blivit förälskad i.
"Men Darryl... vi har väl det bra som vi har det...?" var det enda hon fick fram nu.
Darryls panna rynkades.
"Det där var ett något vagt svar, Nora." sa han och skrockade. "Vi får väl det ännu bättre om vi gifter oss."
Nora såg inte helt övertygad ut.
Darryl vände sig mot Alex och Cassie.
"Vad säger ni? Tror inte ni att er mor och jag får det bra om vi gifter oss?"

Alex stoppade in en pizza-bit i munnen, för att slippa svara och Cassie skruvade lite obekvämt på sig.
"Jooo... kanske..." mumlade hon osäkert.
Men 13-åringen ville inte att hennes mamma skulle gifta sig med Darryl! Då skulle hon ju aldrig lämna honom.
17-åriga Alex tänkte samma sak som sin lillasyster, men han sa inget. 
Han ville inte göra Darryl irriterad och arg. Då skulle inte den här kvällen sluta bra.

Darryl skrattade och skakade på huvudet åt all osäkerhet.
"Nästa gång friar jag på riktigt, Nora - när jag har råd att köpa en fin ring åt dig."
Nora log.
"Men det behövs inte Darryl. Vi kan ju älska varann utan fina ringar och äktenskap. Huvudsaken är ju att vi finns där för varandra, eller hur?"
Darryl svarade inte. Han såg minst sagt missnöjd ut nu.
Alex noterade detta och log diskret.
Men inte diskret nog, hans stundtals våldsamma styvfader blängde varnande på honom.
Din obstinata lilla snorunge... tänkte Darryl.

Alex blängde tillbaka.
Du vill bara kontrollera min mamma... tänkte han. Men du ska inte få göra det...
Även om pojken tvivlade på att hans mamma någonsin skulle lämna Darryl tänkte han aldrig sluta tjata på henne om det.
Nora gav också Alex en blick. Men hennes var mjuk och öm, men ändå lite varnande.
Ta det lugnt med Darryl nu, älskling... tänkte hon.
Cassie var också orolig för att hennes bror och styvfadern skulle börja gräla. Flickan bet nervöst på en nagel.
Alex puffade till henne och log lugnande.
"Ska vi gå och köpa mjukglass?" frågade han.
Lättad över ett litet avbrott från den tryckta stämningen nickade Cassie.
Hon och Alex började gå mot piren där det fanns en liten glasskiosk.

"Tänk om mamma och Darryl gifter sig..." sa Cassie när de gått en bit.
"Det gör dom inte." sa Alex.
Men han lät inte så övertygad. Det fanns en liten klump av oro även i hans mage.
Hon måste lämna honom...! tänkte Alex och Cassie unisont.


Inga kommentarer: