Klicka här för att läsa Hollywood Kidz - Kapitel 1
New York City
”Kom tillbaka, din lilla tjuv!”
En stor näve grabbade tag i en liten mörkhårig flicka.
”Ha! Nu fick jag dig! Betala eller lämna tillbaka varmkorven du tog!”
”Jag har inga pengar.” sa flickan.
”Så då stjäl du istället?”
”Jag hade tänkt komma tillbaka med pengar imorgon.”
”Ja, visst,” sa korvgubben. ”och jag är Cole Taylor.”
Flickan stirrade på gubben.
Det fanns ingenting hos honom som tillnärmelsevis liknade den unge filmstjärnan han nyss nämnt.
”Ser ut som om du har ätit honom...” mumlade hon.
Lite högre sa hon:
”Jag lovar, imorgon har jag pengar. Snälla, släpp mig nu.”
”Jag kan ropa på en polis istället.” hotade korvgubben. ”Så får de ringa dina föräldrar.”
”Jag har inga föräldrar!” nästan skrek flickan.
Hon försökte ta sig ur de väldiga labbarnas hårda grepp.
”Du kommer inte undan så lätt.” sa korvgubben. ”Inga föräldrar minsann...? Bor du på barnhem eller i nån fosterfamilj?”
”Skit i det du!” morrade flickan.
Sedan mjuknade hennes röst.
”Jag menade inte att stjäla, men jag är så hungrig! Jag ska betala tillbaka!”
”Lilla flicka, om jag fick en cent för varje gång jag hört en unge säga dom orden skulle jag vara rik som ett troll nu. Du kommer inte undan.”
Korvgubbens blick föll på en patrullerande polis på andra sidan gatan.
Korvgubben skrockade och flickan tänkte att skrattet skulle passa på en skurk i någon tecknad film.
”Nu du, lilla tjuv, åker du dit...!”
Han tog ett hårdare grepp om flickan.
Nu är det kört... tänkte hon.
*
New York City
”Kom tillbaka, din lilla tjuv!”
En stor näve grabbade tag i en liten mörkhårig flicka.
”Ha! Nu fick jag dig! Betala eller lämna tillbaka varmkorven du tog!”
”Jag har inga pengar.” sa flickan.
”Så då stjäl du istället?”
”Jag hade tänkt komma tillbaka med pengar imorgon.”
”Ja, visst,” sa korvgubben. ”och jag är Cole Taylor.”
Flickan stirrade på gubben.
Det fanns ingenting hos honom som tillnärmelsevis liknade den unge filmstjärnan han nyss nämnt.
”Ser ut som om du har ätit honom...” mumlade hon.
Lite högre sa hon:
”Jag lovar, imorgon har jag pengar. Snälla, släpp mig nu.”
”Jag kan ropa på en polis istället.” hotade korvgubben. ”Så får de ringa dina föräldrar.”
”Jag har inga föräldrar!” nästan skrek flickan.
Hon försökte ta sig ur de väldiga labbarnas hårda grepp.
”Du kommer inte undan så lätt.” sa korvgubben. ”Inga föräldrar minsann...? Bor du på barnhem eller i nån fosterfamilj?”
”Skit i det du!” morrade flickan.
Sedan mjuknade hennes röst.
”Jag menade inte att stjäla, men jag är så hungrig! Jag ska betala tillbaka!”
”Lilla flicka, om jag fick en cent för varje gång jag hört en unge säga dom orden skulle jag vara rik som ett troll nu. Du kommer inte undan.”
Korvgubbens blick föll på en patrullerande polis på andra sidan gatan.
Korvgubben skrockade och flickan tänkte att skrattet skulle passa på en skurk i någon tecknad film.
”Nu du, lilla tjuv, åker du dit...!”
Han tog ett hårdare grepp om flickan.
Nu är det kört... tänkte hon.
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar