Orchard Avenue Preschool, Blue Creek.
Hösten 1999.
”Kyle, lämna tillbaka kritorna. De tillhör den nya flickan.”
”Jag stjälde dom inte, Mrs. Jones, jag trodde dom var mina...”
Pojken stora blå ögon såg allvarligt upp på förskollärarinnan.
Mrs. Jones log mot den lille pojken.
”Jag vet att du inte stal dem, Kyle. Har du lust att lämna tillbaka dem till Ashlee?”
Kyle nickade.
Han gick fram till den nya flickan och lade kritasken på bordet framför henne.
”Detta här är din kritask.”
”Tack.” Den nya flickan log brett. ”Vill du rita med mig?”
Kyle nickade. Han satte sig bredvid nya flickan och drog till sig ett papper.
”Vad heter du?” frågade flickan.
”Kyle.”
”Jag heter Ashlee.”
Barnen log mot varandra.
”Hur gammal är du?” frågade Ashlee.
Kyle höll upp fyra fingrar.
”Fyra år i december.”
”Jag blir fyra i oktober.” sa Ashlee. ”Då ska vi ha kalas. Du är bjuden!”
Resten av dagen var Kyle, Ashlee, Kyles 5-åriga syster Coral och Corals bästis Darla oskiljaktiga.
De fyra barnen lekte ända tills Ashlees mamma kom och för att hämta Ashlee.
Ashlee sprang ivrigt fram till sin mamma och babblade på om allt som hänt idag.
”Mamma! Mamma! Det här är Kyle. Han är jättesöt och han är min bästa kompis!”
Selma Hayden hälsade på Kyle som blygt och artigt hälsade tillbaka.
”Kyle är också nästan fyra år.” fortsatte Ashlee. ”Och vet du mamma; Kyle och hans syster är bjudna till mitt födelsedagskalas i oktober!”
Ashlees mamma log.
”Låter som om du har haft en bra dag, älskling.”
Hon pussade sin lilla dotter. Sedan vände hon sig mot förskollärarinnan Mrs. Jones.
”Den här lilla damen har en tendens att prata en hel del.”
”Vi har märkt det.” skrattade Mrs. Jones. ”Men det är inga problem alls. Ashlee är också väldigt bra på att lyssna och är otroligt omtänksam. Hon är omtyckt här och har lätt för att få kompisar.”
Selma Hayden log stolt.
Pratsam, bra på att lyssna och omtänksam...
Det var lilla Ashlee i ett nötskal.
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar