*
Saint Grace Church.
7 November, 1995.
Pastor Cummings hade just avslutat söndagens gudstjänst när en kvinna i femtioårsåldern kom fram till honom.
"Pastorn, jag skulle vilja prata med er om babyn ni hittade här ute. Jag såg i tidningen att ni efterlyste någon som visste något om henne."
Pastorn och kvinnan slog sig ner i varsin kyrkbänk.
"Vet ni vems baby det är?" frågade Pastor Cummings.
"Ja, hon är min dotters baby."
Pastorn såg överraskad på kvinnan.
"Ert barnbarn?"
Kvinnan nickade.
"Min dotter berättade aldrig att hon var gravid. Hon rymde hemifrån för några månader sedan. Hon är bara femton år."
"Var det er dotter som lämnade flickungen här?" frågade pastorn.
"Förmodligen." svarade kvinnan. "Men det var lika bra det. Min dotter är inte kapabel att ta hand om ett barn. Babyn har det bättre där hon är nu."
"Så ni vill inte hämta henne?" undrade Pastor Cummings.
"Nej." sa kvinnan kort. "Vi ska inte ha nån baby. Min man och jag har varken tid, råd eller plats och min dotter är inte lämplig som mor som hon lever nu. Det är bättre att barnhemmet, eller någon familj, tar hand om flickungen. Babyn förtjänar någon som ger henne trygghet och kärlek."
"Jag förstår." sa pastorn.
Kvinnan nickande.
"Jag ger mitt medgivande om bortadoption. Jag hoppas att någon vill adoptera den lilla, så att hon får ett fint liv."
"Jag ska göra allt för att hitta en familj åt henne." lovade pastorn.
Kvinnan log ett tunt leende.
De bokade ett möte då alla papper skulle skrivas på.
"Vi ni se Baby Grace?" frågade pastorn.
"Nej." sa kvinnan kort.
Sedan reste hon sig och gick ut ur kyrkan.
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar