Skriv 5 favoritord på L och en berättelse där minst två av dem är med.
*
Blev inte direkt några favoritord på L... men Maxine och hennes fostersyskon
ville berätta en liten historia (och deras vilja är min lag...
och man kan nog hitta små L-ord här och där...)
*
Silver Beach, Sun City. 31 December 2010
"Maxine, berätta om lymfo... vad det nu hette." sa Ricky.
"Du menar lymfocyter." sa Maxine. "Det är vita blodkroppar, alla har såna i kroppen, till exempel i blodet och benmärgen. Men min kropp har gjort för många."
"Det är därför du är så sjuk." sa Ricky.
Maxine nickade.
"Det är Nyårsafton..." suckade Alex. "ni kan väl prata om nåt trevligt?"
"Men Alex, jag måste ju svara på lillebrors frågor." sa Maxine. "Jag kan inte bara ignorera honom."
Alex svarade inte. Han öppnade köksdörren och gick ner mot stranden.
Dit brukade han alltid gå när han behövde samla sina tankar.
"Jag vill inte att han ska vara ledsen." sa Ricky. "Kan vi inte gå ner och trösta honom?"
Maxine log.
"Jo, det gör vi."
Maxine och Ricky hittade Alex uppe på den lilla klippan på stranden. Han såg ut över havet.
Maxine satte sig nära sin bror och vilade kinden mot hans rygg.
"Är du ledsen?"
Alex suckade.
"Jag bara hatar när du pratar om... du vet..."
Maxine kramade Alex.
"Mmmm... jag vet det Alex, men..."
Maxine avbröts av Ricky som höll fram en donut mot Alex.
"Janies donuts är så goda att man blir alldeles glad i magen." sa 10-åringen.
Alex tittade upp på sin lillebror och log.
"Tack Ricky."
"Men ät den då!" sa Ricky. "Annars tar jag den."
"Det är magiska donuts," sa Maxine leende. "man blir lycklig av dem."
Alex skrattade. Den här gången lät han riktigt glad.
"Magiska donuts? Maxie, det låter som du har haft i... en väldigt speciell ingrediens..."
Maxine skrattade.
"Du är ju knasig brorsan! Det är Janie som har bakat dom - och förresten har man 'gräs' i Brownies, inte i donuts."
Ricky såg förbryllad på sina äldre syskon.
"Vad då för gräs? Man använder väl inte gräs när man bakar... Man kan inte äta gräs."
Maxine och Alex brast ut i gapskratt.
Ricky mumlade att de var knasiga och gick hem för att bygga med sitt Lego.
Det var skönt att få skratta så här tillsammans med Maxine, tyckte Alex.
Skönt att få glömma bort allt det jobbiga, även om det bara var för ett litet tag.
"Jag tycker om att sitta här vid havet med dig brorsan." sa Maxine.
Alex kramade henne.
"Och jag tycker om att sitta här med dig."
"Jag vill aldrig lämna er." sa Maxine.
"Det vill inte jag heller att du ska..." mumlade Alex.
Blev inte direkt några favoritord på L... men Maxine och hennes fostersyskon
ville berätta en liten historia (och deras vilja är min lag...
och man kan nog hitta små L-ord här och där...)
*
Silver Beach, Sun City. 31 December 2010
"Maxine, berätta om lymfo... vad det nu hette." sa Ricky.
"Du menar lymfocyter." sa Maxine. "Det är vita blodkroppar, alla har såna i kroppen, till exempel i blodet och benmärgen. Men min kropp har gjort för många."
"Det är därför du är så sjuk." sa Ricky.
Maxine nickade.
"Det är Nyårsafton..." suckade Alex. "ni kan väl prata om nåt trevligt?"
"Men Alex, jag måste ju svara på lillebrors frågor." sa Maxine. "Jag kan inte bara ignorera honom."
Alex svarade inte. Han öppnade köksdörren och gick ner mot stranden.
Dit brukade han alltid gå när han behövde samla sina tankar.
"Jag vill inte att han ska vara ledsen." sa Ricky. "Kan vi inte gå ner och trösta honom?"
Maxine log.
"Jo, det gör vi."
Maxine och Ricky hittade Alex uppe på den lilla klippan på stranden. Han såg ut över havet.
Maxine satte sig nära sin bror och vilade kinden mot hans rygg.
"Är du ledsen?"
Alex suckade.
"Jag bara hatar när du pratar om... du vet..."
Maxine kramade Alex.
"Mmmm... jag vet det Alex, men..."
Maxine avbröts av Ricky som höll fram en donut mot Alex.
"Janies donuts är så goda att man blir alldeles glad i magen." sa 10-åringen.
Alex tittade upp på sin lillebror och log.
"Tack Ricky."
"Men ät den då!" sa Ricky. "Annars tar jag den."
"Det är magiska donuts," sa Maxine leende. "man blir lycklig av dem."
Alex skrattade. Den här gången lät han riktigt glad.
"Magiska donuts? Maxie, det låter som du har haft i... en väldigt speciell ingrediens..."
Maxine skrattade.
"Du är ju knasig brorsan! Det är Janie som har bakat dom - och förresten har man 'gräs' i Brownies, inte i donuts."
Ricky såg förbryllad på sina äldre syskon.
"Vad då för gräs? Man använder väl inte gräs när man bakar... Man kan inte äta gräs."
Maxine och Alex brast ut i gapskratt.
Ricky mumlade att de var knasiga och gick hem för att bygga med sitt Lego.
Det var skönt att få skratta så här tillsammans med Maxine, tyckte Alex.
Skönt att få glömma bort allt det jobbiga, även om det bara var för ett litet tag.
"Jag tycker om att sitta här vid havet med dig brorsan." sa Maxine.
Alex kramade henne.
"Och jag tycker om att sitta här med dig."
"Jag vill aldrig lämna er." sa Maxine.
"Det vill inte jag heller att du ska..." mumlade Alex.
2 kommentarer:
Bra flöde i texten och fint berättat. Roliga detaljer och spännande läsning. Jag vill läsa mer!
Tack så mycket Caroline!! vad glad jag blir av dina fina ord! :)
Jätte-kul att du gillar min berättelse! Ska berätta mer om Maxine & co snart :)
Skicka en kommentar