Skriv om lojalitet.
Änggårdens Skola. Lunchtid
Emilia lyfte plastglaset till munnen och skulle just ta en klunk av sin mjölk när hon hörde fniss och viskningar från klasskamraterna.
Emilia såg misstänksamt ner i glaset.
Vad hade de gjort den här gången? Hällt i salt? Spottat? Eller både och?
Mickan log ett bedrägligt leende.
"Ska du inte dricka, Emilia? Gillar du inte mjölk?"
Emilia suckade och ställde ner glaset på bordet med en liten smäll.
Hon var så trött på Mickan och de andras små äckliga skämt.
I sin förra skola hade Emilia blivit mobbad sedan första klass, så hon var van vid elaka ord och skämt på hennes bekostnad, men nu tänkte hon inte låta någon trycka ner henne mer.
"Mjölk som är så gott." sa Mickan.
"Extra god idag." flinade Lisa.
Olof flinade och producerade en rejäl spottloska och nickade menande mot Emilias mjölkglas.
Det knöt sig i magen på Emilia. Matlusten försvann.
En kille från 9A kom fram till deras bord. Han spände blicken i Mickan, Lisa och Olof.
"Vad händer? Är ni jävliga mot Emilia nu igen?"
"Dom har spottat i hennes mjölk." sa Tony, Emilias andra bästis.
"Fy fan, vad vidriga ni är!" sa killen i 9A. "Ni borde fan få dricka upp den där sörjan själva, så får ni se hur kul det är."
"Bra idé!" sa Dante glatt.
Han sköt fram glaset mot Olof, Mickan och Lisa.
"Drick då." uppmanade han. "Mmmm... mumsig mjölk."
"Men... vi vill inte dricka nån annans spott...!" gnällde Mickan. "Det är ju äckligt!"
"Men Emilia skulle göra det, tycker ni ju." sa Tony.
Killen i 9A gav Emilias mobbare en hotfull blick.
"Drick nu innan jag häller ner äckelsörjan i halsen på er!"
Mickan tog snabbt glaset och förde det till munnen. Hon smuttade försiktigt på mjölken.
"Ta en ordentlig klunk du." sa Dante. "Det är nyttigt för dig. Och då pratar jag inte om proteiner och grejer..."
Mickan var gråtfärdig när hon tog en stor klunk och svalde.
Sedan upprepades samma procedur med Lisa och Olof.
"Mmmm... slemmigt men mättande." skrattade Dante skadeglatt.
"Du tycker det här är riktigt kul va?" sa Mickan kvidande.
Dante log.
"All smärta är lustig utom min egen." sa han med överdriven fransk brytning.
Emilia och Tony skrattade åt citatet från den animerade filmen Flushed Away.
Emilia gick bort till mjölkautomaten och fyllde på ett nytt glas åt sig.
Hon såg bort mot bordet och log mot Tony, Dante och killen i 9A.
Killarna log tillbaka.
Emilia ville ge dem en stor kram för att de alltid var så roliga, snälla och lojala mot henne.
Sådana här fina vänner växer inte på träd, det är en sak som är säker, tänkte Emilia.
Änggårdens Skola. Lunchtid
Emilia lyfte plastglaset till munnen och skulle just ta en klunk av sin mjölk när hon hörde fniss och viskningar från klasskamraterna.
Emilia såg misstänksamt ner i glaset.
Vad hade de gjort den här gången? Hällt i salt? Spottat? Eller både och?
Mickan log ett bedrägligt leende.
"Ska du inte dricka, Emilia? Gillar du inte mjölk?"
Emilia suckade och ställde ner glaset på bordet med en liten smäll.
Hon var så trött på Mickan och de andras små äckliga skämt.
I sin förra skola hade Emilia blivit mobbad sedan första klass, så hon var van vid elaka ord och skämt på hennes bekostnad, men nu tänkte hon inte låta någon trycka ner henne mer.
"Mjölk som är så gott." sa Mickan.
"Extra god idag." flinade Lisa.
Olof flinade och producerade en rejäl spottloska och nickade menande mot Emilias mjölkglas.
Det knöt sig i magen på Emilia. Matlusten försvann.
En kille från 9A kom fram till deras bord. Han spände blicken i Mickan, Lisa och Olof.
"Vad händer? Är ni jävliga mot Emilia nu igen?"
"Dom har spottat i hennes mjölk." sa Tony, Emilias andra bästis.
"Fy fan, vad vidriga ni är!" sa killen i 9A. "Ni borde fan få dricka upp den där sörjan själva, så får ni se hur kul det är."
"Bra idé!" sa Dante glatt.
Han sköt fram glaset mot Olof, Mickan och Lisa.
"Drick då." uppmanade han. "Mmmm... mumsig mjölk."
"Men... vi vill inte dricka nån annans spott...!" gnällde Mickan. "Det är ju äckligt!"
"Men Emilia skulle göra det, tycker ni ju." sa Tony.
Killen i 9A gav Emilias mobbare en hotfull blick.
"Drick nu innan jag häller ner äckelsörjan i halsen på er!"
Mickan tog snabbt glaset och förde det till munnen. Hon smuttade försiktigt på mjölken.
"Ta en ordentlig klunk du." sa Dante. "Det är nyttigt för dig. Och då pratar jag inte om proteiner och grejer..."
Mickan var gråtfärdig när hon tog en stor klunk och svalde.
Sedan upprepades samma procedur med Lisa och Olof.
"Mmmm... slemmigt men mättande." skrattade Dante skadeglatt.
"Du tycker det här är riktigt kul va?" sa Mickan kvidande.
Dante log.
"All smärta är lustig utom min egen." sa han med överdriven fransk brytning.
Emilia och Tony skrattade åt citatet från den animerade filmen Flushed Away.
Emilia gick bort till mjölkautomaten och fyllde på ett nytt glas åt sig.
Hon såg bort mot bordet och log mot Tony, Dante och killen i 9A.
Killarna log tillbaka.
Emilia ville ge dem en stor kram för att de alltid var så roliga, snälla och lojala mot henne.
Sådana här fina vänner växer inte på träd, det är en sak som är säker, tänkte Emilia.
11 kommentarer:
lite tårögd.
Jättebra och väldigt bra språk bara flöt hur bra som helst.
Hämnd lär inte ska vara särskilt konstruktivt, men jag önskar ändå alla "Emilior" sådana vänner!
@ disco: Awww!
Tack så mycket! Dina fina ord gör mig sååå himla glad och rörd! :)
@ Pärlan: Håller fullständigt med dig! Lite hämnd kan nog vara skönt ibland
och jag önskar också alla små och stora "Emiloir" sådana underbara vänner! :)
En nyttig läxa kanske?
Funderar på meningen om filmen Flush away. Jag känner inte till filmen alls. För mig hade det räckt med informationen "överdriven fransk brytning"
. Jag förstår vad som händer i texten utan att jag behöver känna mig obildad. Min reaktion och reflektion, vet inte riktigt vad andra tycker.
Om alla "Emilior" hade sådana vänner vore världen en annan plats. Härlig och viktig utopi.
Bravissimo!
Jag fick ont i magen först, men blev lite gladare när killen dök upp.
Alla skulle ha en sådan riddare
@ Pia:
ja, väldigt nyttig läxa.
Kanske borde alla mobbare få träffa en 9A-kille, så att de får "smaka på sin egen medicin"...
Jag tänkte lägga in ett klipp från filmen Flushed Away, men hittade inget med just den repliken som Dante säger här... :(
Citatet blir tyvärr inte riktigt lika kul om man inte
känner till filmen och karaktären Le Frog. Men men....
Hoppas du gillar den här berättelsen ändå ;-)
@ saqer:
Tackar så mycket för dina fina och kloka ord! :)
Ja, världen vore verkligen en härlig utopi om alla "Emilior" hade sådana vänner!
@ razaha: Ja, visst blir man lite orolig där ett tag...
Tur att den äldre killen dök upp, som en riddare i skinande rustning!
Håller med om att alla borde ha en egen riddare!
Härligt att de fick igen!!! Fint skrivet, du beskriver allt så bra - man ser hela scenen framför sig!
Ja, hämnden är ljuv ibland... Hehe...
De kommer nog att lämna Emilia ifred i fortsättningen!
Aww! Tack! vad kul att jag lyckas skriva och förmedla bilder så att man ser allt framför sig! :-)
Skicka en kommentar