Silver Beach, Sun City, CA. September 2006.
Maxine såg på sitt äppelgröna armbandsur av plast. 13:30. Nu var det bara
en halvtimme kvar tills hon skulle åka iväg till sjukhuset och göra ett benmärgsprov...
Tanken på det läskiga hon hade framför sig gjorde att hon fick ont magen.
Maxine lade ner sin isglass på trappan. Plötsligt var hon inte alls sugen på glass längre.
"Jag vill inte att dom sticker mig med stora, feta nålar!"
Underläppen darrade och hennes blå ögon fylldes till bredden av tårar.
"Jag kollade på internet hur man gör."
Info från internet... tänkte Martin med en liten suck. Inte alltid till godo...
"Dom ska sticka en grej i min höft." fortsatte Maxine. "En äcklig grej som ser ut som mammas vinöppnare. Och med den ska dom ta ut ben - från mitt skelett!"
Flickungen skakade och stora tårar hängde i hennes mörka täta ögonfransar.
Martin lyfte upp sin fosterdotter i famnen.
"Älskade Maxine... nålarna är inte så stora och feta som du kanske tror.
Och dom tar inte ut ben, utan benmärg, det är en vätska."
"Äckligt!" grät Maxine. "Jag vill inte!"
"Varför måste läkarna ta ett sånt där benmärgsprov på Maxie?" frågade Maxines fosterbror Alex.
"Läkarna måste veta vilken sjukdom Maxine har." förklarade Martin.
"Det vet dom ju." hickade Maxine. "Det såg dom ju på blodprovet..."
"Jo, men dom måste ta reda på vilken sort du har." sa Joanne.
Alex stirrade på sin fostermamma.
"Va? Finns det flera sorter...?"
Pojken släppte sin isglass. Den landade där Maxine lagt ifrån sig sin.
Sedan sparkade han argt till ett par strandhinkar som stod på trappan. De färgglada hinkarna och spadarna flög.
"Jävla äckliga sjukdom!" skrek Alex. "Jag vill inte att Maxine ska vara sjuk!"
Joanne drog in pojken i sin famn och kramade honom länge.
Maxine gled ur sin fosterfars famn, gick fram till Alex och kramade om sin bror.
Joanne gick fram till Martin, rasade in i hans famn. Martin höll om sin fru och strök henne tröstande över ryggen.
Joanne begravde ansiktet mot hans skjortbröst och grät.
Barnen stod alldeles tysta och såg på sina ledsna föräldrar.
Isglassarna smälte till en liten körsbärsröd pöl i solskenet på trappsteget.
*
14 kommentarer:
Gillar din text mycket, missade dock gårdagens. Förklaringen på slutet vem de olika karaktärerna är tar bort en del av känslan men jag förstår greppet eftersom texten hålls relativt kort. Hade känts bättre om du kunnat väva in deras relation i en längre text. ser framemot att följa hennes öde.
Tack så mycket för dina tankar om min text!
Kul att du gillar den mycket! :)
Förstår precis vad du menar om förklaringen om karaktärerna på slutet - och håller med att det faktiskt tar bort känslan lite...
Men jag tänkte att det kanske blir lite oklart vilka alla är för de som inte har läst alla texter om Maxine & hennes familj...?
Anyway... vad kul att du ser fram emot att följa Maxines öde!
Jag håller faktiskt på att göra en bok om hennes och brodern Alex liv!
Så i boken kommer karaktärernas relationer att kunna vävas in på ett helt annat sätt. :)
Hmmm... ska testa en grej...
Får se om sista stycket blir litre bättre av det...
Om man skriver en längre text på skrivpufftema så får man ju göra en avvägning hur mycket man ska presentera. Viss information blir överflödig om texten sätts in i den helhet där den hör hemma, men kan vara nödvändig för att en nytillkommen läsare ska förstå den.
Jag tycker att det går att komma in och förstå texten även om man inte har all information = kvalitet på texten.
Tack Pia! :)
Håller med, man behöver inte förklara. Jättekul att läsa din text, såg scenen framför mig.
Tack så mycket Ethel!!
Kul att du gillar texten - och kul att du såg scenen framför dig! :)
Har inte läst första delen men förstod ändå. Men det är nog bra om man får en resumé om det är en följetång. Bra skrivet.
Tack Kalle Byx! :)
Om ni vill läsa mer om Maxine: klicka här
(eller på hennes namn/label under berättelsen) :-)
ajg tyckte oxå om historien o såg situationen framför mig!
Tack så mycket foxy!! :D
Väldigt bra skrivet! Stark berättelse som känns ärlig och äkta!
Kul att du lämnat kvar "ändringen" på slutet. Tycker den blev bättre efter den :-)
Awww tack så mycket!!
Tycker själv att texten blev bättre och starkare efter ändringen, den gjorde stor skillnad.
Skicka en kommentar