*
Cassie log och klappade honom på kinden.”Du ligger jämt och grubblar för mycket brorsan lille. Gå och sov nu.”
”Okej...” sa Alex tveksamt. ”Men mår du bättre nu då, Cassie? Kan du somna om tror du...?”
”Jadå, det känns bättre.” sa Cassie. ”Tack vare dig. Och jag kan nog somna om.”
Cassie gäspade, som för att bekräfta hur sömnig hon var.
”Okej syrran. Då går jag in till mig.” sa Alex och gav sin lillasyster en kram. “Sov gott.”
Cassie kramade tillbaka.
”Sov gott brorsan. Jag älskar dig. Tack för att du finns.”
Alex log.
”Tack för att du finns.”
Cassie log.
Men plötsligt brast hon ut i gråt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar