*
Alex skruvade på sig och tog bort hennes händer.“Nej mamma, gör inte så där...!” fnissade han.
"Kittlas det så mycket?" sa Nora retsamt.
Alex skakade på huvudet.
"Näää... för jag är inte kittlig." sa han truligt.
"Nej just det... du är ju inte ett dugg kittlig..." sa Nora och skrattade.
Alex log och höll i hennes händer.
Nora log tillbaka.
Hon stoppade om sin son och gav honom ännu en kram.
“Jag älskar dig så mycket, min fina pojke.”
“Och jag dig.” sa Alex.Sedan gäspade han och kurade ihop sig under täcket.
Nora kunde inte låta bli att sitta på hans sängkant tills han somnade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar