onsdag, oktober 28, 2009

En riddare i natten

***
 Fortsättning på SkrivPuff 301 - 28 oktober:
 Skriv om monstret under sängen.
*** 
***
Tom Harrison skulle just låsa upp sin bil och åka hem när han såg en liten gestalt längre bort på parkeringsplatsen.
Vad fan gör ett barn ute så här dags? tänkte han.
När han kom närmare barnet kände han igen henne.
Det var ju Eddie Jenlins lilla dotter.
”Elle, lilla vän, vad gör du här? Det är alldeles för sent för en liten flicka att vara ute så här sent, det är ju mitt i natten!”
Elle såg upp på den store polismannen.
”Ingen älskar mig!” snyftade hon.
Tom Harrison satte sig på huk och såg på den lilla.
”Men det är väl ändå inte sant? Jag tror nog att mamma Lou är orolig där hemma nu.”
Elle skakade på huvudet.
”Jag vill träffa pappa!”
”Vi kanske kan ordna det nån dag, raring.” sa Tom Harrison. ”Jag ska prata med lite folk och så ska vi höra vad din mamma säger. Okej?”
Elle nickade.
”Okej.” sa hon, lite skakigt efter allt gråtande.
Tom Harrison reste sig upp.
”Får man eskortera prinsessan hem?”
Elle log.
Hennes lilla hand tog Tom Harrisons stora hand.
Tillsammans gick de mot Elles hyreshus.
”Ni är som en riddare i natten Mr. Harrison.” sa Elle.
Tom Harrison skrattade bullrande.
”Jo du, en riktigt Sir Lancelot, va?”
Elle fnissade.
”Jo... lite faktiskt!”
***

2 kommentarer:

The Darkest Night sa...

åh...så fin berättelse! Vilken tur att det var en snäll riddare som hjälpte Elle! :-)

Dakota Quinn Diamond sa...

aww tack!!
Ja, det var verkligen tur! =)