Natt-ångest - del 2

Nästa morgon vaknade Ryan till doften av pannkakor och kaffe.
Han gick ner i köket och slog sig ner vid bordet.
”God morgon.” sade han.
Kate och David såg på sin pojke som satt där och tittade på dem.
Han bar fortfarande den lite för stora T-shirt han använt i brist på en ren pyjamas i natt.
Hans ögon var en aning feberglansiga och håret rufsigt.
”God morgon.” sa Kate. ”Hur mår du älskling?”
”Det är okej nu.”
Ryan slog ner blicken, plötsligt skamsen.
”Förlåt att jag väckte er i natt.”
”Men lilla gubben, det behöver du inte be om ursäkt för!”
David kramade om sin son.
”Du vet att mamma och jag finns här för dig när du behöver oss.”

Plötsligt såg de hur nattens ångest återvände i Ryans blick.
”Jag måste berätta en sak för er.” sa pojken, med tårar rinnande nedför kinderna. ”Jag måste berätta vad som hände i Uncle Walters bil.”