Skriv om att betala.
Sun City, California 2000
7-årige Alex stirrade på pepparmint-stången i sin 3-åriga lillasysters hand.
"Cassie, du stjälde godis...!" sa pojken förfärat.
Han grabbade åt sig pepparmint-stången just som Cassie stoppade den i munnen.
"Nääää...!" grät lillasyster. "Cassies godis!"
När Cassie inte kunde ta tillbaka sin skatt försökte hon knuffa sin storebror.
"Sluta!" sa Alex.
Joanne skyndade sig att gå emellan sina fosterbarn.
"Vad bråkar ni om?"
"Cassie stjälde godis." sa Alex och höll fram godiset så att Joanne skulle kunna se det. "Det får man faktiskt inte."
Joanne log.
"Nej, Alex, det får man inte. Men Cassie är så liten, hon visste inte det."
Cassie sträckte sig efter sin godis-stång.
"Min?" sa hon och såg förhoppningsfullt på Joanne.
Joanne nickade.
"Okej, men vi går in och betalar den först. Kom ungar."
Barnen följde med Joanne in i den lilla godisaffären.
Cassie snyftade och Alex hängde med huvudet.
"Min lillasyster är så liten, så hon visste inte att man inte bara kan ta godis så där." sa Alex urskuldande till den äldre affärsinnehavaren bakom disken.
Det var tydligt att den lilla pojken skämdes.
Affärsinnehavaren log.
"Det gör inget lille vän." sa han vänligt. "Men det är bra att ni är ärliga och kommer in och betalar."
Alex gav tillbaka godiset till Cassie och kramade sin lilla syster.
"Här har du, Cassiebear. När man har betalat sitt godis får man äta det. Förstår du?"
Cassie nickade. Den lilla tösen sken upp som en sol och gav sin storebror en stor blöt puss mitt på munnen.
"Blöta tjejpussar...!" sa Alex och torkade sig om munnen med baksidan av handen.
Cassie fnissade förtjust.
"Jag pussade på min Alex!"
*
Sun City, California 2000
7-årige Alex stirrade på pepparmint-stången i sin 3-åriga lillasysters hand.
"Cassie, du stjälde godis...!" sa pojken förfärat.
Han grabbade åt sig pepparmint-stången just som Cassie stoppade den i munnen.
"Nääää...!" grät lillasyster. "Cassies godis!"
När Cassie inte kunde ta tillbaka sin skatt försökte hon knuffa sin storebror.
"Sluta!" sa Alex.
Joanne skyndade sig att gå emellan sina fosterbarn.
"Vad bråkar ni om?"
"Cassie stjälde godis." sa Alex och höll fram godiset så att Joanne skulle kunna se det. "Det får man faktiskt inte."
Joanne log.
"Nej, Alex, det får man inte. Men Cassie är så liten, hon visste inte det."
Cassie sträckte sig efter sin godis-stång.
"Min?" sa hon och såg förhoppningsfullt på Joanne.
Joanne nickade.
"Okej, men vi går in och betalar den först. Kom ungar."
Barnen följde med Joanne in i den lilla godisaffären.
Cassie snyftade och Alex hängde med huvudet.
"Min lillasyster är så liten, så hon visste inte att man inte bara kan ta godis så där." sa Alex urskuldande till den äldre affärsinnehavaren bakom disken.
Det var tydligt att den lilla pojken skämdes.
Affärsinnehavaren log.
"Det gör inget lille vän." sa han vänligt. "Men det är bra att ni är ärliga och kommer in och betalar."
Alex gav tillbaka godiset till Cassie och kramade sin lilla syster.
"Här har du, Cassiebear. När man har betalat sitt godis får man äta det. Förstår du?"
Cassie nickade. Den lilla tösen sken upp som en sol och gav sin storebror en stor blöt puss mitt på munnen.
"Blöta tjejpussar...!" sa Alex och torkade sig om munnen med baksidan av handen.
Cassie fnissade förtjust.
"Jag pussade på min Alex!"
*
2 kommentarer:
Rar puff. <3 Gillar 60-talsdesignen också. :)
@ Pia: Tack!! :) <3
Jag gillar också designen på skivomslagen, de är så coola! :)
Skicka en kommentar