*
Joey och Tessa sjöng Cherie Currie & Marky Ramones version av Cherry Bomb.
Barbara och Grant väntade tålmodigt tills de hade sjungit klart, sedan sa de vänligt, men bestämt, åt Tessa att gå upp till gästrummet och sova ruset av sig - eller så fick hon lämna huset.
"Ni kan inte köra ut Tessa!" sa Joey.
"Det är lugnt brorsan." sa Tessa och kramade honom. "Jag vill ändå inte stanna här - det finns inget gott käk."
Tessa log, men Joey såg ändå den sårade minen i sin systers ansikte.
"Jag hajar att jag inte är välkommen..." muttrade Tessa. "trots att jag har bott i det här skithuset i hela mitt liv..."
Hon tog för sig av några gurk-smörgåsar från ett fat och gick mot dörren.
Joey gav sin far och styvmor en mordisk blick. Sedan klev han upp på närmsta bord för att bättre kunna se sin syster bland alla gäster.
"Tessa!" ropade han.
"Joey! Vad tar du dig till...?!" utbrast Grant.
Han slog armarna om sin sons midja och lyfte resolut ner honom från bordet.
Grant kunde inte låta bli att le en aning när han såg förvåningen i sonens ansikte.
Joey log inte. Han var alldeles för arg. Och lite generad över att bli nedlyft sådär... som en liten småunge...
"Släpp mig!" fräste Joey och slet sig ur sin fars armar.
"Tessa!" ropade han igen och rusade efter sin syster.
*
Joey och Tessa sjöng Cherie Currie & Marky Ramones version av Cherry Bomb.
Barbara och Grant väntade tålmodigt tills de hade sjungit klart, sedan sa de vänligt, men bestämt, åt Tessa att gå upp till gästrummet och sova ruset av sig - eller så fick hon lämna huset.
"Ni kan inte köra ut Tessa!" sa Joey.
"Det är lugnt brorsan." sa Tessa och kramade honom. "Jag vill ändå inte stanna här - det finns inget gott käk."
Tessa log, men Joey såg ändå den sårade minen i sin systers ansikte.
"Jag hajar att jag inte är välkommen..." muttrade Tessa. "trots att jag har bott i det här skithuset i hela mitt liv..."
Hon tog för sig av några gurk-smörgåsar från ett fat och gick mot dörren.
Joey gav sin far och styvmor en mordisk blick. Sedan klev han upp på närmsta bord för att bättre kunna se sin syster bland alla gäster.
"Tessa!" ropade han.
"Joey! Vad tar du dig till...?!" utbrast Grant.
Han slog armarna om sin sons midja och lyfte resolut ner honom från bordet.
Grant kunde inte låta bli att le en aning när han såg förvåningen i sonens ansikte.
Joey log inte. Han var alldeles för arg. Och lite generad över att bli nedlyft sådär... som en liten småunge...
"Släpp mig!" fräste Joey och slet sig ur sin fars armar.
"Tessa!" ropade han igen och rusade efter sin syster.
*
2 kommentarer:
Bra som vanligt. Hur många sidor har du kommit i den här boken nu? Ett par hundra?
Här hemma är det fullt kaos just nu med tre bjäffande hundar och tre småttingar som slåss om tv-kontrollen.
Ha en trevlig helg
Kram
@ Anitha: Tack så mycket!! :)
I just den här boken (om Joey & Tessa) har jag inte hunnit så långt...
inte på papper iallafall, men har "skrivit" mycket av den inne i huvudet... ;-)
Boken om Alex story däremot börjar bli väldigt tjock...! :)
Lycka till med ditt kaos där hemma och med skrivandet!
Ha en trevlig helg du med! :)
Kram
Skicka en kommentar