[Klicka på bilden för större version]
*
lördag, december 04, 2010
Luxuria (Lust / begär) - 16
*
”Ska vi hjälpa dig att leta efter tjejen?” frågade de hjälpsamma killarna.
”Ja, tack så mycket!" sa Dani. "Hon heter Charli.”
Killen som sagt att den blonde var ett äckel gav Dani en uppmuntrande klapp på axeln.
”Vi ska nog hitta henne. Och vänta bara tills vi får tag på äcklet…”
Dani log genom paniken och höll upp sin SCA-bricka.
”Tack, men låt oss ta hand om honom.”
”Wow! SCA! Det här är allvarliga grejer!”
Killarna sprang iväg och bad några kompisar om hjälp i jakten på Charli och ”den slemmige blonde snubben”.
”Får vi spöa honom om han har gjort tjejen nåt?” frågade någon.
”Nä, snuten är här.” svarade en annan.
”Sweet!” utbrast flera av ungdomarna.
De hoppades att det blonde slemmot skulle åka på mycket spö och ett hårt straff om han drogat och våldfört sig på någon oskyldig liten tjej.
*
”Ska vi hjälpa dig att leta efter tjejen?” frågade de hjälpsamma killarna.
”Ja, tack så mycket!" sa Dani. "Hon heter Charli.”
Killen som sagt att den blonde var ett äckel gav Dani en uppmuntrande klapp på axeln.
”Vi ska nog hitta henne. Och vänta bara tills vi får tag på äcklet…”
Dani log genom paniken och höll upp sin SCA-bricka.
”Tack, men låt oss ta hand om honom.”
”Wow! SCA! Det här är allvarliga grejer!”
Killarna sprang iväg och bad några kompisar om hjälp i jakten på Charli och ”den slemmige blonde snubben”.
”Får vi spöa honom om han har gjort tjejen nåt?” frågade någon.
”Nä, snuten är här.” svarade en annan.
”Sweet!” utbrast flera av ungdomarna.
De hoppades att det blonde slemmot skulle åka på mycket spö och ett hårt straff om han drogat och våldfört sig på någon oskyldig liten tjej.
*
Luxuria (Lust / begär) - 15
*
”Hur såg han ut?” frågade Dani.
Nessie funderade.
”Blond, ganska kort hår. Han var typ tjugo eller så. Han drack öl och bjöd Charli på Coca-Cola.”
Dani tog upp ett hopvikt fotografi ur jackfickan, vecklade upp det och höll upp bilden framför Nessie.
Nessie nickade.
”Ja, det var han. Men… hur kunde du veta det?!”
Dani gav Nessie en kram.
”Bra jobbat Nessie. Åk hem och nyktra till nu.”
”Men… hur kunde du veta…?” undrade Nessie.
Dani hörde inte. Hon skyndade redan runt i huset och visade bilden för ungdomarna.
”Han pratade med en tjej som liknar dig.” sa en kille. ”Han verkade väldigt betuttad i henne.”
”No kidding!” utbrast hans kamrat. ”Han dreglade ju för fan nästan när hon stod på scen och sjöng Cherry Bomb...!”
Han vände sig till Dani.
”Han verkar vara ett riktig äckel om du frågar mej… jag skulle knappast tro att den där lilla söta gick med honom frivilligt.”
Dani kände paniken välla upp inom henne.
De onda föraningarna hon känt tidigare i kväll, när hon först såg bilden av den blonde, stämde.
Nu var det bråttom att hitta Charli!
*
”Hur såg han ut?” frågade Dani.
Nessie funderade.
”Blond, ganska kort hår. Han var typ tjugo eller så. Han drack öl och bjöd Charli på Coca-Cola.”
Dani tog upp ett hopvikt fotografi ur jackfickan, vecklade upp det och höll upp bilden framför Nessie.
Nessie nickade.
”Ja, det var han. Men… hur kunde du veta det?!”
Dani gav Nessie en kram.
”Bra jobbat Nessie. Åk hem och nyktra till nu.”
”Men… hur kunde du veta…?” undrade Nessie.
Dani hörde inte. Hon skyndade redan runt i huset och visade bilden för ungdomarna.
”Han pratade med en tjej som liknar dig.” sa en kille. ”Han verkade väldigt betuttad i henne.”
”No kidding!” utbrast hans kamrat. ”Han dreglade ju för fan nästan när hon stod på scen och sjöng Cherry Bomb...!”
Han vände sig till Dani.
”Han verkar vara ett riktig äckel om du frågar mej… jag skulle knappast tro att den där lilla söta gick med honom frivilligt.”
Dani kände paniken välla upp inom henne.
De onda föraningarna hon känt tidigare i kväll, när hon först såg bilden av den blonde, stämde.
Nu var det bråttom att hitta Charli!
*
Luxuria (Lust / begär) - 14
*
Festen avbröts abrupt av de två arga föräldrarna vars son var en 18-åring vid namn Jonathan.
Ett långt utegångsförbud utlovades för grabben och Marco Danelli visade sin Special Crime Agency-bricka för de drogpåverkade ungdomarna.
Nessie trängde sig fram genom hopen av festande ungdomar när hon fick syn på Charlis farbror och kusin.
”Mister Danelli, jag kan inte hitta Charli nånstans. Hon skulle vänta här på er, men nu är hon typ borta…”
Marco studerade tonåringen.
”Nessie, är du hög…?!”
Nessie småfnittrade.
”En liten en har jag rökt bara… Ingen fara.”
”Okej, men var är Charli?” frågade Dani otåligt.
”Vet inte det sa jag ju!” fräste Nessie.
Marco suckade. Han såg på Angela Wood.
”Angie, har du lust att…”
Angela nickade.
”Att skjutsa Nessie hem. Ska bli.”
Marco Danelli log.
”Tack snälla du.”
”Inget att tala om.” log Angela. ”Se till att hitta Charli nu.”
Angela ledde ut Nessie mot ytterdörren.
Plötsligt kom Nessie på en sak. Hon sprang tillbaka till Marco och Dani.
”Mister Danelli och Dani! Jag kom på att Charli stod och pratade med en kille förut, hon kanske gick med honom.”
Marco Danelli rynkade pannan.
”Har Charli gått någonstans med en främmande kille?”
”Jaaaa… kanske…” sa Nessie svagt.
Marco Danelli såg ogillande ut.
Hur många gånger hade han inte varnat sin dotter och sina syskonbarn för att följa med främlingar?
*
Festen avbröts abrupt av de två arga föräldrarna vars son var en 18-åring vid namn Jonathan.
Ett långt utegångsförbud utlovades för grabben och Marco Danelli visade sin Special Crime Agency-bricka för de drogpåverkade ungdomarna.
Nessie trängde sig fram genom hopen av festande ungdomar när hon fick syn på Charlis farbror och kusin.
”Mister Danelli, jag kan inte hitta Charli nånstans. Hon skulle vänta här på er, men nu är hon typ borta…”
Marco studerade tonåringen.
”Nessie, är du hög…?!”
Nessie småfnittrade.
”En liten en har jag rökt bara… Ingen fara.”
”Okej, men var är Charli?” frågade Dani otåligt.
”Vet inte det sa jag ju!” fräste Nessie.
Marco suckade. Han såg på Angela Wood.
”Angie, har du lust att…”
Angela nickade.
”Att skjutsa Nessie hem. Ska bli.”
Marco Danelli log.
”Tack snälla du.”
”Inget att tala om.” log Angela. ”Se till att hitta Charli nu.”
Angela ledde ut Nessie mot ytterdörren.
Plötsligt kom Nessie på en sak. Hon sprang tillbaka till Marco och Dani.
”Mister Danelli och Dani! Jag kom på att Charli stod och pratade med en kille förut, hon kanske gick med honom.”
Marco Danelli rynkade pannan.
”Har Charli gått någonstans med en främmande kille?”
”Jaaaa… kanske…” sa Nessie svagt.
Marco Danelli såg ogillande ut.
Hur många gånger hade han inte varnat sin dotter och sina syskonbarn för att följa med främlingar?
*
Luxuria (Lust / begär) - 13
*
Samtidigt som den blonde killen slog sönder Charlis underläpp och gav henne näsblod, anlände Marco och Dani Danelli och Angela Wood till det stora huset på adressen Dani fått av Charli.
”Oj, det var inget litet hus!” utbrast Angela Wood.
Marco Danelli log.
”Nej, det var ganska stort faktiskt.”
En annan bil stannade på garageuppfarten och ett medelålders par klev ur.
De såg undrande och lite oroligt på de tre personerna som stod vid en svart Lexus.
Marco Danelli skyndade sig att säga:
”Godkväll, mitt namn är Marco Danelli, jag ska hämta min brorsdotter som är här på fest.”
Kvinnan såg oförstående ut.
”Fest? Det ska inte vara någon…”
Hon avbröt sig och suckade djupt.
”Jonathan…” suckade hennes man och rusade ilsket in i huset.
Hans fru, Marco, Dani och Angela följde efter honom in.
*
Samtidigt som den blonde killen slog sönder Charlis underläpp och gav henne näsblod, anlände Marco och Dani Danelli och Angela Wood till det stora huset på adressen Dani fått av Charli.
”Oj, det var inget litet hus!” utbrast Angela Wood.
Marco Danelli log.
”Nej, det var ganska stort faktiskt.”
En annan bil stannade på garageuppfarten och ett medelålders par klev ur.
De såg undrande och lite oroligt på de tre personerna som stod vid en svart Lexus.
Marco Danelli skyndade sig att säga:
”Godkväll, mitt namn är Marco Danelli, jag ska hämta min brorsdotter som är här på fest.”
Kvinnan såg oförstående ut.
”Fest? Det ska inte vara någon…”
Hon avbröt sig och suckade djupt.
”Jonathan…” suckade hennes man och rusade ilsket in i huset.
Hans fru, Marco, Dani och Angela följde efter honom in.
*
Luxuria (Lust / begär) - 12
*
Charli skrek på hjälp igen.
Den blonde svor och tryckte handen över hennes mun. Han väste hotfullt:
”Skriker du igen stryper jag dig, fattar du det ditt lilla knull!”
Han förmodade att Charli nu var så rädd att hon inte skulle våga trotsa honom, så han tog bort handen.
Han hade fel om tjejen. Hon var tuffare och mer envis än han trott.
Charli skrek och spottade honom i ansiktet.
Han svor igen och tog ett rejält stryptag om hennes hals.
Charli orkade inte kämpa emot mer.
Drogen och alkoholen han lurat i henne gjorde henne allt mer matt.
Till sin stora fasa kände hon hur en mörk trötthet övermannade henne.
Hon visste att hon nu skulle falla ner i en djup avgrund av medvetslöshet. Om inte luften tog slut innan drogen gjorde sitt.
Det sista Charli tänkte innan det blev svart var:
Förlåt mig mamma... jag skulle inte ha trotsat dig när du sa att jag inte fick gå på fest.
*
Charli skrek på hjälp igen.
Den blonde svor och tryckte handen över hennes mun. Han väste hotfullt:
”Skriker du igen stryper jag dig, fattar du det ditt lilla knull!”
Han förmodade att Charli nu var så rädd att hon inte skulle våga trotsa honom, så han tog bort handen.
Han hade fel om tjejen. Hon var tuffare och mer envis än han trott.
Charli skrek och spottade honom i ansiktet.
Han svor igen och tog ett rejält stryptag om hennes hals.
Charli orkade inte kämpa emot mer.
Drogen och alkoholen han lurat i henne gjorde henne allt mer matt.
Till sin stora fasa kände hon hur en mörk trötthet övermannade henne.
Hon visste att hon nu skulle falla ner i en djup avgrund av medvetslöshet. Om inte luften tog slut innan drogen gjorde sitt.
Det sista Charli tänkte innan det blev svart var:
Förlåt mig mamma... jag skulle inte ha trotsat dig när du sa att jag inte fick gå på fest.
*
Luxuria (Lust / begär) - 11
*
Charli drog åt sig handen och rev den blonde killen så hårt hon kunde på kinden, medan hon vrålade åt honom att låta henne vara.
Den blonde skrek, en blandning av smärta, förvåning och ilska.
"Du rev mig din lilla fitta!"
Charli försökte klösa honom igen, men den här gången var han beredd.
Han gav han en rungande örfil, knuffade ner henne mot lakanet och började dra ner blixtlåset på sina byxor.
Sedan satte sig gränsle över hennes ben och famlade efter hennes trosor för att slita dem av henne.
När Charli skrek på hjälp och sparkade för att komma loss, slog han henne igen.
Flickans underläpp sprack och en rännil av blod rann sakta ur hennes näsa.
*
Charli drog åt sig handen och rev den blonde killen så hårt hon kunde på kinden, medan hon vrålade åt honom att låta henne vara.
Den blonde skrek, en blandning av smärta, förvåning och ilska.
"Du rev mig din lilla fitta!"
Charli försökte klösa honom igen, men den här gången var han beredd.
Han gav han en rungande örfil, knuffade ner henne mot lakanet och började dra ner blixtlåset på sina byxor.
Sedan satte sig gränsle över hennes ben och famlade efter hennes trosor för att slita dem av henne.
När Charli skrek på hjälp och sparkade för att komma loss, slog han henne igen.
Flickans underläpp sprack och en rännil av blod rann sakta ur hennes näsa.
*
Luxuria (Lust / begär) - 10
*
Han lät Charli sätta sig upp och tvingade henne att ta ett par klunkar ur ett glas. Det var en stark, genomskinlig dryck.
Charli gissade att det var vodka, eller kanske gin. Den smakade lite strävt och äckligt och hon kände sig ännu snurrigare än förut.
Hade han lagt något i det här glaset också, en våldtäktsdrog som folk alltid varnade för?
Charli var livrädd att hon nu skulle bli medvetslös och ensam i den blonde killens våld. Han kunde göra vad som helst med henne utan att hon visste om det.
Den blonde smekte hennes nakna överkropp igen och kysste henne på halsen. Och medan han kysste Charli, förde han hennes hand till sitt skrev.
Genom hans kostymbyxor kände Charli med stora känslor av äckel hur upphetsad han var.
Då väcktes ett litet vilddjur inom Charli.
Luxuria - lust - är en dödssynd ditt perversa jävla as!
*
Han lät Charli sätta sig upp och tvingade henne att ta ett par klunkar ur ett glas. Det var en stark, genomskinlig dryck.
Charli gissade att det var vodka, eller kanske gin. Den smakade lite strävt och äckligt och hon kände sig ännu snurrigare än förut.
Hade han lagt något i det här glaset också, en våldtäktsdrog som folk alltid varnade för?
Charli var livrädd att hon nu skulle bli medvetslös och ensam i den blonde killens våld. Han kunde göra vad som helst med henne utan att hon visste om det.
Den blonde smekte hennes nakna överkropp igen och kysste henne på halsen. Och medan han kysste Charli, förde han hennes hand till sitt skrev.
Genom hans kostymbyxor kände Charli med stora känslor av äckel hur upphetsad han var.
Då väcktes ett litet vilddjur inom Charli.
Luxuria - lust - är en dödssynd ditt perversa jävla as!
*
Luxuria (Lust / begär) - 9
*
Charli kvicknade till precis när den blonde satte sig bredvid henne i sängen och började dra av hennes tröja.
”Vad gör du…?” frågade hon yrvaket.
”Vi bara leker lite.” sa den blonde lugnt och började smeka henne.
Charli satte sig upp.
”Nej, jag vill inte…”
Den blonde tog tag om hennes nakna midja och började retsamt kittla henne.
”Sluta…” fnittrade Charli motvilligt och försökte ta bort hans händer.
”Sssssh…” hyschade han.
Han knäppte upp hennes BH, smekte hennes små bröst och kysste henne på halsen.
Charli försökte slita sig loss, men då blev han irriterad och tryckte ner henne på sängen.
”Låt bli mig!” skrek Charli. ”Låt mig gå!”
Han höll fast henne mot lakanet och knäppte upp hennes byxor.
Nu låg Charli drogad och utlämnad iklädd endast trosorna, inför en främmande kille som tafsade och smekte henne.
Varför gick jag på den här dumma festen...?
”Låt mig vara. Snälla.” bad Charli.
”Vi har ju precis börjat vår lilla lek.” sa han och kysste henne på magen.
"Nej... snälla... jag vill inte..."
Mascara-svarta tårar rann nedför Charlis kinder.
*
Charli kvicknade till precis när den blonde satte sig bredvid henne i sängen och började dra av hennes tröja.
”Vad gör du…?” frågade hon yrvaket.
”Vi bara leker lite.” sa den blonde lugnt och började smeka henne.
Charli satte sig upp.
”Nej, jag vill inte…”
Den blonde tog tag om hennes nakna midja och började retsamt kittla henne.
”Sluta…” fnittrade Charli motvilligt och försökte ta bort hans händer.
”Sssssh…” hyschade han.
Han knäppte upp hennes BH, smekte hennes små bröst och kysste henne på halsen.
Charli försökte slita sig loss, men då blev han irriterad och tryckte ner henne på sängen.
”Låt bli mig!” skrek Charli. ”Låt mig gå!”
Han höll fast henne mot lakanet och knäppte upp hennes byxor.
Nu låg Charli drogad och utlämnad iklädd endast trosorna, inför en främmande kille som tafsade och smekte henne.
Varför gick jag på den här dumma festen...?
”Låt mig vara. Snälla.” bad Charli.
”Vi har ju precis börjat vår lilla lek.” sa han och kysste henne på magen.
"Nej... snälla... jag vill inte..."
Mascara-svarta tårar rann nedför Charlis kinder.
*
Luxuria (Lust / begär) - 8
*
Hur kunde Nessie tro att jag har druckit...? tänkte Charli. Hon är ju helknäpp ibland...
I nästa stund kände Charli hur det snurrade till, nästan som när man ska svimma.
Konstigt... hon hade ju bara druckit läsk hela kvällen. Eller…?
En obehaglig tanke kom krälande.
Hade någon hällt sprit i hennes dricka, eller drogat henne?
Hon sneglade oroligt på den blonde killen.
Han log brett mot Charli. Sedan tog han emot henne och lyfte upp henne i sin famn när hon rasade ihop som en trasdocka.
När han kom in i ett av husets stora sovrum, slet han upp överkastet och täcket i sängen och lade ner flickan på det vita lakanet.
Sedan gick han och låste dörren.
Äntligen var han ensam med den lilla skönheten.
Nu skulle han ge en oförglömligt födelsedagspresent.
*
Hur kunde Nessie tro att jag har druckit...? tänkte Charli. Hon är ju helknäpp ibland...
I nästa stund kände Charli hur det snurrade till, nästan som när man ska svimma.
Konstigt... hon hade ju bara druckit läsk hela kvällen. Eller…?
En obehaglig tanke kom krälande.
Hade någon hällt sprit i hennes dricka, eller drogat henne?
Hon sneglade oroligt på den blonde killen.
Han log brett mot Charli. Sedan tog han emot henne och lyfte upp henne i sin famn när hon rasade ihop som en trasdocka.
När han kom in i ett av husets stora sovrum, slet han upp överkastet och täcket i sängen och lade ner flickan på det vita lakanet.
Sedan gick han och låste dörren.
Äntligen var han ensam med den lilla skönheten.
Nu skulle han ge en oförglömligt födelsedagspresent.
*
Luxuria (Lust / begär) - 7
*
"Vilken stjärna du är Charli - du borde bli sångerska."
Den blonde tog Charlis hand när hon klev ner från scen-trappan, så att hon inte skulle falla.
"Tack!" fnittrade Charli.
Hon tog sin Coca-Cola-flaska som han räckte henne och drack ett par klunkar.
Den blonde strök undan en lock av Charlis hår som fallit ner över hennes öga.
"Du Charli... vill du följa med på en lite mer privat fest, på hotellet?"
"Hotellet? Nja... min farbror och kusin kommer strax och hämtar mig, vi ska fira med familjen."
"Vad synd. Jag skulle så gärna vilja bjuda dig på den där festen."
Charli fick en liten förvånad rynka mellan ögonbrynen.
"Mig? Varför just mig?"
Den blonde log.
"För att du är snygg och sexig."
Han lät sina fingar leka mot Charlis kind och sedan ner mot hennes hals och nacke.
Charli rodnade och fnissade som en liten flicka när den äldre killens fingar kittlade hennes hud.
Nessie kom fram till dem.
"Charl, jag kommer strax, jag ska bara gå ut och röka."
"Okej." sa Charli. "Jag väntar här. Uncle Marco och Dani kommer snart."
"Charli, har du druckit?" frågade Nessie. "Du sluddrar."
Charli skakade på huvudet.
"Vad pratar du om...? Du vet att jag aldrig dricker alkohol."
"Det bara verkar så" sa Nessie.
"Slappna av." sa den en blonde.
Han tog fram en cigarett och en tändare ur fickan och gav grejerna till Nessie.
"Den här cigaretten blir du glad av." sa han och blinkade hemligt. "Och du kan röka den där borta."
Han pekade bort mot en stor soffa där en grupp ungdomar satt och puffade.
"Tack!" kvittrade Nessie förtjust.
Hon tände sin joint och gick bort till soffan.
*
"Vilken stjärna du är Charli - du borde bli sångerska."
Den blonde tog Charlis hand när hon klev ner från scen-trappan, så att hon inte skulle falla.
"Tack!" fnittrade Charli.
Hon tog sin Coca-Cola-flaska som han räckte henne och drack ett par klunkar.
Den blonde strök undan en lock av Charlis hår som fallit ner över hennes öga.
"Du Charli... vill du följa med på en lite mer privat fest, på hotellet?"
"Hotellet? Nja... min farbror och kusin kommer strax och hämtar mig, vi ska fira med familjen."
"Vad synd. Jag skulle så gärna vilja bjuda dig på den där festen."
Charli fick en liten förvånad rynka mellan ögonbrynen.
"Mig? Varför just mig?"
Den blonde log.
"För att du är snygg och sexig."
Han lät sina fingar leka mot Charlis kind och sedan ner mot hennes hals och nacke.
Charli rodnade och fnissade som en liten flicka när den äldre killens fingar kittlade hennes hud.
Nessie kom fram till dem.
"Charl, jag kommer strax, jag ska bara gå ut och röka."
"Okej." sa Charli. "Jag väntar här. Uncle Marco och Dani kommer snart."
"Charli, har du druckit?" frågade Nessie. "Du sluddrar."
Charli skakade på huvudet.
"Vad pratar du om...? Du vet att jag aldrig dricker alkohol."
"Det bara verkar så" sa Nessie.
"Slappna av." sa den en blonde.
Han tog fram en cigarett och en tändare ur fickan och gav grejerna till Nessie.
"Den här cigaretten blir du glad av." sa han och blinkade hemligt. "Och du kan röka den där borta."
Han pekade bort mot en stor soffa där en grupp ungdomar satt och puffade.
"Tack!" kvittrade Nessie förtjust.
Hon tände sin joint och gick bort till soffan.
*
SkrivPuff: Utmaning 2010:328 - 4 december
Skriv om att tveka.
Nora Spencer stod i dörröppningen till det lilla sovrummet och tittade in på sin sovande son. Hon kände sorg och skuldkänslor för att hon inte varit en vidare bra mamma till honom.
Hon hade aldrig berättat för någon om varför hon alltid tvekat och vägrat låta Joanne och Martin adoptera honom.
Sanningen var att hon varit rädd att förlora Alex för alltid om hans fosterföräldrar skulle få vårdnaden om honom. De gångerna Alex kom och hälsade på var de bästa stunderna i Noras liv, en ovärderlig skatt. Och hon ville så gärna att han skulle komma oftare, bo hos dem en längre tid.
Men det vill han ju inte så länge jag är tillsammans med Darryl… tänkte Nora och suckade.
Hon kände Darryl smyga upp bakom sig. Han kupade händerna om hennes bröst, smekte dem genom det tunna nattlinnet. Han stönade av välbehag.
Det gjorde inte Nora. Hon vred sig ur hans grepp.
”Inte här Darryl…” viskade hon. ”Barnen..”
”Barnen…” fnös Darryl. ”Dom sover.”
Han kysste Nora.
Nora tvekade, hon ville inte göra honom arg. Men till slut drog hon sig bort från honom igen.
”Men skit i barnen Nora.” suckade Darryl. ”Du behöver inte titta till dom var tredje sekund - dom är inga småbarn längre.”
Darryl tryckte upp Nora mot väggen med en lätt duns och trängde sig stönande i henne.
I sina rum vaknade Alex och Cassie. Med vämjelse tvingades de till att lyssna på ljuden av Darryl som var överallt på deras mor.
Varken Nora eller Darryl lade märke till Cassie som tassade upp och smög ut ur sitt rum och in i sin storebrors. Hon lade sig intill honom.
”Alex, kan inte du flytta hit?” viskade hon. ”Det är så tomt utan dig. Du kan väl bo med oss - för min skull? Vi skulle ju bli som en riktig familj då...”
Alex hörde gråt i sin lillasysters röst.
”Jag vill gärna bo med mamma och dig, Cassie, men…”
”Jag vet…” sa Cassie. ”Inte så länge han…”
Cassie höll om sin bror. Snyftade i hans famn.
*
Nora Spencer stod i dörröppningen till det lilla sovrummet och tittade in på sin sovande son. Hon kände sorg och skuldkänslor för att hon inte varit en vidare bra mamma till honom.
Hon hade aldrig berättat för någon om varför hon alltid tvekat och vägrat låta Joanne och Martin adoptera honom.
Sanningen var att hon varit rädd att förlora Alex för alltid om hans fosterföräldrar skulle få vårdnaden om honom. De gångerna Alex kom och hälsade på var de bästa stunderna i Noras liv, en ovärderlig skatt. Och hon ville så gärna att han skulle komma oftare, bo hos dem en längre tid.
Men det vill han ju inte så länge jag är tillsammans med Darryl… tänkte Nora och suckade.
Hon kände Darryl smyga upp bakom sig. Han kupade händerna om hennes bröst, smekte dem genom det tunna nattlinnet. Han stönade av välbehag.
Det gjorde inte Nora. Hon vred sig ur hans grepp.
”Inte här Darryl…” viskade hon. ”Barnen..”
”Barnen…” fnös Darryl. ”Dom sover.”
Han kysste Nora.
Nora tvekade, hon ville inte göra honom arg. Men till slut drog hon sig bort från honom igen.
”Men skit i barnen Nora.” suckade Darryl. ”Du behöver inte titta till dom var tredje sekund - dom är inga småbarn längre.”
Darryl tryckte upp Nora mot väggen med en lätt duns och trängde sig stönande i henne.
I sina rum vaknade Alex och Cassie. Med vämjelse tvingades de till att lyssna på ljuden av Darryl som var överallt på deras mor.
Varken Nora eller Darryl lade märke till Cassie som tassade upp och smög ut ur sitt rum och in i sin storebrors. Hon lade sig intill honom.
”Alex, kan inte du flytta hit?” viskade hon. ”Det är så tomt utan dig. Du kan väl bo med oss - för min skull? Vi skulle ju bli som en riktig familj då...”
Alex hörde gråt i sin lillasysters röst.
”Jag vill gärna bo med mamma och dig, Cassie, men…”
”Jag vet…” sa Cassie. ”Inte så länge han…”
Cassie höll om sin bror. Snyftade i hans famn.
*
The Clarke Family Xmas Calendar - 4
4 December
"Älskling, vill du inte flytta hit till mig och Cassie?"
Nora Spencer såg bedjande på sin son där han satt mittemot henne vid det gamla slitna köksbordet och åt lunch.
"Jag skulle bli jätteglad om du gjorde det, det vet du."
Alex suckade.
"Mamma... vi har pratat om det här en miljon gånger... Jag bor gärna med dig och Cass - men bara om du lämnar skithögen."
"Kalla inte din styvfar så."
Alex släppte sin gaffel så häftigt att den nästan studsade mot tallriken.
"Han är inte min styvfar, eller min far! Inte nån annan sorts släkting heller! Han är ett asshole som behandlar min mamma illa!"
Nora reste sig, gick runt bordet och höll om Alex.
"Lilla gubben... jag behöver Darryl, han försörjer Cassie och mig."
Alex skakade trött på huvudet.
"Mamma... han respekterar dig inte."
Som om det hade varit en stickreplik, klev Darryl in genom köksdörren. Han hade jobbat i trädgården så han var svettig och jordig.
"Nora, du kan väl ge mig en kall öl?"
"De är slut." sa Nora.
Darryl höjde på ögonbrynen.
"Vad väntar du på då...? Åk och köp nya."
"Jag kan göra det senare," sa Nora, vänlig som hon alltid var. "jag ska ändå hämta Cassie om en halvtimme, hon övar med kören."
"Ursäkta?" sa Darryl. "Bad jag inte dig att köpa öl?"
"Om en halvtimme." sa Nora.
"Nu Nora." befallde Darryl.
"Köp din öl själv." sa Alex.
Darryl gav grabben en stålblick.
"Vad sa du?"
"Köp din öl själv." upprepade Alex sturskt.
"Du din lilla skitunge..."
Darryl tog ett steg mot Alex, men Nora höll skyddande om sin son.
"Du rör honom inte Darryl!"
Nora drog upp Alex från stolen och ledde ut honom.
"Vi åker och lyssnar på Cassie när hon sjunger."
Mor och son gick ut i solskenet och lämnade kvar Darryl i köket.
"Lämna honom." sa Alex sammanbitet. "Annars vet jag inte vad jag tar mig till med honom. Lova att du lämnar honom!"
"Alex... min lilla älskling, min vackra pojke... jag..."
"Lova mig att du lämnar honom!" sa Alex, tonen var både bedjande och arg. "Annars tar jag Cassie med mig och rymmer någonstans - och du får aldrig se oss igen!"
Nora kramade sin älskade pojke.
"Alex, gör inte så här..."
"Älskar du honom mer än Cass och mig?"
"Men älskade barn, det vet du att jag inte gör! Du och Cassie är mitt allt!"
Nora kramade Alex hårdare.
"Jag älskar er så mycket." Nora kysste sin son på håret. "Du och Cassie är det vackraste och mest dyrbara jag har!"
Efter en liten stund lade Alex armarna om sin mamma och besvarade kramen.
"Visa det då." mumlade han. "Lämna honom."
*
"Älskling, vill du inte flytta hit till mig och Cassie?"
Nora Spencer såg bedjande på sin son där han satt mittemot henne vid det gamla slitna köksbordet och åt lunch.
"Jag skulle bli jätteglad om du gjorde det, det vet du."
Alex suckade.
"Mamma... vi har pratat om det här en miljon gånger... Jag bor gärna med dig och Cass - men bara om du lämnar skithögen."
"Kalla inte din styvfar så."
Alex släppte sin gaffel så häftigt att den nästan studsade mot tallriken.
"Han är inte min styvfar, eller min far! Inte nån annan sorts släkting heller! Han är ett asshole som behandlar min mamma illa!"
Nora reste sig, gick runt bordet och höll om Alex.
"Lilla gubben... jag behöver Darryl, han försörjer Cassie och mig."
Alex skakade trött på huvudet.
"Mamma... han respekterar dig inte."
Som om det hade varit en stickreplik, klev Darryl in genom köksdörren. Han hade jobbat i trädgården så han var svettig och jordig.
"Nora, du kan väl ge mig en kall öl?"
"De är slut." sa Nora.
Darryl höjde på ögonbrynen.
"Vad väntar du på då...? Åk och köp nya."
"Jag kan göra det senare," sa Nora, vänlig som hon alltid var. "jag ska ändå hämta Cassie om en halvtimme, hon övar med kören."
"Ursäkta?" sa Darryl. "Bad jag inte dig att köpa öl?"
"Om en halvtimme." sa Nora.
"Nu Nora." befallde Darryl.
"Köp din öl själv." sa Alex.
Darryl gav grabben en stålblick.
"Vad sa du?"
"Köp din öl själv." upprepade Alex sturskt.
"Du din lilla skitunge..."
Darryl tog ett steg mot Alex, men Nora höll skyddande om sin son.
"Du rör honom inte Darryl!"
Nora drog upp Alex från stolen och ledde ut honom.
"Vi åker och lyssnar på Cassie när hon sjunger."
Mor och son gick ut i solskenet och lämnade kvar Darryl i köket.
"Lämna honom." sa Alex sammanbitet. "Annars vet jag inte vad jag tar mig till med honom. Lova att du lämnar honom!"
"Alex... min lilla älskling, min vackra pojke... jag..."
"Lova mig att du lämnar honom!" sa Alex, tonen var både bedjande och arg. "Annars tar jag Cassie med mig och rymmer någonstans - och du får aldrig se oss igen!"
Nora kramade sin älskade pojke.
"Alex, gör inte så här..."
"Älskar du honom mer än Cass och mig?"
"Men älskade barn, det vet du att jag inte gör! Du och Cassie är mitt allt!"
Nora kramade Alex hårdare.
"Jag älskar er så mycket." Nora kysste sin son på håret. "Du och Cassie är det vackraste och mest dyrbara jag har!"
Efter en liten stund lade Alex armarna om sin mamma och besvarade kramen.
"Visa det då." mumlade han. "Lämna honom."
*
The Clarke Family Xmas Calendar - 3
3 December
Ricky satte sig intill Alex i soffan i vardagsrummet.
"Hur många dagar är det kvar till jul?"
"Tre veckor. Det vill säga tjugoen dagar." svarade Alex.
"Jaha." sa Ricky. "Hur många timmar och minuter är det?"
Cassie fnissade.
"Ja, Alex, säg nu hur många timmar och minuter det är kvar till julafton."
"Och sekunder!" skrek Ricky.
Alex lutade sig nonchalant tillbaka mot soffkuddarna.
"Vet ni vad, det är helg nu, jag sysslar inte med matte på helgerna."
"Latmask!" skrek Ricky glatt.
"Ja," sa Alex. "men jag har jobbat hårt i skolan hela dagen så jag har rätt att lata mig."
Maxine, som satt uppkrupen i den andra soffan och läste en tidning, gav ifrån sig en litet skrockande.
Alex såg på henne.
"Ville du säga nåt, lilla vän?"
Maxine flinade och nickade.
"Du menar att du har jobbat hårt med att spana efter tjejer på skolgården?"
Jane, Ricky och Cassie fnissade.
"Ooooh, min bror är en tjejtjusare!" skrattade Cassie.
Alex skakade på huvudet.
"Jag hör att det är några här inne som inte vill ha några julklappar i år."
Cassie petade Alex i sidan.
"Om du säger vilken tjej du är kär i får du en super-fin julklapp av mig." fnissade hon.
Alex skruvade kittligt och generat på sig.
"Jag är inte kär i nån."
"Kittla honom under fötterna," flinade Jane. "då erkänner han kanske."
Alex drog snabbt upp fötterna i soffan.
"Glöm det. Förresten var det inte jag som spanade efter tjejer - det var Andy."
"Och vem är Andy?" frågade Cassie retsamt och petade sin bror i sidan ännu mer. "Din hemliga låtsaskompis?"
Maxine och Jane storskrattade.
"Den var bra Cassie!" ropade de unisont.
"Kan inte vi få träffa din låtsaskompis?" fnissade Cassie.
"Jag ska ge dig för låtsaskompis!"
Alex brottade ner sin lillasyster och kittlade henne tills hon skrek av skratt.
"Hallå!" sa Ricky. "Kan nån tala om hur många timmar och minuter det är kvar till julafton...?"
"Hjälp mig att brotta ner Alex så ska jag hjälpa dig att räkna ut det sen." sa Cassie.
"Yaaaaay!" glädje-tjöt Ricky. "Får jag kittlas?"
Alex skrek
"Neeeej!"
samtidigt som Cassie, Maxine och Jane ropade:
"Ja, det får du!"
"Neeeej!"
samtidigt som Cassie, Maxine och Jane ropade:
"Ja, det får du!"
*
torsdag, december 02, 2010
The Clarke Family Xmas Calendar - 2
2 december.
(Torsdag eftermiddag)
Familjen såg på det röda glaserade hjärtat av trä som låg på köksbordet.
”Vad fint det är Ricky.” sa Jane.
”Man ska hänga det i julgranen!” sa Ricky med iver och stolthet i rösten. ”Kolla här, man hänger upp det med det här lilla guldsnöret!”
”Det blir jättefint i vår gran.” log Joanne.
”Jag vill visa Maxie!” sa Ricky ivrigt.
Hans fosterpappa Martin hejdade honom.
”Nej, Ricky, Maxie var helt slut efter behandlingen, så hon sover.”
”Nej, jag är vaken.”
En nyvaken Maxine klev in i köket. Hon såg väldigt blek och tärd ut.
Ricky grabbade tag i sitt trähjärta och sprang fram till sin fostersyster.
”Kolla Maxie, jag har gjort det här i skolan! Det är till hela familjen!”
Maxine log ett trött men vänligt leende.
”Det är verkligen jättefint Ricky.”
Ricky såg överlycklig ut. Han kramade om Maxine.
”Ralph i min klass sa att ett hjärta i julgranen är jättetöntigt.” sa Ricky.
”Den där Ralph vet inte vad han pratar om.” sa Maxine. ”Hjärtan i julgranar är super-coolt.”
”Exakt,” instämde Alex. ”och det är extra coolt för att du har gjort det.”
Ricky sken som en sol.
Pojken älskade sin äldre fostersyskon och beundrade dem, så att få beröm av dem var bättre än att vinna en miljon dollar.
Joanne och Martin samlade sina fosterbarn runt bordet.
”Nu är det dags.” sa Martin.
”Åh ska vi ge Alex hans hemlighet nu?” sa Ricky ivrigt.
Martin nickade. Han satte ett inslaget paket på bordet.
”Alex, den här är från oss alla, från din mor och Cassie också.”
Alex såg förvirrad ut.
”Får jag ett paket nu? Det är inte jul än.”
Joanne skrattade och rufsade om hans hår.
”Nej, det är inte jul än, men vi har pratat med Miss Barclay om ett litet projekt, så du får den här redan idag, så att du kan genomföra projektet.”
Alex stirrade på paketet.
”No way! Ni skämtar, är det en…?”
Han öppnade ivrigt paketet.
”Jag hoppas du gillar den lilla gubben.” sa Joanne.
Glädjetårar glittrande i pojkens ögon när han tog upp sin splitter nya kamera ur kartongen.
”Det är en digitalkamera!” utbrast han. ”Ni är inte kloka, den här är ju jättedyr.”
Martin log och kramade sin fosterson.
”Den är du värd, gubben. Gör ett jättefint foto-projekt nu.”
”Hallå! Ska man inte hurra eller nåt?” undrade Ricky. "Det tycker jag!"
Han ställde sig upp på stolen och ropade:
”Hipp hipp hurra! Hipp hipp hurra!”
*
(Torsdag eftermiddag)
Familjen såg på det röda glaserade hjärtat av trä som låg på köksbordet.
”Vad fint det är Ricky.” sa Jane.
”Man ska hänga det i julgranen!” sa Ricky med iver och stolthet i rösten. ”Kolla här, man hänger upp det med det här lilla guldsnöret!”
”Det blir jättefint i vår gran.” log Joanne.
”Jag vill visa Maxie!” sa Ricky ivrigt.
Hans fosterpappa Martin hejdade honom.
”Nej, Ricky, Maxie var helt slut efter behandlingen, så hon sover.”
”Nej, jag är vaken.”
En nyvaken Maxine klev in i köket. Hon såg väldigt blek och tärd ut.
Ricky grabbade tag i sitt trähjärta och sprang fram till sin fostersyster.
”Kolla Maxie, jag har gjort det här i skolan! Det är till hela familjen!”
Maxine log ett trött men vänligt leende.
”Det är verkligen jättefint Ricky.”
Ricky såg överlycklig ut. Han kramade om Maxine.
”Ralph i min klass sa att ett hjärta i julgranen är jättetöntigt.” sa Ricky.
”Den där Ralph vet inte vad han pratar om.” sa Maxine. ”Hjärtan i julgranar är super-coolt.”
”Exakt,” instämde Alex. ”och det är extra coolt för att du har gjort det.”
Ricky sken som en sol.
Pojken älskade sin äldre fostersyskon och beundrade dem, så att få beröm av dem var bättre än att vinna en miljon dollar.
Joanne och Martin samlade sina fosterbarn runt bordet.
”Nu är det dags.” sa Martin.
”Åh ska vi ge Alex hans hemlighet nu?” sa Ricky ivrigt.
Martin nickade. Han satte ett inslaget paket på bordet.
”Alex, den här är från oss alla, från din mor och Cassie också.”
Alex såg förvirrad ut.
”Får jag ett paket nu? Det är inte jul än.”
Joanne skrattade och rufsade om hans hår.
”Nej, det är inte jul än, men vi har pratat med Miss Barclay om ett litet projekt, så du får den här redan idag, så att du kan genomföra projektet.”
Alex stirrade på paketet.
”No way! Ni skämtar, är det en…?”
Han öppnade ivrigt paketet.
”Jag hoppas du gillar den lilla gubben.” sa Joanne.
Glädjetårar glittrande i pojkens ögon när han tog upp sin splitter nya kamera ur kartongen.
”Det är en digitalkamera!” utbrast han. ”Ni är inte kloka, den här är ju jättedyr.”
Martin log och kramade sin fosterson.
”Den är du värd, gubben. Gör ett jättefint foto-projekt nu.”
”Hallå! Ska man inte hurra eller nåt?” undrade Ricky. "Det tycker jag!"
Han ställde sig upp på stolen och ropade:
”Hipp hipp hurra! Hipp hipp hurra!”
*
The Clarke Family Xmas Calendar - 1
1 december
10-årige Ricky hoppade i sängen och sjöng:
”Säg åt honom att sluta sjunga…”
Joanne Clarke drog upp rullgardinen och såg roat på sin fosterson.
”Men Alex, lilla gubben… Ricky är bara glad för att det snart är jul.”
”Glad…” stönade Alex. ”Det borde vara förbjudet att vara så där glad klockan sju på morgonen.”
Joanne skrattade och strök Alex över kinden.
”Jag minns en liten kille som brukade vara likadan.”
”Mmmm… sedan blev jag normal.”
Alex tumlade ur sängen och tittade in i Rickys rum.
”Ska du sluta sjunga nån gång?”
Ricky skakade på huvudet.
”Denna är rolig! Sjung med mig Alex!”
Alex skakade trött på huvudet och gick in i badrummet för att duscha.
Han hörde hur Ricky tog i på nytt och fortsatte att sjunga. Till och med deras fostersyster Jane började sjunga på den knasiga låten.
Spotify: Gayla Peevey - I Want A Hippopotamus For Christmas
*
10-årige Ricky hoppade i sängen och sjöng:
I want a hippopotamus for ChristmasI rummet intill hade Alex precis vaknat. Han stönade trött när han hörde sin livlige fosterbror sjunga för full hals.
I don't think Santa Claus will mind, do you?
He won't have to use our dirty chimney flue
Just bring him through the front door, that's the easy thing to do
”Säg åt honom att sluta sjunga…”
Joanne Clarke drog upp rullgardinen och såg roat på sin fosterson.
”Men Alex, lilla gubben… Ricky är bara glad för att det snart är jul.”
”Glad…” stönade Alex. ”Det borde vara förbjudet att vara så där glad klockan sju på morgonen.”
Joanne skrattade och strök Alex över kinden.
”Jag minns en liten kille som brukade vara likadan.”
”Mmmm… sedan blev jag normal.”
Alex tumlade ur sängen och tittade in i Rickys rum.
”Ska du sluta sjunga nån gång?”
Ricky skakade på huvudet.
”Denna är rolig! Sjung med mig Alex!”
Alex skakade trött på huvudet och gick in i badrummet för att duscha.
Han hörde hur Ricky tog i på nytt och fortsatte att sjunga. Till och med deras fostersyster Jane började sjunga på den knasiga låten.
I want a hippopotamus for Christmas
Only a hippopotamus will do
No crocodiles, no rhinoceroses
I only like hippopotamuses
And hippopotamuses like me too!
Spotify: Gayla Peevey - I Want A Hippopotamus For Christmas
*
SkrivPuff: Utmaning 2010:327 - 2 december - #3
*
Alex och hans mentor avslutade mötet.
Just när Alex skulle gå ut genom dörren tvekade han.
”Eh… Miss B, jag har ingen kamera…”
Miss Barclay log. Det fanns en hemlig glimt i hennes ögon.
”Det ordnar sig Alex.”
Alex såg oförstående på sin lärare och mentor.
”Hur då…?”
”Det får du se när du kommer hem.”
”Va…? Jag hajar ingenting!”
Miss Barclay småskrattade.
”Men det gör Martin och Joanne. Prata med dom när du kommer hem. Men gå nu, annars kommer du för sent till nästa lektion.”
Alex kände sig totalt förvirrad resten av dagen.
Visst, det skulle bli spännande att börja med de nya aktiviteterna, men hur sjutton skulle han få tag i en kamera?
Och vad visste Martin och Joanne om saken? Skulle hans fosterföräldrar trolla fram en kamera eller…?
Alex skakade på huvudet.
Vuxna kunde verkligen vara totalt konstiga och knepiga att förstå sig på...
*
Alex och hans mentor avslutade mötet.
Just när Alex skulle gå ut genom dörren tvekade han.
”Eh… Miss B, jag har ingen kamera…”
Miss Barclay log. Det fanns en hemlig glimt i hennes ögon.
”Det ordnar sig Alex.”
Alex såg oförstående på sin lärare och mentor.
”Hur då…?”
”Det får du se när du kommer hem.”
”Va…? Jag hajar ingenting!”
Miss Barclay småskrattade.
”Men det gör Martin och Joanne. Prata med dom när du kommer hem. Men gå nu, annars kommer du för sent till nästa lektion.”
Alex kände sig totalt förvirrad resten av dagen.
Visst, det skulle bli spännande att börja med de nya aktiviteterna, men hur sjutton skulle han få tag i en kamera?
Och vad visste Martin och Joanne om saken? Skulle hans fosterföräldrar trolla fram en kamera eller…?
Alex skakade på huvudet.
Vuxna kunde verkligen vara totalt konstiga och knepiga att förstå sig på...
*
SkrivPuff: Utmaning 2010:327 - 2 december - #2
*
Alex höjde på ögonbrynen.
”Har ni pratat med Nora…?”
”Ja, jag ringde din mamma för ett tag sedan och vi pratade ett tag. Vi kom in på ämnet foto och hon sa att du brukar låna hennes gamla kamera ibland, och hon sa att du har talang för det.”
Alex ryckte lite på axlarna.
”Talang vet jag inte om jag har… men det är iallafall kul.”
”Alex, jag skulle vilja se dina bilder någon gång, så jag har ett litet uppdrag åt dig.”
”Ett uppdrag?”
Miss Barclay log när hon såg hur Alex rätade på sig och lät mer intresserad nu än vad han gjort under hela mötet.
”Jag skulle vilja att du tar en bild varje dag nu i december, valfritt motiv - som en slags dagbok i foto-form och så får du redovisa det efter jullovet i januari. Hur låter det tycker du?”
Pojken log för första gången på hela dagen.
”Cool!”
”Vad bra Alex, då säger vi så! Drama-klubben och fotografering - och så fixar du historie-provet på fredag.”
”Visst...” suckade Alex.
”Hallå där grabben! Vad sa vi om att du skulle tro på dig själv...?” log Miss Barclay.
”Jag ska göra mitt bästa.”
”Bra Alex, det är rätta takter!”
Del 3
*
Alex höjde på ögonbrynen.
”Har ni pratat med Nora…?”
”Ja, jag ringde din mamma för ett tag sedan och vi pratade ett tag. Vi kom in på ämnet foto och hon sa att du brukar låna hennes gamla kamera ibland, och hon sa att du har talang för det.”
Alex ryckte lite på axlarna.
”Talang vet jag inte om jag har… men det är iallafall kul.”
”Alex, jag skulle vilja se dina bilder någon gång, så jag har ett litet uppdrag åt dig.”
”Ett uppdrag?”
Miss Barclay log när hon såg hur Alex rätade på sig och lät mer intresserad nu än vad han gjort under hela mötet.
”Jag skulle vilja att du tar en bild varje dag nu i december, valfritt motiv - som en slags dagbok i foto-form och så får du redovisa det efter jullovet i januari. Hur låter det tycker du?”
Pojken log för första gången på hela dagen.
”Cool!”
”Vad bra Alex, då säger vi så! Drama-klubben och fotografering - och så fixar du historie-provet på fredag.”
”Visst...” suckade Alex.
”Hallå där grabben! Vad sa vi om att du skulle tro på dig själv...?” log Miss Barclay.
”Jag ska göra mitt bästa.”
”Bra Alex, det är rätta takter!”
Del 3
*
SkrivPuff: Utmaning 2010:327 - 2 december - #1
Skriv om en mentor.
”Alex, jag vet att du har det jobbigt hemma nu, men jag vill ändå be dig att inte ge upp skolarbetet.”
Alex såg på sin mentor och suckade.
”Miss Barclay… jag vet att mina betyg är rätt kassa nu… men jag kommer inte kunna läsa upp dom, inte innan jul...”
Miss Barclay log mot sin elev.
”Alex, dina betyg är inte så dåliga som du tror. Du behöver bara klara historie-testet på fredag och välja en extra-aktivitet eller två, så höjs betygen. Ge inte upp nu!”
Alex grimaserade.
”Historia…?”
Miss Barclay skrattade.
”Ja, Alex, gammal, läskig historia. Men du klarar det, du är en smart grabb - glöm aldrig bort det!”
Grabben skakade misstroget på huvudet.
”Vännen, du måste tro mer på dig själv. Du kan allt - bara du vill. Här är listan med extra-aktiviteter.”
Miss Barclay sköt över ett papper över skrivbordet.
Alex tog listan och ögnade igenom den.
”Du får välja vilka du vill, men får jag föreslå två saker som jag tror skulle passa dig?”
Alex nickade.
”Gärna. Men… få se om jag fattar det här rätt nu. Är det allt jag behöver göra; klara provet och välja två extra-aktiviteter…?”
”Ja, det är allt.” log Miss Barclay. ”Och jag tror att Drama-klubben skulle vara bra för dig, där får du uttrycka dina känslor på ett bra sätt och du får ge uttryck för din kreativitet. Samma sak med fotografering. Du gillar ju fotografering.”
Alex såg förvånat på sin lärare.
”Hur vet ni att jag gillar fotografering...?”
”Din mamma berättade för mig.”
Del 2
*
”Alex, jag vet att du har det jobbigt hemma nu, men jag vill ändå be dig att inte ge upp skolarbetet.”
Alex såg på sin mentor och suckade.
”Miss Barclay… jag vet att mina betyg är rätt kassa nu… men jag kommer inte kunna läsa upp dom, inte innan jul...”
Miss Barclay log mot sin elev.
”Alex, dina betyg är inte så dåliga som du tror. Du behöver bara klara historie-testet på fredag och välja en extra-aktivitet eller två, så höjs betygen. Ge inte upp nu!”
Alex grimaserade.
”Historia…?”
Miss Barclay skrattade.
”Ja, Alex, gammal, läskig historia. Men du klarar det, du är en smart grabb - glöm aldrig bort det!”
Grabben skakade misstroget på huvudet.
”Vännen, du måste tro mer på dig själv. Du kan allt - bara du vill. Här är listan med extra-aktiviteter.”
Miss Barclay sköt över ett papper över skrivbordet.
Alex tog listan och ögnade igenom den.
”Du får välja vilka du vill, men får jag föreslå två saker som jag tror skulle passa dig?”
Alex nickade.
”Gärna. Men… få se om jag fattar det här rätt nu. Är det allt jag behöver göra; klara provet och välja två extra-aktiviteter…?”
”Ja, det är allt.” log Miss Barclay. ”Och jag tror att Drama-klubben skulle vara bra för dig, där får du uttrycka dina känslor på ett bra sätt och du får ge uttryck för din kreativitet. Samma sak med fotografering. Du gillar ju fotografering.”
Alex såg förvånat på sin lärare.
”Hur vet ni att jag gillar fotografering...?”
”Din mamma berättade för mig.”
Del 2
*
Luxuria (Lust / begär) - 6
*
Charlis kompis Nessie dansade fram till Charli och den blonde.
"Charli! Det är öppen scen, kom så sjunger vi nåt!"
"Jag vet inte Nessie..."
"Jo! Kom igen!" bad Nessie. "Vi sjunger Cherry Bomb!"
Charli skrattade.
"Okej. Jag ska bara..."
Hon tog två klunkar av läsken, sedan gick hon och Nessie fnittrande bort till den lilla scenen.
Den blonde kände hur begäret växte sig allt starkare inom honom när han hörde och såg Charli uppe på scenen.
Fan, vilken tjej! tänkte han.
Den här låten gjorde henne sexigare än någonsin. Han stönade av välbehag när han tänkte på vad han ville göra med hennes lilla smala kropp.
Han stoppade ner handen i byxfickan och kontollerade att nyckeln till rummet på det närliggande hotellet låg där den skulle. Det gjorde den.
Ett leende spreds i hans ansikte. Snart, väldigt snart, skulle han få leka med den lilla sexbomben.
Festdeltagarna jublade när Charli och Nessie sjöng.
"Ni äger!" ropade någon.
Det bubblade av skratt inom Charli. Äntligen hade den här festen blivit lite rolig!
Hon greppade mikrofonen med båda händerna och kände sig rebellisk när hon sjöng.
Charlis kompis Nessie dansade fram till Charli och den blonde.
"Charli! Det är öppen scen, kom så sjunger vi nåt!"
"Jag vet inte Nessie..."
"Jo! Kom igen!" bad Nessie. "Vi sjunger Cherry Bomb!"
Charli skrattade.
"Okej. Jag ska bara..."
Hon tog två klunkar av läsken, sedan gick hon och Nessie fnittrande bort till den lilla scenen.
Den blonde kände hur begäret växte sig allt starkare inom honom när han hörde och såg Charli uppe på scenen.
Fan, vilken tjej! tänkte han.
Den här låten gjorde henne sexigare än någonsin. Han stönade av välbehag när han tänkte på vad han ville göra med hennes lilla smala kropp.
Han stoppade ner handen i byxfickan och kontollerade att nyckeln till rummet på det närliggande hotellet låg där den skulle. Det gjorde den.
Ett leende spreds i hans ansikte. Snart, väldigt snart, skulle han få leka med den lilla sexbomben.
Festdeltagarna jublade när Charli och Nessie sjöng.
"Ni äger!" ropade någon.
Det bubblade av skratt inom Charli. Äntligen hade den här festen blivit lite rolig!
Hon greppade mikrofonen med båda händerna och kände sig rebellisk när hon sjöng.
Can't stay at home,*
Can't stay at school.
Old folks say,
'You poor little fool'.
Down the street, I'm the girl next door.
I'm the fox you've been waiting for.
Hello Daddy, hello Mom,
I'm your ch-ch-ch-ch-ch-cherry bomb.
Hello world, I'm your wild girl.
I'm your ch-ch-ch-ch-ch-cherry bomb.
Stone age love and strange sounds too,
Come on baby let me get to you.
Bad nights causin' teenage blues,
Get down ladies you've got nothing to lose!
Hello Daddy, hello Mom,
I'm your ch-ch-ch-ch-ch-cherry bomb.
Hello world, I'm your wild girl.
I'm your ch-ch-ch-ch-ch-cherry bomb.
onsdag, december 01, 2010
SkrivPuff: Utmaning 2010:326 - 1 december
Skriv om lucka nummer 1.
"Har du bara köpt en kalender till barnen?" frågar min granne klentroget.
"Ja," säger jag. "de delar på en."
"Gud i London... Alice, hur lyckas du få det att funka? Med mina ungar skulle tredje världskriget utbryta."
Isolde tittar upp från sin gröttallrik.
"Bor Gud i London?"
"Vi gillar inte krig." säger Dorian. "Isolde och jag öppnar varsin lucka - en dag är det min tur och en dag Isoldes."
Isolde nickar instämmande.
"Aaaaa, fast på julafton öppnar vi lucka tjugofyra tillsammans, för den är ju lite mer speciell. Men bor den där Guden i London...?"
Grannen ler och skakar på huvudet.
"Nej lilla vän, det är bara nåt man säger."
"Vuxna säger lite konstiga saker ibland." förklarar Dorian.
Tvillingarna äter upp sin gröt, sedan är det dags för lucköppning.
Dorian får äran denna decembers första dag.
"Helt logiskt eftersom jag är den äldsta tvillingen." förklarade Dorian när jag frågade hur de bestämde vem som skulle öppna första luckan.
Jaha, klart som korvspad. Är man hela 10 minuter äldre får man tydligen öppna första luckan.
De är kloka, mina barn. Åtminstone 7-åringarna... just nu är jag osäker om minstingen, Troy 2 år, delar syskonens smart-gener - han sitter nämligen på bordet och gnager på kartongen till pepparkakorna.
Isolde och Dorian, ni har skrivit till Tomten att ni önskar er
ett husdjur i julklapp...
Jag säger bara en sak: ta en titt på lillebror nu och fundera på
om det verkligen behövs ;-)
Glad 1:a december "everyhopa"!
Puss & kram
från knasfamiljen på Solstigen 12!
*
"Har du bara köpt en kalender till barnen?" frågar min granne klentroget.
"Ja," säger jag. "de delar på en."
"Gud i London... Alice, hur lyckas du få det att funka? Med mina ungar skulle tredje världskriget utbryta."
Isolde tittar upp från sin gröttallrik.
"Bor Gud i London?"
"Vi gillar inte krig." säger Dorian. "Isolde och jag öppnar varsin lucka - en dag är det min tur och en dag Isoldes."
Isolde nickar instämmande.
"Aaaaa, fast på julafton öppnar vi lucka tjugofyra tillsammans, för den är ju lite mer speciell. Men bor den där Guden i London...?"
Grannen ler och skakar på huvudet.
"Nej lilla vän, det är bara nåt man säger."
"Vuxna säger lite konstiga saker ibland." förklarar Dorian.
Tvillingarna äter upp sin gröt, sedan är det dags för lucköppning.
Dorian får äran denna decembers första dag.
"Helt logiskt eftersom jag är den äldsta tvillingen." förklarade Dorian när jag frågade hur de bestämde vem som skulle öppna första luckan.
Jaha, klart som korvspad. Är man hela 10 minuter äldre får man tydligen öppna första luckan.
De är kloka, mina barn. Åtminstone 7-åringarna... just nu är jag osäker om minstingen, Troy 2 år, delar syskonens smart-gener - han sitter nämligen på bordet och gnager på kartongen till pepparkakorna.
Isolde och Dorian, ni har skrivit till Tomten att ni önskar er
ett husdjur i julklapp...
Jag säger bara en sak: ta en titt på lillebror nu och fundera på
om det verkligen behövs ;-)
Glad 1:a december "everyhopa"!
Puss & kram
från knasfamiljen på Solstigen 12!
*
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)