*
Den 12-åriga tjejen flinade elakt.
”Du är kär i Gemini, eller hur? Gå in i skjulet med henne och visa din…”
Hon viskade i Logans öra.
Logan rodnade häftigt.
”Nej - det gör jag inte! Aldrig i livet...!”
De äldre barnen skrattade och började dra in Logan i skjulet. En 11-årig tjej började knäppa upp hans jeans.
”Gemini, kom hit! Logan vill visa dig något!” ropade de.
Logan grät och stretade emot.
Gemini kom springande när hon hörde att Logan grät och ropade på hjälp.
Hon var bara en liten 10-årig tjej, men när hon blev arg var hon inte lätt att tas med.
Nu slet hon loss Logan ur de stora barnens grepp och drog ut honom ur skjulet. De som försökte hindra henne fick en rejäl spark på smalbenet.
Logan knäppte byxknapparna och sitt bälte och torkade tårarna med tröjärmen.
Gemini gav de äldre barnen en hätsk blick.
”Oj, vad tuffa ni är som ger er på en som är mindre.”
”Vi skojade ju bara lite…” mumlade en av tjejerna.
”Skojade…?” sa Gemini mellan sammanbitna tänder. ”Ser du nån här som skrattar? Vet du vad ni är? Motbjudande kräk!”
Tjejen som sagt att de bara hade skojat såg ut att skämmas oerhört mycket. Hon gick fram till Logan och tog hans hand.
”Förlåt Logan, vi var elaka. Du skvallrar väl inte…?”
Logan svarade inte.
Han gav bara tjejen en förintande blick och följde med Gemini bort från trädgårdsskjulet.
*
måndag, november 29, 2010
SkrivPuff: Utmaning 2010:324 - 29 nov. 1
Skriv om något motbjudande.
Rainbow House Orphan Shelter. Juni 2010
Barnen och ungdomarna på barnhemmet hade fått i uppgift att rensa ogräs i den lilla trädgården.
Många av de yngre barnen tog sina sysslor på stort allvar, medan de äldre tyckte att det fanns roligare saker att syssla med en varm sommardag - tjuvröka bakom redskapsskjulet tillexempel.
”Logan, vill du ta ett bloss?”
En 13-årig kille sträckte fram en cigarett mot den yngre pojken.
10-årige Logan skakade på huvudet.
”Cigaretter är farliga och motbjudande.”
”Vad som är motbjudande är du, din taniga lilla tönt.” sa en av tonårstjejerna.
Logan höll upp ena handen med handflatan utåt.
”Tala till handen, för öronen lyssnar inte.”
Tonårstjejen tog några hotfulla steg mot Logan.
”Du tror att du är tuff va, din lilla mask?”
Logan skakade på huvudet. Han gjorde en ansats att gå därifrån, men tjejen höll fast honom.
”Vi kan inte låta dig gå fattar du väl, då kommer du bara att skvallra för föreståndarna och säga att vi röker.”
”Nej, jag lovar.” sa Logan. ”Jag ska inte skvallra. Släpp mig!”
En 12-årig tjej ställde sig framför honom.
”Om du gör några saker för oss låter vi dig gå.” flinade hon.
”Vaddå för saker?” undrade Logan.
Han hade en obehaglig känsla i magen.
*
Rainbow House Orphan Shelter. Juni 2010
Barnen och ungdomarna på barnhemmet hade fått i uppgift att rensa ogräs i den lilla trädgården.
Många av de yngre barnen tog sina sysslor på stort allvar, medan de äldre tyckte att det fanns roligare saker att syssla med en varm sommardag - tjuvröka bakom redskapsskjulet tillexempel.
”Logan, vill du ta ett bloss?”
En 13-årig kille sträckte fram en cigarett mot den yngre pojken.
10-årige Logan skakade på huvudet.
”Cigaretter är farliga och motbjudande.”
”Vad som är motbjudande är du, din taniga lilla tönt.” sa en av tonårstjejerna.
Logan höll upp ena handen med handflatan utåt.
”Tala till handen, för öronen lyssnar inte.”
Tonårstjejen tog några hotfulla steg mot Logan.
”Du tror att du är tuff va, din lilla mask?”
Logan skakade på huvudet. Han gjorde en ansats att gå därifrån, men tjejen höll fast honom.
”Vi kan inte låta dig gå fattar du väl, då kommer du bara att skvallra för föreståndarna och säga att vi röker.”
”Nej, jag lovar.” sa Logan. ”Jag ska inte skvallra. Släpp mig!”
En 12-årig tjej ställde sig framför honom.
”Om du gör några saker för oss låter vi dig gå.” flinade hon.
”Vaddå för saker?” undrade Logan.
Han hade en obehaglig känsla i magen.
*
söndag, november 28, 2010
Invidia (Avund) - 9
*
Cole såg fundersamt på gruppen av ”hyenor” på skolgården.
”Blir det sån här cirkus bara för att jag kommer hit?” sa han, uppriktigt oförstående. ”Jag hajar det inte… jag är ju bara en vanlig kille…”
”Ja Cole… du är verkligen jättevanlig.” sa Nikki. ”Du är inte alls en av de mest populära stjärnorna eller så…”
”Dom tycker att du är det sötaste och snyggaste som går i ett par skor.” sa Charli.
Cole log generat.
”Awww Cole… rodnar du?” retades Nikki och petade Cole i sidan.
”Nej…” mumlade Cole.
Nikki och Dani härmade överdrivet tjej-gruppen.
”Åh Cole är såååå söt!”
”Oh my God! Han tittade på mig… jag dööör!”
Charli och Ray vek sig nästan dubbla av skratt.
Cole såg upp på sin store livvakt.
”Mo, ska inte du rädda mig från sånt här…?”
Han gjorde en gest mot Nikki och Dani.
Men Mo bara skrattade.
*
Cole såg fundersamt på gruppen av ”hyenor” på skolgården.
”Blir det sån här cirkus bara för att jag kommer hit?” sa han, uppriktigt oförstående. ”Jag hajar det inte… jag är ju bara en vanlig kille…”
”Ja Cole… du är verkligen jättevanlig.” sa Nikki. ”Du är inte alls en av de mest populära stjärnorna eller så…”
”Dom tycker att du är det sötaste och snyggaste som går i ett par skor.” sa Charli.
Cole log generat.
”Awww Cole… rodnar du?” retades Nikki och petade Cole i sidan.
”Nej…” mumlade Cole.
Nikki och Dani härmade överdrivet tjej-gruppen.
”Åh Cole är såååå söt!”
”Oh my God! Han tittade på mig… jag dööör!”
Charli och Ray vek sig nästan dubbla av skratt.
Cole såg upp på sin store livvakt.
”Mo, ska inte du rädda mig från sånt här…?”
Han gjorde en gest mot Nikki och Dani.
Men Mo bara skrattade.
*
Invidia (Avund) - 8
*
Charli lade armen om Coles midja och ledde honom ut mot trottoaren där Nikki, Dani, Ray och livvakten väntade på dem.
”Nu går vi innan de där 'hyenorna' kommer hit.”
Cole skrattade.
”Så jag ska inte gå dit och hälsa på dem tycker du?”
”Nej! Verkligen inte!” sa Charli snabbt. ”Då kommer du aldrig härifrån. Dom blir helt galna.”
”Gillar du planen?” flinade Dani.
Hon och Nikki fnissade glatt.
Charli gav Dani och Nikki en stor kram.
”Ni är bäst!”
”Du är inte så dålig själv.” sa Dani.
Ray såg på tjejerna i Charlis klass.
”Kolla på de där tjejerna… dom dreglar ju nästan…!”
Ray fnissade till.
”Charli, dom är sååå jäkla avundsjuka just nu!”
Charli log.
”Yep, och jag är säkert hemsk, men jag njuter av att se dom så där avundsjuka.”
”Jag vet, det är skitkul.” myste Ray.
Charli såg på sin lillebror.
”Du Ray… förlåt att jag var så taskig förut.”
Ray lade armen om sin syster.
”Äh, det gör inget syrran. Du menade det inte, du var ledsen och irriterad bara.”
”Men det ska inte gå ut över dig.” sa Charli.
Ray flinade och ryckte på axlarna.
”Jag är van. Bjud på en läsk så är vi kvitt.”
Charli gav Ray en kram.
*
Charli lade armen om Coles midja och ledde honom ut mot trottoaren där Nikki, Dani, Ray och livvakten väntade på dem.
”Nu går vi innan de där 'hyenorna' kommer hit.”
Cole skrattade.
”Så jag ska inte gå dit och hälsa på dem tycker du?”
”Nej! Verkligen inte!” sa Charli snabbt. ”Då kommer du aldrig härifrån. Dom blir helt galna.”
”Gillar du planen?” flinade Dani.
Hon och Nikki fnissade glatt.
Charli gav Dani och Nikki en stor kram.
”Ni är bäst!”
”Du är inte så dålig själv.” sa Dani.
Ray såg på tjejerna i Charlis klass.
”Kolla på de där tjejerna… dom dreglar ju nästan…!”
Ray fnissade till.
”Charli, dom är sååå jäkla avundsjuka just nu!”
Charli log.
”Yep, och jag är säkert hemsk, men jag njuter av att se dom så där avundsjuka.”
”Jag vet, det är skitkul.” myste Ray.
Charli såg på sin lillebror.
”Du Ray… förlåt att jag var så taskig förut.”
Ray lade armen om sin syster.
”Äh, det gör inget syrran. Du menade det inte, du var ledsen och irriterad bara.”
”Men det ska inte gå ut över dig.” sa Charli.
Ray flinade och ryckte på axlarna.
”Jag är van. Bjud på en läsk så är vi kvitt.”
Charli gav Ray en kram.
*
Invidia (Avund) - 7
*
All aktivitet på skolgården stannade upp när den unge film- och TV-stjärnan klev in genom de öppna grindarna.
”Är inte det där…?” viskade en tjej i Charlis klass till sin kompis.
”Jo… det ser ut som… men det är inte möjligt…!”
Cole tog av sig solglasögonen, sedan gick han fram till Charli och lade armen om henne.
”Hej CD, varför ser du så ledsen ut?”
Charli vände sig om.
Hon strålade som en sol när hon såg Cole och kastade sig om halsen på honom.
”Var det här Dani och Nikkis plan?” frågade hon.
Cole log brett och nickade.
”Ganska bra plan va?” sa han och kysste Charli på kinden.
En bit därifrån stod alla tjejer som retat Charli. De stirrade på Charli och Cole.
”Hon talade sanning!” utbrast en av dem. ”Hon känner Cole Taylor!”
”Told ya!” ropade Charli triumferande till dem.
Cole vinkade till tjejerna.
”Jag dör!” tjöt en av tjejerna. ”Han vinkade till mig!”
”Oh my God… Cole är sååååå snygg!”
Ett nästintill hysteriskt tjatter av fnissningar och viskningar utbröt i tjej-gruppen.
*
All aktivitet på skolgården stannade upp när den unge film- och TV-stjärnan klev in genom de öppna grindarna.
”Är inte det där…?” viskade en tjej i Charlis klass till sin kompis.
”Jo… det ser ut som… men det är inte möjligt…!”
Cole tog av sig solglasögonen, sedan gick han fram till Charli och lade armen om henne.
”Hej CD, varför ser du så ledsen ut?”
Charli vände sig om.
Hon strålade som en sol när hon såg Cole och kastade sig om halsen på honom.
”Var det här Dani och Nikkis plan?” frågade hon.
Cole log brett och nickade.
”Ganska bra plan va?” sa han och kysste Charli på kinden.
En bit därifrån stod alla tjejer som retat Charli. De stirrade på Charli och Cole.
”Hon talade sanning!” utbrast en av dem. ”Hon känner Cole Taylor!”
”Told ya!” ropade Charli triumferande till dem.
Cole vinkade till tjejerna.
”Jag dör!” tjöt en av tjejerna. ”Han vinkade till mig!”
”Oh my God… Cole är sååååå snygg!”
Ett nästintill hysteriskt tjatter av fnissningar och viskningar utbröt i tjej-gruppen.
*
Invidia (Avund) - 6
*
Ray såg upp på killen som var klädd grå jeans, röd T-shirt och svarta solglasögon.
När Ray såg vem det var sken han upp.
”Cole!”
Cole log brett.
”Tjena Ray. Läget?”
”Det är bra.” log Ray.
Ray och Cole gjorde en high-five.
Nikki, Dani och Cole store livvakt kom fram till dem.
”Hej Ray!” sa Nikki. ”Var har du Charli?”
Ray pekade på Charli som stod inne på skolgården och tjurade.
”Hon hatar allt och alla idag.”
”Jag går och muntrar upp henne.” sa Cole och gick in på skolgården.
*
Ray såg upp på killen som var klädd grå jeans, röd T-shirt och svarta solglasögon.
När Ray såg vem det var sken han upp.
”Cole!”
Cole log brett.
”Tjena Ray. Läget?”
”Det är bra.” log Ray.
Ray och Cole gjorde en high-five.
Nikki, Dani och Cole store livvakt kom fram till dem.
”Hej Ray!” sa Nikki. ”Var har du Charli?”
Ray pekade på Charli som stod inne på skolgården och tjurade.
”Hon hatar allt och alla idag.”
”Jag går och muntrar upp henne.” sa Cole och gick in på skolgården.
*
Invidia (Avund) - 5
*
När skolan var slut för dagen kände sig Charli mycket irriterad.
Vad sjutton hände med Danis plan som skulle vara så himla bra…?
Hon suckade.
”Hej syrran. Vad suckar du för?”
Ray studsade en basketboll i marken.
”Jag hatar allt och alla.” morrade Charli.
”Varför då?” undrade Ray.
”Jag bara gör det!” fräste Charli.
”Ursäkta att man bryr sig.” sa Ray stött. ”Vad är det med dig, har fått din mens eller?”
Charli slog ilsket till sin 12-årige lillebror på armen.
”Håll käften din lilla skitunge!”
Ray masserade sin överarm.
”Aj…!! Förlåt då. Jag trodde inte du skulle bli så förolämpad.”
Charli tog Rays boll och kastade iväg den. Den dunsade ut på trottoaren.
Ray sprang efter bollen och böjde sig för att plocka upp den.
Men någon hann före.
*
När skolan var slut för dagen kände sig Charli mycket irriterad.
Vad sjutton hände med Danis plan som skulle vara så himla bra…?
Hon suckade.
”Hej syrran. Vad suckar du för?”
Ray studsade en basketboll i marken.
”Jag hatar allt och alla.” morrade Charli.
”Varför då?” undrade Ray.
”Jag bara gör det!” fräste Charli.
”Ursäkta att man bryr sig.” sa Ray stött. ”Vad är det med dig, har fått din mens eller?”
Charli slog ilsket till sin 12-årige lillebror på armen.
”Håll käften din lilla skitunge!”
Ray masserade sin överarm.
”Aj…!! Förlåt då. Jag trodde inte du skulle bli så förolämpad.”
Charli tog Rays boll och kastade iväg den. Den dunsade ut på trottoaren.
Ray sprang efter bollen och böjde sig för att plocka upp den.
Men någon hann före.
*
Invidia (Avund) - 4
Nästa dag.
Charli kunde inte låta bli att lyssna på två av tjejerna i klassen som höll på att prata om Cole.
”Cole Taylors nya film har premiär på fredag.”
”Jag vet, men det går inte att få tag på biljetter, man måste ha en inbjudan.”
Tjejerna sneglade på Charli.
”Vi kanske kan fråga Charli. Charli, du kan väl skaffa en inbjudan åt oss, du känner ju Cole.”
De hånskrattade.
Charli lämnade klassrummet. Hon hade fått nog av gliringar idag.
”Vart ska du gå Charli?” ropade en av de elaka tjejerna efter henne.
”Hon ska träffa sin bästa kompis Cole Taylor.” fnissade en annan tjej.
En av killarna i klassen skakade på huvudet.
”Ni är så dumma i huvudet. Jag får hjärnblödning av att lyssna på er…”
”Men Billy, hon känner inte Cole…”
”Nä, det kanske hon inte gör, men ni behöver inte vara så jävla taskiga mot henne för det!”
”Billy, du kanske är kär i Charli? Du beskyddar henne alltid.”
Billy suckade och gick mot dörren.
”Ska du gå och trösta din lilla älskling?”
Billy skakade på huvudet.
”Nä, jag ska gå och hugga av mig öronen så jag slipper höra på er.”
En annan kille följde med honom ut ur klassrummet.
”Och jag sticker ut ögonen, för jag orkar inte se dem.”
*
Charli kunde inte låta bli att lyssna på två av tjejerna i klassen som höll på att prata om Cole.
”Cole Taylors nya film har premiär på fredag.”
”Jag vet, men det går inte att få tag på biljetter, man måste ha en inbjudan.”
Tjejerna sneglade på Charli.
”Vi kanske kan fråga Charli. Charli, du kan väl skaffa en inbjudan åt oss, du känner ju Cole.”
De hånskrattade.
Charli lämnade klassrummet. Hon hade fått nog av gliringar idag.
”Vart ska du gå Charli?” ropade en av de elaka tjejerna efter henne.
”Hon ska träffa sin bästa kompis Cole Taylor.” fnissade en annan tjej.
En av killarna i klassen skakade på huvudet.
”Ni är så dumma i huvudet. Jag får hjärnblödning av att lyssna på er…”
”Men Billy, hon känner inte Cole…”
”Nä, det kanske hon inte gör, men ni behöver inte vara så jävla taskiga mot henne för det!”
”Billy, du kanske är kär i Charli? Du beskyddar henne alltid.”
Billy suckade och gick mot dörren.
”Ska du gå och trösta din lilla älskling?”
Billy skakade på huvudet.
”Nä, jag ska gå och hugga av mig öronen så jag slipper höra på er.”
En annan kille följde med honom ut ur klassrummet.
”Och jag sticker ut ögonen, för jag orkar inte se dem.”
*
Vaccine Mania - 9
*
David och Kate sa också att Ryan inte hade något val.
”Jag är ledsen grabben, men du måste ta det här vaccinet.” sa David. ”Om du inte vill ta sprutan i skolan, kan vi åka upp till sjukhuset istället.”
”Aldrig i livet!!” utbrast Ryan.
David funderade.
”Här hemma då? Vi kan fråga om doktorn kan göra ett litet hembesök och ge dig sprutan här.”
”Finns det fler alternativ?” mumlade Ryan.
David kunde inte låta bli att skratta.
”Nej, det finns ju inte det. Ta spruta, eller bli sjuk… Men att bli sjuk låter väl inte som nåt bra alternativ?”
Ryan suckade.
”Nej det gör väl inte det.”
Kate kramade sin son.
”Du klarar det här Ryan.”
”Måste jag?” frågade Ryan.
David nickade.
Ryan gav ifrån sig en darrig suck.
Han visste att han inte skulle komma undan. Han var tvungen att ta den här sprutan på torsdag vare sig han ville eller inte.
”Jag längtar inte till torsdag.” suckade han.
Sunshine kramade hans hand.
*
David och Kate sa också att Ryan inte hade något val.
”Jag är ledsen grabben, men du måste ta det här vaccinet.” sa David. ”Om du inte vill ta sprutan i skolan, kan vi åka upp till sjukhuset istället.”
”Aldrig i livet!!” utbrast Ryan.
David funderade.
”Här hemma då? Vi kan fråga om doktorn kan göra ett litet hembesök och ge dig sprutan här.”
”Finns det fler alternativ?” mumlade Ryan.
David kunde inte låta bli att skratta.
”Nej, det finns ju inte det. Ta spruta, eller bli sjuk… Men att bli sjuk låter väl inte som nåt bra alternativ?”
Ryan suckade.
”Nej det gör väl inte det.”
Kate kramade sin son.
”Du klarar det här Ryan.”
”Måste jag?” frågade Ryan.
David nickade.
Ryan gav ifrån sig en darrig suck.
Han visste att han inte skulle komma undan. Han var tvungen att ta den här sprutan på torsdag vare sig han ville eller inte.
”Jag längtar inte till torsdag.” suckade han.
Sunshine kramade hans hand.
*
Vaccine Mania - 8
Ocean Beach. Våren 1971
Sunshine och Maureen satt på trappan till Maureens hus och läste ett meddelande från skolsköterskan.
”Har Ryan sett det?” frågade Maureen.
”Tror inte det.” sa Sunshine. ”Han var på simningen när vi fick dom.”
”Fick vad?” Ryan satte sig mellan Sunshine och Maureen.
Maureen gav honom lappen från skolsköterskan.
Ryan stirrade på meddelandet.
”Jag tänker inte ta nån spruta. Jag vägrar.”
Maureen strök honom över ryggen.
”Men du kan bli sjuk om du inte får vaccinet.”
”Mässling, Påssjuka och Röda hund…” sa Ryan klentroget och ryckte på axlarna. ”Hur farligt kan det vara?”
Maureen kunde inte låta bli att skratta lite.
”Ganska allvarligt, med tanke på att dom uppfinner vaccin mot det.”
”Tänker inte ta den iallafall.” sa Ryan.
Maggie kom ut på trappan.
”Hej gullungar!” sa hon glatt. ”Vad pratar ni om?”
”Sprutor.” mumlade Ryan. Han visade Maggie lappen om vaccin.
Maggie satte sig på trappsteget ovanför och lade armarna om Ryan.
”Vet du älskling, den här sprutan är inte värre än stelkrampssprutan du fick förra året.”
”Jag vägrar ändå” sa Ryan.
”Du har nog inget val.” trodde Maureen.
Ryan suckade.
*
Sunshine och Maureen satt på trappan till Maureens hus och läste ett meddelande från skolsköterskan.
Vaccination (MMR - Measels, Mumps & Rubella)
Torsdag 27 maj klockan 10.
”Har Ryan sett det?” frågade Maureen.
”Tror inte det.” sa Sunshine. ”Han var på simningen när vi fick dom.”
”Fick vad?” Ryan satte sig mellan Sunshine och Maureen.
Maureen gav honom lappen från skolsköterskan.
Ryan stirrade på meddelandet.
”Jag tänker inte ta nån spruta. Jag vägrar.”
Maureen strök honom över ryggen.
”Men du kan bli sjuk om du inte får vaccinet.”
”Mässling, Påssjuka och Röda hund…” sa Ryan klentroget och ryckte på axlarna. ”Hur farligt kan det vara?”
Maureen kunde inte låta bli att skratta lite.
”Ganska allvarligt, med tanke på att dom uppfinner vaccin mot det.”
”Tänker inte ta den iallafall.” sa Ryan.
Maggie kom ut på trappan.
”Hej gullungar!” sa hon glatt. ”Vad pratar ni om?”
”Sprutor.” mumlade Ryan. Han visade Maggie lappen om vaccin.
Maggie satte sig på trappsteget ovanför och lade armarna om Ryan.
”Vet du älskling, den här sprutan är inte värre än stelkrampssprutan du fick förra året.”
”Jag vägrar ändå” sa Ryan.
”Du har nog inget val.” trodde Maureen.
Ryan suckade.
*
Vaccine Mania - 7
*
Ryan var tyst hela vägen till bilen.
Inte förrän David satte honom i hans bilbarnstol sa pojken:
”Pappa, den där saken med stora nålen… den var läskig och gjorde ont här.”
Ryan pekade på sin vänstra överarm.
David lyfte upp pojken i famnen igen och kramade honom.
Ryan lade armarna om sin pappas hals.
”Vet du pappa, dom där tanterna… dom var dumma. Men hon flickan med långa håret, som givde mig nalle, hon var vacker och snäll. Stora nålen gjorde ont, men hon var snäll ändå.”
David log. Han kände att han blev tårögd av lille Ryans gripande sätt att uttala sig.
”Pappaaaa…” sa Ryan otåligt.
David skakades ur sina tankar.
”Ja, vad är det lilla gubben?”
Ryan suckade.
”Pappa, du inte lyssnar…! Jag sa hon var snäll ändå. Flickan med nallen.”
David log.
”Ja, hon var snäll.”
*
Ryan var tyst hela vägen till bilen.
Inte förrän David satte honom i hans bilbarnstol sa pojken:
”Pappa, den där saken med stora nålen… den var läskig och gjorde ont här.”
Ryan pekade på sin vänstra överarm.
David lyfte upp pojken i famnen igen och kramade honom.
Ryan lade armarna om sin pappas hals.
”Vet du pappa, dom där tanterna… dom var dumma. Men hon flickan med långa håret, som givde mig nalle, hon var vacker och snäll. Stora nålen gjorde ont, men hon var snäll ändå.”
David log. Han kände att han blev tårögd av lille Ryans gripande sätt att uttala sig.
”Pappaaaa…” sa Ryan otåligt.
David skakades ur sina tankar.
”Ja, vad är det lilla gubben?”
Ryan suckade.
”Pappa, du inte lyssnar…! Jag sa hon var snäll ändå. Flickan med nallen.”
David log.
”Ja, hon var snäll.”
*
Vaccine Mania - 6
*
Sköterskan och David trodde inte att Ryan hade uppfattat deras samtal, för han lutade trött huvudet mot Davids bröstkorg och omfamnade sin nya vän teddybjörnen.
Men precis när David öppnat dörren och klev ut ur rummet, tittade Ryan upp. Han höll teddybjörnen framför sig och sa:
”Du också är fantastisk.”
Och så pussade han sin lurviga vän på nosen.
David och sköterskan log ömt mot pojken.
”Adjö, världens modigaste pojke.” sa sköterskan.
Ryan vinkade adjö. Sedan borrade han in huvudet i pappa Davids halsgrop och gav ifrån sig en liten trött suck.
”Hem pappa.” sa han med tunn röst.
”Ja, nu ska vi åka hem.” sa David. ”Och vi måste berätta för mamma och Rebecca och Maggie hur modig du har varit idag, eller hur pyret?”
Ryan nickade.
”Och sen vill Ryan äta pannkakor.”
David skrattade.
”Ja, vi ska hem till Maggie och Maureen och äta pannkaks-brunch.”
*
Sköterskan och David trodde inte att Ryan hade uppfattat deras samtal, för han lutade trött huvudet mot Davids bröstkorg och omfamnade sin nya vän teddybjörnen.
Men precis när David öppnat dörren och klev ut ur rummet, tittade Ryan upp. Han höll teddybjörnen framför sig och sa:
”Du också är fantastisk.”
Och så pussade han sin lurviga vän på nosen.
David och sköterskan log ömt mot pojken.
”Adjö, världens modigaste pojke.” sa sköterskan.
Ryan vinkade adjö. Sedan borrade han in huvudet i pappa Davids halsgrop och gav ifrån sig en liten trött suck.
”Hem pappa.” sa han med tunn röst.
”Ja, nu ska vi åka hem.” sa David. ”Och vi måste berätta för mamma och Rebecca och Maggie hur modig du har varit idag, eller hur pyret?”
Ryan nickade.
”Och sen vill Ryan äta pannkakor.”
David skrattade.
”Ja, vi ska hem till Maggie och Maureen och äta pannkaks-brunch.”
*
Vaccine Mania - 5
*
David hade nästan slutat andas där han satt på en stol intill britsen.
Sköterskan satte ett plåster på Ryans arm, sedan gick hon fram till David och gav hans axel en liten tryckning.
”Du kan andas nu.” log hon.
David gick fram till bristen och svepte upp Ryan i famnen.
”Vilken duktig kille du är!” sa David. ”Du är så modig.”
Han kramade och pussade Ryan.
Ryan sa ingenting. Han kurade ihop sig i sin fars famn med ett fast grepp om teddybjörnen.
”Ska vi lämna tillbaka björnen nu, Ry.” sa David.
Ryan sträckte fram nallen mot sköterskan.
”Nej, nej," log hon. "Ryan, nallen är din nu.”
Ryans stora ögon blev ännu större. Han tog tummen ur munnen.
”Är han min…?”
”Ja, han vill bo hos dig, för du var så snäll när han var rädd för sprutan. Och så får du honom för att du var så duktig.”
”Tack så mycket.” sa David. ”För allt. Du var helt fantastisk med Ryan.”
Sköterskan log.
”Tack. Ryan är en fantastisk och modig liten pojke.”
David log.
Om jag blir mer stolt över min son nu så spricker jag, tänkte han.
*
David hade nästan slutat andas där han satt på en stol intill britsen.
Sköterskan satte ett plåster på Ryans arm, sedan gick hon fram till David och gav hans axel en liten tryckning.
”Du kan andas nu.” log hon.
David gick fram till bristen och svepte upp Ryan i famnen.
”Vilken duktig kille du är!” sa David. ”Du är så modig.”
Han kramade och pussade Ryan.
Ryan sa ingenting. Han kurade ihop sig i sin fars famn med ett fast grepp om teddybjörnen.
”Ska vi lämna tillbaka björnen nu, Ry.” sa David.
Ryan sträckte fram nallen mot sköterskan.
”Nej, nej," log hon. "Ryan, nallen är din nu.”
Ryans stora ögon blev ännu större. Han tog tummen ur munnen.
”Är han min…?”
”Ja, han vill bo hos dig, för du var så snäll när han var rädd för sprutan. Och så får du honom för att du var så duktig.”
”Tack så mycket.” sa David. ”För allt. Du var helt fantastisk med Ryan.”
Sköterskan log.
”Tack. Ryan är en fantastisk och modig liten pojke.”
David log.
Om jag blir mer stolt över min son nu så spricker jag, tänkte han.
*
Vaccine Mania - 4
*
Sköterskan strök med handen över Ryans mjuka ljusa lockar.
"Tror du att du är redo att få din spruta nu, Ryan?"
Ryan såg på sköterskan.
"Bara om du är Ryans doktor."
"Det är jag så gärna." sa den unga sköterskan.
Ryan gav de äldre sköterskorna en allvarlig blick.
"Ni kan gå." sa han och pekade mot dörren.
Den unga sköterskan och David såg på varandra och brast ut i skratt.
De äldre sköterskorna gick med sura miner ut ur rummet.
”Det är nog bättre att han får komma till dig och bli tröstad efteråt.” sa sköterskan till David. ”Då slipper du känna att du måste hålla fast honom.”
David nickade. Han kramade om Ryan.
”Går det bra att sitta där och få sprutan, skrutten? Eller vill du att pappa ska sitta här med dig?”
Ryan skakade på huvudet.
”Ryan är modig.” sa han med en röst som försökte trotsa all rädsla.
Så Ryan satt själv på britsen, med nallen hårt tryckt intill sig och tummen i munnen, när sköterskan gav honom sprutan.
Stora tårar droppade ner i teddybjörnens päls. Men Ryan gav inte ifrån sig en endaste litet pip.
*
Sköterskan strök med handen över Ryans mjuka ljusa lockar.
"Tror du att du är redo att få din spruta nu, Ryan?"
Ryan såg på sköterskan.
"Bara om du är Ryans doktor."
"Det är jag så gärna." sa den unga sköterskan.
Ryan gav de äldre sköterskorna en allvarlig blick.
"Ni kan gå." sa han och pekade mot dörren.
Den unga sköterskan och David såg på varandra och brast ut i skratt.
De äldre sköterskorna gick med sura miner ut ur rummet.
”Det är nog bättre att han får komma till dig och bli tröstad efteråt.” sa sköterskan till David. ”Då slipper du känna att du måste hålla fast honom.”
David nickade. Han kramade om Ryan.
”Går det bra att sitta där och få sprutan, skrutten? Eller vill du att pappa ska sitta här med dig?”
Ryan skakade på huvudet.
”Ryan är modig.” sa han med en röst som försökte trotsa all rädsla.
Så Ryan satt själv på britsen, med nallen hårt tryckt intill sig och tummen i munnen, när sköterskan gav honom sprutan.
Stora tårar droppade ner i teddybjörnens päls. Men Ryan gav inte ifrån sig en endaste litet pip.
*
Vaccine Mania - 3
*
David trodde att hjärtat skulle brista när han hörde sin lille pojkes snyftningar och gråthackiga
”Nej… nej… nej…!”
Sköterskan suckade. Hennes tålamod höll på att tryta. Hon såg på David.
David uppfattade genast den menande blicken, den betydde:
"Kan du ta fram pojken så vi kan ge honom sprutan någon gång...?"
Dörren öppnades och en ung sköterska kom in. Hon bar en teddybjörn i famnen.
"Jag tyckte jag hörde någon som ropar på hjälp här inne." sa hon.
Hennes röst lät trygg och mjuk.
Ryan kikade nyfiket fram.
"Det var Ryan som skrikade." viskade han.
Den unga sköterskan log. Hon sträckte fram teddybjörnen mot pojken.
"Vet du vad Ryan, den här björnen är också lite rädd. Han ska ta en spruta, så han är ledsen. Vill du vara hans doktor idag?"
Ryan såg förvånat på sköterskan.
"Kan Ryan vara nalle-doktor?"
Sköterskan log och nickade.
"Jag tror nalle blir mindre rädd då."
Hon lyfte upp Ryan på undersökningsbritsen och satte teddybjörnen i hans famn. Sedan tog hon fram en leksaksspruta och ett plåster.
"Vill du ge nalle hans spruta?"
Ryan torkade ögonen och näsan med tröjärmen, sedan tog han sakta sprutan och stack den i nallens arm. Han pussade nallen på nosen och sköterskan hjälpte honom att sätta på nallen plåstret.
"Vilken duktig nalle!" log sköterskan.
Ryan nickade.
*
David trodde att hjärtat skulle brista när han hörde sin lille pojkes snyftningar och gråthackiga
”Nej… nej… nej…!”
Sköterskan suckade. Hennes tålamod höll på att tryta. Hon såg på David.
David uppfattade genast den menande blicken, den betydde:
"Kan du ta fram pojken så vi kan ge honom sprutan någon gång...?"
Dörren öppnades och en ung sköterska kom in. Hon bar en teddybjörn i famnen.
"Jag tyckte jag hörde någon som ropar på hjälp här inne." sa hon.
Hennes röst lät trygg och mjuk.
Ryan kikade nyfiket fram.
"Det var Ryan som skrikade." viskade han.
Den unga sköterskan log. Hon sträckte fram teddybjörnen mot pojken.
"Vet du vad Ryan, den här björnen är också lite rädd. Han ska ta en spruta, så han är ledsen. Vill du vara hans doktor idag?"
Ryan såg förvånat på sköterskan.
"Kan Ryan vara nalle-doktor?"
Sköterskan log och nickade.
"Jag tror nalle blir mindre rädd då."
Hon lyfte upp Ryan på undersökningsbritsen och satte teddybjörnen i hans famn. Sedan tog hon fram en leksaksspruta och ett plåster.
"Vill du ge nalle hans spruta?"
Ryan torkade ögonen och näsan med tröjärmen, sedan tog han sakta sprutan och stack den i nallens arm. Han pussade nallen på nosen och sköterskan hjälpte honom att sätta på nallen plåstret.
"Vilken duktig nalle!" log sköterskan.
Ryan nickade.
*
Vaccine Mania - 2
*
Sköterskan som höll i sprutan såg på David.
"Du får nog hålla i pojken."
David såg bort på sin livrädda lilla son.
Ryan bankade fortfarande febrilt på dörren för att komma ut. Tårarna sprutade ur hans ögon som en fontän.
"Ryan måste uuuut!" grät Ryan. "Släpp ut mig!"
"Jag kan inte..." sa David. "Jag kan inte hålla fast honom, han är livrädd."
"Men vi måste ju ge honom en spruta." suckade sköterskan.
Hon gick fram till Ryan och satte sig på huk intill honom.
"Ryan, kom och sitt här borta så ska vi ge dig en liten spruta. Det går fort och det gör inte ont."
Ryan gav tanten en klentrogen blick. Han hade varit så ofta på sjukhus och fått så många sprutor, så han gick inte på tantens lögner. Han ville inte ha en otäck, stor nål i sin arm.
Han sprang och gömde sig under undersökningsbritsen.
*
Sköterskan som höll i sprutan såg på David.
"Du får nog hålla i pojken."
David såg bort på sin livrädda lilla son.
Ryan bankade fortfarande febrilt på dörren för att komma ut. Tårarna sprutade ur hans ögon som en fontän.
"Ryan måste uuuut!" grät Ryan. "Släpp ut mig!"
"Jag kan inte..." sa David. "Jag kan inte hålla fast honom, han är livrädd."
"Men vi måste ju ge honom en spruta." suckade sköterskan.
Hon gick fram till Ryan och satte sig på huk intill honom.
"Ryan, kom och sitt här borta så ska vi ge dig en liten spruta. Det går fort och det gör inte ont."
Ryan gav tanten en klentrogen blick. Han hade varit så ofta på sjukhus och fått så många sprutor, så han gick inte på tantens lögner. Han ville inte ha en otäck, stor nål i sin arm.
Han sprang och gömde sig under undersökningsbritsen.
*
Vaccine Mania - 1
Delphi Hospital. Hösten 1960.
"Så, lille vän, ska du visa att du är en duktig pojke nu då?"
Sjuksköterskan log mot den lille lockhårige pojken som satt i sin fars knä.
Pojkens stora blå ögon var uppspärrade av skräck. Han ruskade på huvudet.
"Nä, Ryan vill inte."
4-åringen grep tag i pappa Davids skjorta och vände sig bort från de vitklädda tanterna som såg läskiga ut i sina vita rockar och konstiga vita hattar.
Sköterskan log tålmodigt.
"Jo, du är en så duktig liten pojke. Sitt där i pappas knä en stund till. Det här går fort."
Den andra sköterskan gjorde i ordning en spruta.
När Ryan såg den långa vassa nålen började han gallskrika.
"Neeeeeej!"
Han gled ur Davids knä och sprang bort mot dörren. Han pressade sina små handflator mot den och försökte trycka upp den.
När inte det gick började han banka på dörren med knytnävarna.
Någon snäll person där utanför kanske skulle höra honom och släppa ut honom?
*
"Så, lille vän, ska du visa att du är en duktig pojke nu då?"
Sjuksköterskan log mot den lille lockhårige pojken som satt i sin fars knä.
Pojkens stora blå ögon var uppspärrade av skräck. Han ruskade på huvudet.
"Nä, Ryan vill inte."
4-åringen grep tag i pappa Davids skjorta och vände sig bort från de vitklädda tanterna som såg läskiga ut i sina vita rockar och konstiga vita hattar.
Sköterskan log tålmodigt.
"Jo, du är en så duktig liten pojke. Sitt där i pappas knä en stund till. Det här går fort."
Den andra sköterskan gjorde i ordning en spruta.
När Ryan såg den långa vassa nålen började han gallskrika.
"Neeeeeej!"
Han gled ur Davids knä och sprang bort mot dörren. Han pressade sina små handflator mot den och försökte trycka upp den.
När inte det gick började han banka på dörren med knytnävarna.
Någon snäll person där utanför kanske skulle höra honom och släppa ut honom?
*
torsdag, november 25, 2010
Invidia (Avund) - 3
*
När Dani och Charli hade ätit upp sin dessert sköt Dani undan sin tallrik och såg på Charli.
”Nu har jag en plan. Gå till skolan imorgon.”
Charli himlade sig.
”Bra plan. Tack Dani…”
Dani log.
”Lita på mig. Jag har en bra plan. Gå till skolan imorgon så får du se.”
Charli suckade.
”Ja, jag får väl lita på dig då…”
När Dani sagt hej då till Charli senare på eftermiddagen ringde hon till Nikki och berättade om Charli.
Hon berättade också om sin plan.
”Det är jättebra!” skrattade Nikki. ”Jag ska fråga honom genast - jag ringer upp dig sen!”
Fem minuter senare ringde Nikki.
”Han tycker din plan är jättebra!”
”Toppen!” jublade Dani. ”Vi ses imorgon.”
*
När Dani och Charli hade ätit upp sin dessert sköt Dani undan sin tallrik och såg på Charli.
”Nu har jag en plan. Gå till skolan imorgon.”
Charli himlade sig.
”Bra plan. Tack Dani…”
Dani log.
”Lita på mig. Jag har en bra plan. Gå till skolan imorgon så får du se.”
Charli suckade.
”Ja, jag får väl lita på dig då…”
När Dani sagt hej då till Charli senare på eftermiddagen ringde hon till Nikki och berättade om Charli.
Hon berättade också om sin plan.
”Det är jättebra!” skrattade Nikki. ”Jag ska fråga honom genast - jag ringer upp dig sen!”
Fem minuter senare ringde Nikki.
”Han tycker din plan är jättebra!”
”Toppen!” jublade Dani. ”Vi ses imorgon.”
*
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)