*
"Gör det ont...?" frågade Sunshine.
Ryan skakade på huvudet.
Men flickorna såg på honom att han ljög.
"Jag hämtar din pappa!" sa Maureen och rusade iväg.
Hon tänkte att det var tur att de bara bodde ett par steg från havet.
"Ni behöver inte göra en sån stor affär av det här..." suckade Ryan. "Jag mår fint."
Sunshine lade armen om Ryan.
"Man kan faktiskt bli jätte-dålig av en brännmanet Ryan... Jag tror till och med att man kan bli medvetslös..."
"Men jag mår bra...!" sa Ryan.
Fast han började se blek och medtagen ut.
Maureen och Ryans pappa David kom rusande.
"Lilla gubben..." suckade David och undersökte sin sons arm. "Vad har du nu råkat ut för...?"
"En elak brännmanet..." sa Ryan.
Pojken försökte att le tappert, trots att han nu såg svimfärdig ut.
"Vi måste åka till sjukhuset." sa David.
"Nej...!" gnydde Ryan. Han avskydde sjukhus. "Jag behöver nog bara vila lite."
Pappa David skakade på huvudet.
"Du håller på att bli riktigt dålig Ryan... och du har nog redan fått feber."
"Åh... stackars Ryan..." sa Sunshine. Hon såg gråtfärdig ut.
David kramade om henne.
"Oroa dig inte raring." sa han lugnande. "Ryan kommer att bli bra. Vi ses om en stund okej?"
Sunshine nickade.
David ledde sin son till garaget.
"Hallå...! Jag tänker inte åka till sjukhuset i badbyxor...!" mumlade Ryan truligt.
Maureen log. Inte ens när Ryan var sjuk förlorade han sin söta humor.
"Här Ry."
Hon räckte honom hans shorts och T-shirt som hon burit med sig från stranden.
Ryan log tacksamt och klädde på sig.
Han fick en kram av Sunshine och Maureen innan han och David satte sig i bilen och åkte till sjukhuset.
"Vår lilla Ryan är verkligen en olycksfågel..." suckade Maureen sorgset.
"Mmmm..." sa Sunshine. "Jag hoppas allt går bra på sjukhuset..."
Maureen nickade.
"Vet du vad Sunny? Jag hatar maneter nu...!" muttrade hon.
*
"Gör det ont...?" frågade Sunshine.
Ryan skakade på huvudet.
Men flickorna såg på honom att han ljög.
"Jag hämtar din pappa!" sa Maureen och rusade iväg.
Hon tänkte att det var tur att de bara bodde ett par steg från havet.
"Ni behöver inte göra en sån stor affär av det här..." suckade Ryan. "Jag mår fint."
Sunshine lade armen om Ryan.
"Man kan faktiskt bli jätte-dålig av en brännmanet Ryan... Jag tror till och med att man kan bli medvetslös..."
"Men jag mår bra...!" sa Ryan.
Fast han började se blek och medtagen ut.
Maureen och Ryans pappa David kom rusande.
"Lilla gubben..." suckade David och undersökte sin sons arm. "Vad har du nu råkat ut för...?"
"En elak brännmanet..." sa Ryan.
Pojken försökte att le tappert, trots att han nu såg svimfärdig ut.
"Vi måste åka till sjukhuset." sa David.
"Nej...!" gnydde Ryan. Han avskydde sjukhus. "Jag behöver nog bara vila lite."
Pappa David skakade på huvudet.
"Du håller på att bli riktigt dålig Ryan... och du har nog redan fått feber."
"Åh... stackars Ryan..." sa Sunshine. Hon såg gråtfärdig ut.
David kramade om henne.
"Oroa dig inte raring." sa han lugnande. "Ryan kommer att bli bra. Vi ses om en stund okej?"
Sunshine nickade.
David ledde sin son till garaget.
"Hallå...! Jag tänker inte åka till sjukhuset i badbyxor...!" mumlade Ryan truligt.
Maureen log. Inte ens när Ryan var sjuk förlorade han sin söta humor.
"Här Ry."
Hon räckte honom hans shorts och T-shirt som hon burit med sig från stranden.
Ryan log tacksamt och klädde på sig.
Han fick en kram av Sunshine och Maureen innan han och David satte sig i bilen och åkte till sjukhuset.
"Vår lilla Ryan är verkligen en olycksfågel..." suckade Maureen sorgset.
"Mmmm..." sa Sunshine. "Jag hoppas allt går bra på sjukhuset..."
Maureen nickade.
"Vet du vad Sunny? Jag hatar maneter nu...!" muttrade hon.
Soundtrack/Låtlista
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar