22 December
"Vi har ett fall med en 10-årig flicka som har försvunnit." berättade en av cheferna. "Försvinnandet anmäldes av flickans far, Harvey Nichols. Flickan heter..."
"Noelle." fyllde Dani i.
Chefen stirrade på sin yngsta agent.
"Ja. Hur kunde du veta det?"
"Jag känner familjen Nichols." sa Dani. "Nikki och brukade sitta barnvakt åt Noelle när hon var yngre. Jag vill ta fallet."
Chefen såg osäker ut.
"Jag vet inte Dani..."
"Okej, jag formulerar om," sa Dani. "jag tar fallet."
"Är det så bra, Dani?" frågade cheften. "Du känner henne..."
"Just precis." avbröt Dani. "Jag känner Noelle och hennes familj och vet mycket om henne."
Chefen suckade och log.
"Okej okej, Dani, jag ger mig. Du och Jacob får ta fallet. Men jag behöver fler mannar på det. Wood och Daley?"
Agenterna Angela Wood och John Daley nickade.
Chefen delade ut uppdrag till sina övriga agenter och önskade dem all lycka till.
"Vi åker hem till familjen Nichols." sa Dani till Jacob.
"Det är nog bäst att Jacob kör." flinade Daley.
Jacob såg förbryllat på Daley och sedan på Dani.
"Varför är det bäst att jag kör?"
Daley gav Dani ett menande flin.
Dani suckade.
"Jag körde på trottoaren EN gång...!"
Hon höll upp ett pekfinger i luften för att illustrera antalet.
"Vi jagade en förövare och hade därmed bråttom, okej? Och dessutom var det tomt på den gatan."
Daley skrockade och gav Jacob en blick.
"Fattar du nu varför jag tycker att du borde köra?"
Jacob log. Han vände sig till Dani och sträckte fram handflatan mot henne.
"Bilnycklarna, tack. Jag kör - alltid."
Dani suckade och gav sin partner bilnycklarna.
Sedan log hon.
"Okej, här smartass. Men jag bestämmer över musiken."
Hon blinkade åt sin partner och gick mot hissarna.
*
"Vi har ett fall med en 10-årig flicka som har försvunnit." berättade en av cheferna. "Försvinnandet anmäldes av flickans far, Harvey Nichols. Flickan heter..."
"Noelle." fyllde Dani i.
Chefen stirrade på sin yngsta agent.
"Ja. Hur kunde du veta det?"
"Jag känner familjen Nichols." sa Dani. "Nikki och brukade sitta barnvakt åt Noelle när hon var yngre. Jag vill ta fallet."
Chefen såg osäker ut.
"Jag vet inte Dani..."
"Okej, jag formulerar om," sa Dani. "jag tar fallet."
"Är det så bra, Dani?" frågade cheften. "Du känner henne..."
"Just precis." avbröt Dani. "Jag känner Noelle och hennes familj och vet mycket om henne."
Chefen suckade och log.
"Okej okej, Dani, jag ger mig. Du och Jacob får ta fallet. Men jag behöver fler mannar på det. Wood och Daley?"
Agenterna Angela Wood och John Daley nickade.
Chefen delade ut uppdrag till sina övriga agenter och önskade dem all lycka till.
"Vi åker hem till familjen Nichols." sa Dani till Jacob.
"Det är nog bäst att Jacob kör." flinade Daley.
Jacob såg förbryllat på Daley och sedan på Dani.
"Varför är det bäst att jag kör?"
Daley gav Dani ett menande flin.
Dani suckade.
"Jag körde på trottoaren EN gång...!"
Hon höll upp ett pekfinger i luften för att illustrera antalet.
"Vi jagade en förövare och hade därmed bråttom, okej? Och dessutom var det tomt på den gatan."
Daley skrockade och gav Jacob en blick.
"Fattar du nu varför jag tycker att du borde köra?"
Jacob log. Han vände sig till Dani och sträckte fram handflatan mot henne.
"Bilnycklarna, tack. Jag kör - alltid."
Dani suckade och gav sin partner bilnycklarna.
Sedan log hon.
"Okej, här smartass. Men jag bestämmer över musiken."
Hon blinkade åt sin partner och gick mot hissarna.
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar