Nine Eleven

*
Mae Winters hade inte kunnat sova i natt. Hon plågades av hemska syner igen och hade blixtrande huvudvärk och magont. Synerna var fyllda av kaos; rök, eld och förfärade skrik.
Mae fick stanna hemma från skolan. Mamma var nu i köket och ordnade huvudvärkstabletter och frukost.
De skulle äta i mamma och pappas stora säng medan de väntade på att pappa skulle komma hem från affärsresan i Boston.

Plötsligt fick Mae en huvudvärksattack så smärtsam att hon trodde att huvudet skulle explodera.
Hon stapplade ut i köket till mamma.
Mrs. Winters flämtade till när hon såg sin lilla flicka i dörröppningen, blek och med blod rinnande ur näsan.
”Mae! Vad är det som händer med dig?!”
”Flygplan.” sluddrade Mae.

Mrs. Winters skulle just fråga sin dotter vad hon menade när telefonen ringde.
Mae tog darrigt telefonen.
”Åh pappa!” snyftade hon. ”Jag trodde du var död!”

I ett konferensrum i Boston stod Mr. Winters och pratade med Mae i telefonen.
Blicken var fäst på TV:n. Han flämtade till. Ett flygplan flög in i Word Trade Center.
Hans arbetsplats i hemstaden var nu ett inferno av eld och rök.
”Tur att affärsresan blev förlängd.” sa någon. ”Annars hade vi varit med där.”