Holly ♥ Alex - del 47

*
Holly

Vid sju-tiden på kvällen när jag öppnade min ryggsäck upptäckte jag några papper med skoluppgifter som tillhörde Alex. Han hade glömt läxorna i skolan.
Tur att de inte skulle vara klara och inlämnade förrän nästa vecka... tänkte jag.
Men det var nog ändå bäst att åka hem till familjen Clarke för att lämna alla papper. Vi skulle nämligen vara lediga från skolan dagen efter och Alex brukar vilja göra sina läxor i god tid innan de ska lämnas in.
Jag ringde Alex mobil, men han svarade inte.
Det var lite märkligt... han brukar aldrig strunta i att svara...

När jag ringde hem till honom var det Maxine som svarade. Hon berättade att Alex inte hade varit hemma på hela dagen.
"Mamma och pappa ska åka ut och leta efter honom." sa Maxine. "Men Janie, Ricky och jag är hemma och väntar, ifall han kommer hem. Du kan väl komma hit?"
Jag sa till Maxine att jag skulle komma så fort jag kunde.
"Och du Holly," sa Maxine. "Packa ner lite sovgrejer och sånt, för om jag känner brorsan rätt vet jag att han vill att du sover över i natt."

Jag slängde ner ett ombyte och toalettsaker i en väska, sedan sprang jag ner på undervåningen och talade snabbt om för mina föräldrar att jag skulle till Alex för det hade hänt något.
"Jag skjutsar dig." sa pappa. "Så slipper du ta bussen."
Åh underbara föräldrar! De ställer alltid upp och de vet hur mycket Alex betyder för mig.

"Vi vet hur viktigt det är för dig att få vara hos Alex när han har det jobbigt, eftersom han mår bra av det." sa pappa när jag tackade honom. "Och han är en mycket bra grabb, en bättre kompis kunde du inte ha fått."
Det håller jag verkligen med om. Alex är världens finaste kille!

---

Alex & Holly's låtlista på Spotify:
Holly ♥ Alex

Holly ♥ Alex - del 46

*
Alex

Jag hade precis fått riktigt dåliga nyheter.
Okej, inte så dåliga som när min syster Maxine blev sjuk, eller som när pappa dog, men ändå - jäkligt dåligt kändes det iallafall.
Jag bestämde mig för att sticka iväg från allt ett tag.
Skulle inte vara borta länge, men jag behövde få vara ifred och tänka.
Jag ville inte att min ilska och mitt usla humör skulle gå ut över min familj - nej, då var det bättre att sticka.
Alla skulle bli oroliga, men jag orkade inte bry mig om det just nu.

När min mobil ringde struntade jag i att svara.
Jag hörde på ringsignalen att det var Joanne (min fostermamma).
Jo är bäst, världens mest omtänksamma förälder, men just nu orkade jag inte ens prata med henne.
Någon sekund senare ringde det igen. Även denna gång struntade jag i att svara - trots att det var min lillasyster Cassie.

Jag sneglade på de digitala siffrorna på displayen på min iPhone.
Klockan var redan 18:00.
Familjen skulle äta middag och nu var de nog riktigt oroliga för att jag inte kommit hem.
De dåliga nyheterna tumlade elakt omkring i huvudet på mig och jag kände hur ilskan steg i mitt inre igen.
Jag hade lust att skrika högt eller förstöra något.
Suckande lutade jag mig mot den röda klippan och öppnade Spotify-appen i min iPhone. Det skulle bli skönt att lyssna på låtlistan som Holly gjort åt mig.
Jag hoppades att musiken skulle få mig att försöka koppla av och må bättre.

Solen gick ner medan jag satt där och luften blev kyligare. Men jag kände inte för att gå hem än.
Jag satt kvar och såg på solnedgången och sedan på en mörk stjärnklar himmel.
Allt som hördes var musiken som strömmade ur mina hörlurar.
Jag suckade och blundade.
Försökte glömma världen och all skit som hände i mitt liv just nu.

---

Alex & Holly's låtlista på Spotify:
Holly ♥ Alex

Gästblogg 14/4 2012: Leni

*
Ceci och jag står i en vinter-vit park och tittar på 3 über-glada Duracell-kaniner på speed (dvs Noel, Melwin & Lilla O).
Lilla O dansar glädjedans (tänk Snoopy) och skriker:
"Snööööö! Jippi! Snöööö!"
Hmmm, det var ju ingen som visste att vintern har återvänt,
så det var bra att du basunerade ut det över hela stan. ;-)

Melwin & Noel bygger snögubbe.
Melwin har bestämt att han vill ta hem den nya kompisen
(okej, lycka till med det brorsan...)

Linus kommentar innan vi gick ut:
"Ska ni gå ut nu...? Ingen normal människa går ut i sånt här väder."
Tack brorsan för att du tokighets-förklarar dina syskon och storasysters bästis.
Själv ligger han (lätt förkyld) i sängen och läser Da Vinci-koden.
Han verkade rätt så nöjd med tillvaron.

Jag hoppas ni alla har det bra.
Och kära vänner, deppa inte ihop över våren som kom bort...
efter snö kommer... eh... lite mer snö.
Men så småningom är våren här, så misströsta icke! :)
"Och snart är det Midsommar!" tillägger Noel.


Puss & kram på er!
Leni
(+ Ceci, Noel, Melwin & Lilla O)

*

Firecrackers - del 3

*
Holly, Cassie, Ricky och Alex gick in och fortsatte att mumsa på sin lunch.
"Alex hatar smällare." sa Cassie.
"Mmmm... det gör jag." muttrade Alex.
"Mamma har berättat att han blev skrämd av smällare när han var liten." förklarade Cassie för Holly och Ricky. "Några ungar satte en smällare på dörrhandtaget och ringde på och när Alex öppnade smällde den av rakt i ansiktet på honom."
Holly flämtade förskräckt till och såg på Alex.
"Herregud...! Blev du skadad.?"

Alex skakade på huvdet.
"Nej, som tur var blev jag inte det, men ljudet skrämde mig ordentligt."
Holly strök honom över håret.
"Usch... vilken hemsk upplevelse. Hur gammal var du?"
Alex funderade.
"Jag var nästan fem år." sa han.
Sedan såg han på sin lillasyster och log.
"Och Cassie var bara en liten plutt på 10 månader."
Cassie log tillbaka och nickade.
"Mamma har berättat att jag grät för att du var rädd och ledsen."

Alex skrattade åt minnet.
"Jag vet. Du sympati-grät alltid när vi var små."
"Det är för att du är världens 'bästaste' brorsa ju." sa Cassie ömt.
Ricky nickade instämmande.
"Det är du Alex!"
Holly kramade om Alex.
"Ja, du är världens finaste kille." sa hon och gav sin bästis en puss på kinden.
De andra fnissade när han rodnade.
"Ät er lunch nu istället." mumlade han.

"Åh finaste Alex, du är för söt!" skrattade Holly.
Hon gav honom en puss till.
"Alex, dina öron är röda!" skrattade Ricky förtjust.
Tjejerna fnissade och fnisset blev bara värre när Alex gav dem en blick och försökte se arg ut.
"Du ser faktiskt ännu sötare ut nu." sa Holly.
"Gör jag inte alls." mumlade Alex generat.
Holly log ömt mot honom och rufsade om i hans hår.

Firecrackers - del 2

*
Ricky såg ilsket på honom.
"Min brorsa är ingen fegis!"
"Är han visst!" sa flera av pojkarna.
Alex tog ett steg närmare ungarna. De tog ett par steg tillbaka, men fortsatte att se kaxiga ut.
"Ricky är en lipsill som är rädd för smällare." sa en 12-årig tjej.
Hon höll upp en smällare som hon tände och gjorde sig beredd att slänga den mot Ricky.

Alex drog snabbt in Ricky bakom sig. Sedan slet han den smällaren ur den kaxiga tjejens hand och slängde den ifrån sig.
Den hårda smällen från den lilla pjäsen fick Ricky att hoppa till.
Alex sade åt sin lillebror att gå in till Holly och Cassie och innan han själv följde efter Ricky såg han allvarligt på skitungarna.
"Alltså, jag skiter i om ni spränger fingrarna av er, men ni ska ge fan i att slänga smällare på min brorsa!"

Holly och Cassie hade stått på trappan och sett alltihop.
Nu gick Holly fram till Alex.
"Bra gjort. Och det var bra att du lyckades behärska dig."
"Det var jäkligt svårt att hålla sig lugn ska jag tala om." sa Alex.
Holly log och lade armen om hans midja.
"Förstår det. Men förhoppningsvis lyssnar dom på dig."
"Mmmm..." suckade Alex. "eller så spränger de fingrarna av sig..."

Firecrackers - del 1

*
Sun City, California. Våren 2011

Alex satt med sin bästa vän Holly och lillasyster Cassie i köket hos Alex fosterfamilj och åt lunch när köksdörren plötsligt rycktes upp.
Lillebror Ricky kom inrusande. 11-åringen verkade skrämd och upprörd.
"Vad har hänt...?" undrade Alex oroligt.
"Några stora ungar kastar smällare på mig!" sa Ricky. "Jag sa åt dom att sluta, men dom bara skrattar åt mig och kallar mig fegis."
Alex svor och släppte ner sin smörgås så häftigt att potatis-chipsen på tallriken flög ut på bordet, sedan rusade han ut.
"Alex, ta det lite lugnt!" ropade Holly efter honom.

Cassie log och skakade på huvudet.
"När brorsan blir arg vet han inte vad 'ta det lugnt' är..."
Holly log också.
"Nej, jag vet det. Nåde den som jäklas med hans syskon..."
Alex och Cassies styvfar hade nyligen jämfört Alex humör med en Cherry Bomb, en slags smällare.

Ricky och Alex gick fram till ungarna med smällare.
"Är det där din storebror?" frågade unge i 12-års-åldern som höll en smällare i handen.
"Ja." sa Ricky stolt.
Grabben med smällaren såg forskande på Alex
"Du är inte särskilt stor."
Alex blängde sammanbitet på ungen, men han ignorerade kommentaren.
Han fick ofta gliringar om att han såg yngre ut än sina 17 ½ år.
"Min brorsa är lika gammal som du, men han är mycket större." fortsatte smällar-ungen.
Alex suckade trött. Han hade ingen större lust att bemöta skitsnacket.

Ungen verkade vara på ett utmanande humör, för han räckte fram en smällare och en cigarett-tändare.
"Jag slår vad om att du inte vågar hålla i den här." flinade han försmädligt.
Alex knöt nävarna, men han öppnade händerna igen och räknade tyst till tio istället - ett trick han ibland behövde ta till för att lugna ner sig.
Klippa till en yngre grabb var ingen bra idé - även om ungen var en första klassen skitunge.
"Att hålla i en tänd smällare är rent idiotiskt." sa Alex.
"Fegis!" hånlog skitungen med smällaren.

Holly ♥ Alex - del 45

*
Holly

Jag frågade Alex (lite skämtsamt) om han hade kunnat sova utan mig i natt.
Han skakade på huvudet.
"Inte en blund." suckade han dramatiskt.
Cassie fnissade.
"Inte? Det såg ut som du sov väldigt gott när mamma och jag tittade till dig igår kväll."
Alex tecknade åt sin lillasyster att vara tyst, men Cassie bara skrattade.
"Du måste verkligen ha varit trött igår brorsan, eftersom du somnade före mig!"
Jag såg roat på dem båda.
"När somnade du egentligen, Alex?" frågade jag nyfiket.
Alex log finurligt och mumlade något som inte gick att uppfatta.
"Vad sa du?" skrattade jag. "När somnade du?"
"Säger jag inte." flinade Alex. "Det är hemligt."

Jag lade armarna om sötnosen och hotade med att kittla honom.
Det knepet funkar alltid.
Alex skruvade sig ur mitt grepp och såg leende på mig.
"Okej, jag erkänner. Jag somnade klockan tio. Är du nöjd nu?"
Jag skrattade och gav honom en kram.
"Du är för söt Alex! Men det är väl bra att du somnade så tidigt? Du behöver sova ordentligt."

Alex ryckte på axlarna.
"Mmmm... jag antar att jag behövde sova."
"Och jag slår vad om att du var super-söt!" sa jag.
Alex skakade på huvudet.
"Jo, det var du säkert. För du är alltid söt." log jag.
Och så pussade jag honom på kinden.
Alex log.

---

Alex & Holly's låtlista på Spotify:
Holly ♥ Alex

Påsk-firande, enligt Maxine

*
Sun City, California. 
Påsken 2000

"Man letar efter ägg, och så äter man mycket choklad.
Det är roligt.
Men man orkar ingen middag då, när man
har så mycket godis i magen.

Och man kan faktiskt tänka lite på Jesus när det är Påsk,
för det var några som var elaka mot honom för länge sen.
Dom satte spikar i hans händer och fötter och sånt,
och det tycker jag är jätteläskigt.

Jag har sett Jesus på ett stort kors i en kyrka.
Han såg lessen ut.
Jag grät den gången."

Maxine, 6 ½ år

Grattis Ricky! 8/4 2012

*
Happy Birthday 
Ricky!


Love,
Mom & Dad
Janie, Maxine, Alex & Cassie
<3

Holly ♥ Alex - del 44

*
Holly

Kärleken och det starka bandet mellan Alex och hans syskon är så underbar att se. En mer fin och beskyddande bror än Alex får man leta efter.
Han är lika omtänksam och beskyddande mot sina vänner, det märks att hans familj och hans närmsta vänner betyder allt för honom.
Han är en så fin och varmhjärtad kille.

Nu när jag skriver allt det här om min favoritkille kikar han över axeln på mig och undrar vad jag skriver.
Jag berättar att jag skriver om hur fin och gullig han är.
Alex skakar på huvudet och säger att jag har suttit i solen för länge.

"Du är jättegenerad nu." skrattar jag.
"Nej, det är jag inte." säger Alex.
Åh Alex... ditt blyga lilla leende säger allt.
Han är så söt när han är så här generad!
Jag bara måste krama honom (pussa lite på honom också kanske)! :)

♥

---

Alex & Holly's låtlista på Spotify:
Holly ♥ Alex