torsdag, oktober 06, 2011

Alex hemlighet (del 27)

*
Efter en stund kom Desi ut till Mae och Alex. De satt länge vid Maes iBook och tittade på bilder som Mae och hennes pappa hade tagit.
Alex såg fascinerat på alla vackra bilder från Maes gamla hemstad New York och hennes nuvarande hemstad Delphi (en grannstad till Sun City där Alex och hans fosterfamilj bodde).
Så fort Mae berättade något om bilderna såg Alex länge på henne. Han verkade faktiskt mer fascinerad av Mae än av bilderna.
Flickorna log när de såg Alex glittrande blick.
"Jag tror någon har en liten 'crush' på dig Mae...!" viskade Desi.
Mae log och nickade.

"Vad ler ni åt?" undrade Alex när han tagit blicken från bildspelet på datorn.
Mae log ännu mer och tog Alex ansikte mellan sina händer.
"Åt dig, för du är så söt."
Alex log lite generat och puffade mjukt till Mae.
"Äsch... det är jag väl inte..."
Desi och Mae skrattade mjukt.
"Du är för charmig Alex!" sa Desi och gav pojken en kram. "Och jätte-cool."
Alex lade sig raklång ner på bryggan. Han stortrivdes och gillade att vara när de här söta och glada tjejerna.

Nu anslöt sig de andra tjejerna till den lilla gruppen på bryggan.
Mae startade musik-programmet iTunes i datorn och satte snabbt ihop en liten spellista.
"Den är låtlistan är till dig Alex." sa hon och rufsade om i Alex hår.
Alex log brett och fnissade glatt när han såg låttitlarna. Och han rodnade en aning... låtarna beskrev nämligen precis hur han kände för Mae!

"Tack Mae." log Alex blygt. Och så gav han Mae en kram.
Desi log.
'Sweet & Innocent' beskriver verkligen hur det är... tänkte hon. Alex är ju ung, rar och oskyldig.
Alex och tjejerna sjöng med i alla låtarna.
Det här är helt klart en av de bästa kvällarna på hela den här sommaren! tänkte Alex.


Låtlistan som Mae tillängnar lille Alex:

Donny Osmond - Young LoveAaron Carter – Crush On You'High School Musical' cast: What I've Been Looking For
Jimmy Osmond – Long Haired Lover From LiverpoolBeatles Tribute Project: I Wanna Hold Your HandSweet And Innocent - Donny Osmond
MmmBop - HansonZac Efron & Vanessa Hudgens - Breaking FreeDonny Osmond & Vanessa Williams – Not While I'm Around


Soundtrack/Låtlista

onsdag, oktober 05, 2011

Skrivpuff - 5 oktober 2011 - del 2

*
Alex ställde sig upp och slog stolt ut med armarna.
"Tadaaaa! Vi har byggt det helt själva!"
"Det är jättefint!" sa rekorn imponerat. "Och vet ni vad, det ser ju precis ut som vår skola - och skolgården!"
Maxine nickade glatt.
"Det är precis vad det är!" sa Alex stolt.
Rektorn log.
"Den här fina modellen borde vi ställa ut i en av glasmontrarna innanför huvudingången, så att alla kan få se den."
Fröken såg glad och stolt ut.
"Det blir väl roligt barn?"
Barnen nickade glatt.
Men Maxine putade med munnen och satte armarna i kors över bröstet.
"Ska du knycka vårans Lego? Vad ska vi bygga med då?"

Rektorn log mot den lilla flickan.
"Vill du inte att hela skolan ska få se allt det fina ni har byggt då?"
Maxine funderade.
"Joooo... fast dom kan ju komma hit och titta, latmaskarna!"
Fröken och rektorn skrattade.
"Jaaaa! Alla får komma hit och kolla på vår Lego-skola!" sa Alex. "Och så får varje person betala 25 cent!"
Fröken rufsade om den lille pojkens hår.
"Jag tror inte det Alex..."
"Det tycker jag!" sa Maxine. "Och vi kan köpa nåt kul för pengarna - nåt till klassrummet!"

Little People - Ian Tucker (Les Misérables - Original London Cast)We're Off To See The Wizard - Judy Garland, Ray Bolger, Bert Lahr & Buddy EbsenGood Company - Myhanh TranPete's Dragon Medley - Brian Donnegan and His Funky Fossil Band

Skrivpuff - 5 oktober 2011 - del 1

Skriv om att strukturera.

Sun City School. Hösten 2001

Lärarinnan i Maxine och Alex klass log när hon såg lilla Maxine sitta på golvet bland alla Lego-bitar. Det var riktigt intressant att studera barnet och se hur hon lekte.
Flickan byggde inget, istället sorterade hon alla färger; blå bitar i en hög, röda bitar i en annan och så vidare. Och så höll hon på tills alla bitar låg i varsin hög.
Några av klasskamraterna gick fram till Maxine.
"Maxie, får vi vara med och bygga nåt?" frågade en flicka.
"Jaaaa!" sa Maxine.
Den lilla 8-åringen lyste som en sol. Hon log brett och gestikulerade åt barnen att sätta sig.

Med stor koncentration och glädje byggde barnen något som såg ganska komplicerat ut.
Fröken lät dem hålla på så länge de ville, för det var en fröjd att se barnen vara så kreativa tillsammans. Och framförallt var det roligt att se lilla Maxine vara så lugn och tillfreds med att vara i skolan för en gångs skull.
Det märks så tydligt när att Maxine mår bra, tänkte fröken. Och hon har varit sprudlade glad hela dagen.
Nu var Maxine byggledare för klasskamraterna och hon fick frågor om hur vissa saker skulle byggas.
Barnen skrattade och busade medan de byggde - och ändå lyckades de få ihop en fantastisk kreation, istället för en kaos-artad situation där någon blev arg eller ledsen.

När barnen satte sista Lego-biten på sitt stora verk tittade rektorn in i klassrummet.
Han hälsade ofta på sina elever för att se om alla trivdes i skolan och mådde bra.
"Åh jösses vilket bygge ni har skapat!" utbrast han.
"Yep!" sa Maxine stolt. "Vårans struktur!"
Var lär hon sig alla svåra ord...? Barnet är ett levande uppslagsverk! tänkte fröken.

Little People - Ian Tucker (Les Misérables - Original London Cast)We're Off To See The Wizard - Judy Garland, Ray Bolger, Bert Lahr & Buddy EbsenGood Company - Myhanh TranPete's Dragon Medley - Brian Donnegan and His Funky Fossil Band

Alex hemlighet (del 26)

*
Alex åt middag med tjejerna och deras ledare den kvällen. Han ville få slippa grabbarnas råa stil för ett tag.
Pojkarnas ledare hade fått veta vad Johnny och Hank hade gjort mot Alex och Grady och Wendy hade givit dem en rejält utskällning.
Alex trivdes bra tillsammans med tjejerna och hans mjuka och glada sätt charmade dem.
"Du är är vår lilla maskot Alex." sa Desi.
Alex skrattade glatt.
"Maskot? Cool!"
Tjejerna log mot honom.

Efter middagen gick tog Mae med sig sin laptop och gick ut på bryggan.
Alex gick ut för att se om hon var okej.
Mae log mot den lille killen som stod där och så orolig ut. Han rufsiga hår blev ännu rufsigare i kvällsbrisen.
"Jag är okej Alex." sa hon utan att Alex behövde fråga.
Alex log.
"Vad bra."
Mae log tillbaka.
"Jag tog med min laptop hit ut och skickar e-mail till min pappa. Han vill att jag gör det lite då och då, så satt han får veta att jag mår bra."
Nu såg Alex lite orolig ut igen.
Mae såg det och klappade på platsen intill sig på bryggan.
Alex satte sig.
"Jag har lite problem med mardrömmar ibland förstår du..." sa Mae. "Och ibland får jag syner."

Alex såg storögd på Mae.
"Syner? Har du ett sjätte sinne typ?"
Mae nickade.
"Mmmm... det har jag."
"Wow..." sa Alex. "Var det därför du inte ville gå in i det där ödehuset, där det spökar?"
"Ja..." sa Mae.
Alex lade sin hand på Maes.
"Du behöver inte prata om det." sa han.
"Ingen fara Alex, jag kan prata om det." sa Mae.
Hon log och kramade Alex hand.
Alex såg fundersam ut.
"Du får fråga om du undrar nåt." log Mae.
Alex log blygt.
"Jag blev bara lite nyfiken... Men ser du saker som har hänt, eller saker som ska hända."
"Både och." sa Mae. "Jag ska berätta mer för dig nån dag."
Mae satt tyst en stund, sedan såg hon allvarligt på Alex och sa:
"Det känns så bra att prata med dig om det här ska du veta, Alex. Förutom du och de andra tjejerna här är det inte många som tar mig på allvar."
"Folk är så dumma..." mumlade Alex.
Mae log och höll om Alex.
"Du är fin du, Lill-räkan."


Sweet And Innocent - Donny OsmondMmmBop - Hanson
One Of The Ones - Amy DiamondGet On The Line - The Archies


Soundtrack/Låtlista

Alex hemlighet (del 25)

*
Mae höll fram en ljusgul badrock mot Alex och hjälpte honom att ta på sig den.
"Vill du åka med oss en stund?" frågade Desi.
Alex nickade.
Han klev ombord på flotten och slog sig ner intill tjejerna.
Desi fiskade upp hans kläder med en paddel.
När Alex tänkte dra på sig kläderna log Desi och tog dem ifrån honom.
"Raring... blöta kläder är inte skönt. Du kan ha badrocken, det är väl bättre?"
Desi lade kläderna på en träbänk.
"Sådär, nu torkar de i solen."
Alex nickade.
"Tack." mumlade han blygt.
Sedan sa han inte ett ord på en lång stund.
Mae kramade honom.
"Du milde vad vi ska hämnas på idioterna!" morrade hon.
"Vet du nån bra hämnd?" frågade Alex.
Mae skakade på huvudet.
"Nej, inte än... men när vi kommer på en hämnd... då jäklar Alex!"
Desi nickade instämmande.
"Då kommer grabbarna önska att de aldrig satt sin fot på det här sommarlägret!"
Alex började skratta. Nu kändes allt bättre och det var riktigt trevligt att sitta på en flotte mitt på sjön med tjejerna. De var så snälla och roliga.
"Tack för att ni hjälpte mig..." sa Alex. Han rodnade lite.
"Självklart lilla hjärtat!" sa Desi och drog in Alex i sin famn.
Alex log.

Ungdomarna gled länge omkring på sjön länge. De berättade roliga saker och fikade på kakor och saft.
"Alex, du är verkligen mycket mjukare och mer rar än de andra grabbarna." sa Leslie. "Du har systrar där hemma va?"
Alex som hade munnen full av kaka nickade och höll upp tre fingrar.
"Det märks." sa Leslie. "Jag tror pojkar som har systrar som de respekterar blir mjukare.
Alex log och nickade instämmande.
"Jag tror också det är så." sa Mae.
"Alltså du är inte töntig eller mesig, Alex." tillade Leslie snabbt. "Du är en jättecool och fin kille."
Alex rodnade.

Sent på eftermiddagen följde tjejerna Alex till hans och de andra grabbarnas stuga.
Alex drog på sig jeans och en T-shirt och stoppade sina nu halvfuktiga kläder i en plastpåse. Sedan gick han ut till tjejerna och gav tillbaka badrocken till Mae.
"Tack för lånet." sa han och log tacksamt mot Mae.




Soundtrack/Låtlista

Alex hemlighet (del 24)

*
Plötsligt kände Alex hur någon under vattnet drog av honom badbyxorna.
Han flämtade till av förskräckelse och i nästa sekund dök Hank upp och viftade glatt med badshortsen.
"Vad fan gör du...?!" fräste Alex. "Ge mig mina badbyxor!"
Men Hank bara flinade. Han simmade bort till bryggan där Johnny och Scott stod.
"Här Johnny, fånga!"
Johnny fångade badbyxorna som Hank kastade upp till honom.
Då såg Alex att Johnny även höll i hans kläder, jeansen och tröjan.
"Ge tillbaka mina kläder!" skrek Alex.
Johnny bara flinade elakt.
Hank hävde sig upp på bryggan och så sprang han, Scott och Denny i väg.
Johnny viftade retsamt med Alex kläder ovanför Alex huvud.
"Snälla Johnny, lägg kläderna på stranden så kan jag klä på mig utan att någon ser..." nästan viskade Alex.
Johnnys flin blev ännu mer elakt.
"Sorry Lill-räkan... jag hör inte vad dig säger." sa han och började springa efter de andra killarna.

Alex svor på att han skulle slå ihjäl de stora grabbarna när han kom upp. Och utan att tänka sig för klättrade han upp på bryggan.
När han hörde Johnny och Hank gapskratta insåg Alex att han nu stod på bryggan spritt språngande naken... och ute på flotten satt tjejerna.
"Johnny, ge Alex kläderna!" ropade Denny.
Johnny såg på Alex.
"Vill du ha dina kläder Lill-räkan?"
Alex nickade sammanbitet.
"Här har du." sa Johnny.
Han sträckte fram kläderna, men precis när Alex skulle ta sina jeans och sin T-shirt slängde Johnny ner dem i vattnet.
Sedan rusade han skrattade bort med de andra killarna.

"Det är bäst att du håller i mig nu Desi," sa Mae. "annars hoppar jag i land och slår ihjäl Johnny och Hank!"
Desi höll upp händerna och skakade på huvudet.
"Jag håller inte i nån. Slå ihjäl idioten du."
Mae var så arg att hon skakade.
Alex stod på bryggan och försökte skyla sin nakenhet så gott det gick. Men det var inte så lätt att göra med bara händerna.
"Åh lilla hjärtat..." viskade Mae. "Vi måste hjälpa honom."
Tjejerna styrde in flotten till bryggan.
"Kom Alex." sa Mae och sträckte ut handen mot honom.
Alex skakade på huvudet och stirrade ner på bryggans slitna plankor.
Han var pionröd om kinderna.
Ge mig ett djupt hål att sjunka ner i nu... bad han till de högre makterna. Innan jag dör av skam...



Soundtrack/Låtlista

Alex hemlighet (del 23)

*
Hank flinade.
"Nja... jag tänker utmana dig istället..."
Alex bet sig tankfullt i underläppen. Han gillade inte de äldre grabbarnas utmaningar... det man fick göra var ofta pinsamt... och nu hade det förmodligen med tjejerna att göra.
"Vad för utmaning?" frågade Alex.
Johnny och Hank såg på varandra och flinade.
"Klä av dig och gå ut på bryggan så att tjejerna ser dig." sa Hank.
Alex skakade på huvudet.
"Gör det själv om du nu tycker att det är så jäklarns kul."
Alex började gå bort från killarna.
Han log lite för sig själv när han kom på att han hade använt Maxines lilla ord jäklarns. Hans syster hade verkligen ett eget, charmigt, sätt att uttrycka sig på.

Scott sprang efter Alex.
"Kom tillbaka, Lill-räkan. Skit i utmaningen. Hank och Johnny är lite dumma i huvudet ibland. Häng med oss och bada istället."
Alex log.
"Okej."
Pojkarna gick mot den lilla stranden och bytte om till badbyxor sedan klev de i den kalla sjön.
"Jävlar det är så kallt så att kuken krymper!" frustade Hank.
"Matchar ju din hjärna isåfall!"! skrattade Desi.

Pojkarna tittade upp och fick syn på Desi, Mae och de andra tjejerna. De satt nu på flotten.
"Äh men vad fan... har ni klätt på er igen...?!" sa Johnny besviken.
"Jaaa... det var några fårskallar som glodde på oss." sa Desi. "Har ni slutat att dregla nu?"
Tjejerna skrattade.
Johnny flinade.
"Vi dreglar inte. Men lilla Alex här gillade nog vad han såg."
Alex gjorde en grimas och stänkte lite vatten på Johnny.
"Käften fjärtnylle, det var ju som dreglade."
"Heja Alex!" sa Mae. "Vår lilla Alex är inget tjuvtittande pervo."
Alex gav Mae ett tacksamt leende.
Hank blängde surt på Alex.
Avundsjuka... tänkte Alex. Han är svartsjuk för att Mae och jag kommer så bra överens...

"Alex, är du tänd på Mae...?" väste Hank retsamt.
Alex blängde på honom och skakade på huvudet.
Hank vände sig mot Mae och ropade:
"Mae, visste du att Lill-räkan är tänd på dig!"
Han skrattade som det han sagt var det roligaste skämtet i världen.
Alex knuffade argt till Hank.
"Sluta snacka skit!" fräste han.
Hank höll på att tappa balansen med återfann den och flinade illvilligt mot Alex. Sedan simmade han iväg.



Soundtrack/Låtlista

tisdag, oktober 04, 2011

Alex hemlighet (del 22)

Camp Orion. Sommaren 2006

Alex såg förundrat på sina äldre kamrater som satt bakom ett buskage. De fnissade och kollade på något i sjön, genom kikare.
"Vad gör ni...?"
"Håll tyst och sätt dig ner, så ingen ser dig!" väste Scott. "Vi smyger på tjejerna..."
Alex ryckte frågade på axlarna.
"Varför då...?"
Hank himlade med ögonen.
"Fan Lill-räkan... har du blivit tappad i golvet med huvudet före eller?"
"Vaddå...?" sa Alex irriterat och oförstående.
Hank flinade och tryckte en kikare i händerna på honom.
"Ta den här så ser du bättre."
Alex tog kikaren och tittade åt det håll där de stora grabbarna pekade.
Hjärtat bultade snabbt och han blev röd om kinderna. Snabbt som attan gav han tillbaka kikaren till Hank.
Scott och Hank skrattade.
"Vad är felet Lill-räkan? Har du aldrig sett nakna tjejer förr?"
"Det är fel...!" sa Alex.
Han pratade lite för högt tydligen, för Johnny, den tuffaste av pojkarna, satte snabbt handen för munnen på honom och gav honom en arg blick.
"Käften Lill-räkan...!" väste Johnny. "Vill du att dom ska upptäcka oss va...?"
Alex skakade häftigt på huvudet.

Johnny, Hank, Scott och Denny fortsatte att smygtitta på Desi och Mae och de andra tjejerna som badade näck en bit därifrån.
"Det där är inte schyst..." mumlade Alex.
Han satte sig med ryggen åt sjön.
"'Det där är inte schyst...'" härmade Hank. "Man måste få kan lite roligt här i livet, din lilla mes..."
Alex himlade sig och gav sin äldre kamrat en liten ful grimas.
"Tjejerna kanske inte tycker det är så kul att ni dreglar över dom, ditt stora pucko."
"Akta så jag inte klipper till dig, lilla skitunge!" varnade Hank.
Alex slog ut med händerna i en utmanande kom-hit-då-gest.
"Klipp till mig då."


Bad To The Bone - George Thorogood And The Destroyers
I Want Candy - Aaron Carter
Hang On - Smash Mouth


Soundtrack/Låtlista

Skrivpuff - 4 oktober 2011 - del 2

*
Fröken såg oroligt på barnet.
"Har du ont i magen?"
Maxine skakade på huvudet.
"Ont i huvudet?"
Ny huvudskakning.
"Men älskade barn, du måste tala om vad det är som gör ont, jag blir orolig för dig."
Maxine lyfte sig gråtblöta ansikte och såg blankögd på sin fröken.
Hon snyftade till och sa:
"Jag har ont i själen fattar du väl? Om man längtar efter nån får man faktiskt ont i själen."
Fröken gick fram till flickan, slog sig ner intill henne och kramade henne.
"Lilla älskade Maxine... saknar du Abigail så mycket?"
"Jaaaaa...!" grät Maxine. "Jag vill att både Abbie och du ska vara här - jag vill ju ha två älsklings-fröknar!"
Maxine kravlade sig upp på fötter och rusade ut ur klassrummet, vilt gråtande.

Fröken skulle just gå ut för att hämta in flickan när det hördes ett högt litet glädjetjut från korridoren:
"ABBIE!"
Och några sekunder senare kom Abigail in i klassrummet med en överlycklig Maxine i famnen.
De andra barnen rusade fram till sin vikarie och trängdes för att få krama henne först.
Abigail log.
"Jag tänkte att jag skulle hälsa på en stund och säga adjö lite mer ordentligt."
"Det tycker jag var jättebra!" sa Maxine lyckligt.
Maxine vägrade att lämna Abigails famn, så Abigail satt på Maxines stol med flickan i knät resten av eftermiddagen.
Fröken gick fram till dem och lade armen om unga Abigails axlar.
"Du har varit en helt fantastisk vikarie till den här klassen och du har åstadkommit otrolig mycket för barnen."
Abigail log, rörd och lite generad.
"Det har varit jätteroligt att få lära känna dom här härliga ungarna."

Fröken klappade Maxine på kinden.
"Är du glad igen nu, Maxie?"
Maxine nickade glatt. Hennes lilla ansikte som hade fullt mer spår av arga, intorkade tårar, strålade nu av lycka.
"Ja! Jag är glad! Hakuna Matata - inga bekymmer!"
Klassen skrattade åt citatet från Lejonkungen.
Maxine lindade armarna om Abigails hals.
"Jag visste väl det, att du skulle komma idag Abbie! Jag är nog lite telepatelisk!"



Skrivpuff - 4 oktober 2011 - del 1

Skriv om att åstadkomma något.

Sun City School. Hösten 2001

Maxine klättrade upp på fönsterbrädan och såg längtansfullt ut över den nu tomma skolgården.
"Maxine... man får inte sitta där uppe, det vet du." sa fröken.
Hon tog försiktigt tag i den lilla 8-åringen för att lyfta ner henne, men det var som att sätta på on-knappen till en aktiv vulkan.
Maxine vred sig som en mask och skrek argt.
"Låt mig vara!"
Fröken suckade uppgivet.
Den lilla tigerungen i Maxine hade vaknat... och det skulle inte bli lätt att lugna ner henne.
"Maxine, man måste sitta på sin plats och jobba." sa ett av barnen i klassen.
Maxine räckte ljudligt ut tungan åt sin klasskamrat.
"Tyst! Jag ska sitta här och titta ut!" sa hon argt.
Sedan lade hon till, mer lågmält:
"Jag ska se om Abbie kommer idag."
"Åh lilla Maxine..." sa fröken och lät sorgsen. "Abbie är hemma och packar idag, hon ska ju åka hem till Minnesota."

Maxine såg på sin fröken, en vild och mörk blick i de blå ögonen.
"Jag vet att hon ska åka hem till det där jäklarns Minnisota! Men jag ville att hon skulle hälsa på - och säga adjö till oss igen!"
Fröken lyfte ner flickungen på golvet.
"Abbie kommer hit i morgon och hälsar på er, om hon hinner."
Maxine slog vilt om kring sig och slank ur frökens armar.
Flickungen kröp in i ett hörn av klassrummet. Hon gömde ansiktet i armarna, som om hon ville gömma sina tårar för de andra barnen.
"Maxine, vill du inte sätta dig på din plats och jobba med bokstäver lite?" frågade fröken.
"Nä!" röt Maxine. "Jag kan redan skriva bokstäver! Och faktiskt så har jag ont!"



Everybody Hurts- R.E.M.


Grattis Alex! 4/10 2011


Happy Birthday
Alex!

*

måndag, oktober 03, 2011

Skrivpuff - 3 oktober 2011 - del 2

*
När Maxine en stund senare satt i Abigails knä och höll en isblåsa mot sitt onda huvud frågade Abigail:
"Varför sprang du ut ur klassrummet förut? Ville du inte vara med och leka?"
Maxine skakade på huvudet.
'Nääää... såna där lekar är dumma! Det är rörigt, man kan snubbla på stolarna och slå sig - och den som blir utan stol när musiken slutar blir ju lessen...!"
Abigail kramade Maxine.
"Åh raring... jag trodde ni gillade 'musical chairs'*...?"
"Dom andra gör nog det." sa Maxine. "Men inte jag. En del knuffas för att dom vill vinna också, vet du."
Maxine gjorde en ogillande grimas.
"Skitdum lek faktiskt."
Abigail log.
"Om du fick bestämma, vad skulle ni leka då?"
Maxine slog lätt med pekfingret mot läpparna, en liten grej hon ofta gjorde när hon funderade.
"Vet du, jag vill inte leka idag... jag mår inte så bra."
Flickungen gled ur vikariens knä, kröp ihop i ett hörn och gömde ansiktet i händerna.
"Jag vill bara vara lite osynlig idag. Får jag det?"

Abigail trodde hennes hjärta skulle brista av ömhet för den lilla lockhåriga flickan. Hon lyfte upp Maxine i famnen igen.
"Vill du vara i vilorummet tills dina föräldrar kommer och hämtar dig?"
Maxine nickade.
"Mmmm... Jag ska bygga en koja med filtar alla mjuka kuddar, och så vill jag lyssna på en bok på CD."
Maxines hand for upp mot pannan och hon fingrade lite på bulan.
"Och jag måste ha plåster på min panna ju - så att folk ser att jag är skadad."
Oj, lilla vän... den där bulan syns bra ändå... tänkte Abigail leende.
Men hon lovade Maxine att hon skulle få ett plåster.
Den söta lilla flickan kröp ihop i vikariens famn.
"Du är min bästa fröken faktiskt. Du ska stanna hos oss alltid."
Abigail hade inte hjärta att tala om för den här ljuvliga ungen att hon bara skulle ha klassen i två veckor till och att hon skulle flytta hem till sin gamla hemstad i Minnesota...
Inte idag i alla fall, när flickan redan är så ledsen...
"Fröken Abbie, jag älskar dig." sa Maxine. "Kan du inte alltid vara min fröken? Då skulle jag bli så glad."
Abigail fick tårar i ögonen och pussade flickan på kinden.
__________________________________
Musical chairs ≈ Hela havet stormar

Punky Brewster Theme (Full Length Version) - Gary Portnoy
*