Alex hemlighet (del 15)

*
Det kändes nästan öde på sommarlägret nu när det bara var fem pojkar och två ledare kvar.
Pojkarna som hade åkt hem hade länge gnällt om att de ville åka tillbaka till stan, de var så rastlösa och uttråkade. Och eftersom de bara var sex stycken hade det inte varit något problem.
Men Alex och hans äldre rumskompisar trivdes på Camp Orion, de ville stanna tiden ut.
Så ledaren Grady, hans flickvän Wendy (som även hon jobbade på fritidsgården hemma i Paradise), och en tredje ledare stannade med dem.

Ledarna stod i det stora köket när Alex och hans rumskompisar kom tillbaka från sitt besök hos på tjejernas läger.
Det var sent på eftermiddagen och de hungriga pojkarna frågade nyfiket vad de skulle få till middag.
"Vi tänkte att ni skulle få göra pizza." sa Grady och log mot pojkarna.
"Awesome!" jublade barnen.
Pojkarna tyckte att det var en klar fördel att det bara var de kvar.

"Alex är kär." spottade Scott ur sig när pojkarna garnerade sin pizza.
"Va?" sa Alex. Han stirrade på sin kamrat. "Vad snackar du om? Det är jag väl inte alls!"
Scott flinade.
"Är du ju. Du är kär i Desi."
"Skitsnack." sa Alex. "Hon är ju äldre än mej."
De andra killarna skrockade.
"Man kan väl vara kär för det?" sa Scott.
"Men jag är inte det." sa Alex.
Han fortsatte att strö ost på sin pizza.
"Så du fick inte ståfräs när tjejerna kittlade dig då?" retades Hank.
"Nä, det fick jag inte!" sa Alex argt.
Han blev varm i ansiktet, av både ilska och genans.
Måste de alltid tänka på sex och sånt...? tänkte han.

"Alex, bry dig inte om grabbarna." sa Grady och lade armen om Alex. "Dom retas bara."
"Jag vet..." suckade Alex. "Men det är inte kul. Det dom säger är inte sant!"
"Lite sant är det nog." skrockade Hank och Scott.
"Lägg av!" fräste Alex.
Nu hade han fått nog.
Han slog ner en bunke med mjöl på golvet och stormade ut ur köket.

---

"Alex hemlighet"-serien

Soundtrack/Låtlista

Skrivpuff - 4 september 2011

Skriv om det bästa.

Camp Orion. Sommaren 2006

Alex och hans rumskompisar var hos tjejerna på sommarlägret på andra sidan sjön.
"Vad ska ni göra?" frågade Alex och pekade på rit- och skrivblocken och alla färgglada pennor som låg intill tjejerna i gräset.
"Vi ska jobba på en skoluppgift. Vår lärare ville att vi ska skriva dikter om det bästa med sommaren."
"Dikter..." fnös Scott. "Fan vad töntigt."
De andra killarna skrattade instämmande.
"Mmmm... fast tjejer gillar ju såna töntiga grejer." fnissade Alex.
Tjejerna log.
"Och ni grabbar är alldeles för coola för att skriva poesi?" sa Desi.
"Exakt." log Alex.
"Så du skulle aldrig skriva en dikt?" frågade Desi.
Alex skakade på huvudet.
"Inte ens under tortyr."
Desi skrattade.
"Det ska vi prova." sa hon.

Desi och de andra tjejerna log konspiratoriskt mot varandra och så brottade de ner Alex och började kittla honom.
"Hitta på en sommar-dikt nu din söta lilla skitunge." fnissade Desi.
Alex kiknade av skratt.
"Jag kan inte! Jag är ingen poet!" flämtade han.
"Ett litet rim kan du nog komma på." manade Desi.
Det var inte lätt att vara poet under skoninglösa kittlingsattacker, men till slut fick Alex fram en liten ode till sommaren.

I like to swim and play
and eat ice cream every day
I like to stand on the swings
and pretend to fly
like a bird on wings

Desi bad honom skriva ner dikten.
Alex gjorde det och kollapsade nästan av fniss.
"Det här var nog det sämsta jag nånsin har skrivit...!"
"Skojar du?" utbrast tjejerna. "Den här dikten är ju super-söt!"
"Lika super-söt som du Alex." sa Desi och kramade honom.
Alex rodnade.
"Äh lägg av..." mumlade han. "jag är inte söt."
Desi fnissade.
"Inte? Vad är du då?"
"Jag är... cool." sa Alex och såg trulig ut.
"Ja, det är du." skrattade Desi. "Söt och cool."
Tjejerna rufsade om Alex hår och pussade honom på kinden.

---

"Alex hemlighet"-serien

Soundtrack/Låtlista

Ode to Alabama, by Sunny

I'm sitting on the porch
dressed in my pajama
The place is Magnolia, Alabama

- Sunshine "Sunny" Robinson
1968

Grattis Cassie! 4/9 2011

Happy Birthday Cassie!

Love,
Mom & Alex
Joanne & Martin
Janie, Maxine & Ricky
Grandma & Grandpa Clarke
Auntie Vendela
& Finn


<3

Farväl till sommaren

Löven singlar

till regnvåt mark

Jag vinkar farväl till sommaren

Höst-tankar - Rebecca & Ryan

*
Rebecca:
Eftersom vi bor i California får vi inte uppleva alla olika årstids-växlingar.
Det kan bli lite kyligare väder på hösten och vintern, men aldrig så där
höst-ruskigt eller snöigt. Det är ganska skönt att slippa sådant väder.

En höstdag när Ryan var 6 år pratade vi i telefon med pappas syster,
som då bodde i Wisconsin.
Faster Viv berättade att vädret där var ganska kallt och regnigt.
Då skrattade Ryan glatt och sa:
"Inte här! Vi har sol och jag ska gå och bada!"
Och så sprang han ut på stranden.

En riktig liten raring, eller hur? Haha!

Kram,
Rebecca



Ryan:
Vilket rart litet barn jag var. Stackars min familj... Hahaha!

Mitt höst-minne handlar om tiden när jag var liten och bodde på sjukhus i Boston (när jag opererade bort min njure).

Pappa och jag tog en promenad en dag och gick till en park. Det var
jättevackert väder, krispig luft och klarblå himmel. 

På marken fanns fullt med vackra, färgglada löv. Jag plockade upp några löv
och berättade för pappa att jag ville "ta hem lite höst till California,
för folk där hemma måste få se hur fint det är."

Vi har faktiskt kvar de där löven, de ligger pressade i någon stor bok hemma. 

Mamma säger att hon ska sätta dem bakom glas och ram, så att alla som kommer hem till oss kan se dem.

Kram,

Ryan

Skrivpuff - 3 september 2011

Skriv om ett fordon.

Camp Orion, California. Sommaren 2006

Alex och hans rumskompisar var lite uttråkade och försökte komma på något roligt att göra.
"Jag hoppas att dom andra har det riktigt tråkigt på sin hajk..." sa Scott avundsjukt.
"Men det var deras tur. Vi har ju redan varit på hajk." sa Alex.
"Skiter väl jag i." muttrade Scott.
Det var inte lätt att vara tonåring och uttråkad.
En plingande version av sången Pop Goes the Weasel fick plötsligt pojkarna att piggna till.
"Glassbilen!" utbrast Hank och for upp.
De andra pojkarna skrattade.
"Ta det lugnt Hank." sa Scott. "Hur gammal är du - fem?"
Hank log lite fåraktigt.
"Jag har faktiskt inte ätit glass på hela sommaren... Jag skulle kunna döda för en glass nu!"
"Vi smiter ner och köper glass då." sa Scott. "Om vi har tur är det Alan som kör, förra året lyckades vi lura av honom en hel 12-pack med Fudgcicles.
Pojkarna skyndade sig mot glassbilen.

"Det är inte Alan..." sa Hank besviket. "Det är Dolores, henne kan vi inte lura..."
Scott funderade ett ögonblick.
"Hörni, vi skickar fram Alex, han kan charma henne och så smiter nån av oss in i bilen och plockar ut lite glass."
"Varför inte betala?" sa Alex. "Det är väl enklare?"
"Är du feg?" frågade Hank.
"Nä, det är jag inte." sa Alex. "Men jag tycker man ska vara ärlig."
"Fan vilken liten mes han är!" stönade Hank och puttade till Alex.
Scott gick emellan dem.
"Bry dig inte om Hank. Han har glass-abstinens, han blir lite lynnig när han inte får äta socker."
"Fuck you." muttrade Hank och gick surmulen tillbaka till lägret.

Alex gick fram till glassbilen och hälsade på Dolores.
"Hej sötnos!" sa den glada kvinnan i 70-års-åldern. "Vad kan jag hjälpa dig med?"
Alex lade fram 10-dollars-sedeln han fått av Scott dagen innan, för att han antagit utmaningen att hålla i en liten orm.
"Fem ice cream sandwiches tack."
Dolores log varmt mot pojken.
"Ska du och dina vänner ha glassfest?"
Alex log och nickade.
Dolores studerade den söte pojken.
"Säg mig raring, dina vänner låter väl inte dig betala allt?"
"Dom vet inte om det." sa Alex. "Jag tänkte överraska dom."
Dolores log och gick för att hämta glassar åt pojkarna.
Hon kom tillbaka med en låda som hon räckte till Alex.
"Men... det här är ett 6-pack..." sa Alex. "Jag har bara pengar till fem glassar..."

Dolores log brett och blinkade åt pojken.
"En extra till dig sötnos."
"Wow! Tack så mycket!" sa Alex. "Men varför...?"
"För att du är så rar och ärlig. Jag vet att dom andra pojkarna gärna lurar till sig godsaker."
Alex bet sig i underläppen. Så Dolores hade förstått det...
Hoppas att hon inte tror att jag gör sånt också...
"Men du är inte alls som dom." sa Dolores, som om hon hört Alex tanke. "Ärlighet lönar sig. Sluta aldrig vara en raring."
Alex log blygt.
"Det ska jag inte."
Han tackade Dolores igen och sprang bort till sina rumskompisar.
Dolores såg efter pojkarna när de gick tillbaka mot sommarlägret.
De skojade och skrattade med varandra och mumsade på sina sandwich-glassar.
Alex vände sig om och vinkade glatt till Dolores.
Dolores log och vinkade tillbaka.
Den lille raringen med de safirblå ögonen och det rufsiga sandblonda håret hade vunnit en stor plats i hennes hjärta.

Klicka på bilden för att höra en liten glassbil-melodi ;-)

---

"Alex hemlighet"-serien

Soundtrack/Låtlista

Skrivpuff - 2 september 2011

Skriv om att slingra sig.

Camp Orion, California. Sommaren 2006

"Alex, vill du hålla?" frågade Scott.
Han höll upp en smal, randig orm.
"Nej tack..." sa Alex och skakade på huvudet. "jag gillar inte ormar så mycket. Jag gillar ödlor bättre."
Scott log mot sin yngre kamrat som satt på huk bland stenarna och spanade efter ödlor.
"Har du sett nån Gecko än då?"
Alex skakade på huvudet.
"Nääää..." sa han utan att titta upp.
Men i nästa sekund gav han ifrån sig en ivrig liten flämtning. På stenen
framför honom satt nu en liten Geckoödla och plirade på Alex, de svarta pepparkornsögonen uppspärrade.
"Wow!" sa Alex. "Vad cool den är!"
Pojken satte den ödlan i sin handflata och såg beundrande på den lilla varelsen.
Han reste sig och visade den för de andra killarna.
Kompisarna tyckte också att ödlan var cool.

"Du kan ta hem den." sa ledaren Grady.
Alex såg upp på mannen och skakade på huvudet.
"Nääää, han vill nog hellre bo här, där han hör hemma."
Grady log och rufsade om Alex hår.
"Du är en sann djurvän du."
Alex nickade. Han tog ett vigt skutt upp på den stora stenen och släppte ner Geckoödlan, sedan tog han ett lika vigt skutt ner i sanden.
Grady skrattade.
"Oj du klättrar och skuttar ju som en liten Gecko själv!"
Han lade en arm om Alex midja och kittlade honom.
Trots att det var lite obehagligt, kunde inte Alex hålla inne fnisset som bubblade i honom. Han kunde aldrig hålla sig för skratt när någon kittlade honom.
Scott och de andra killarna skrattade.
"Är du kittlig, lill-gecko?" skrockade Scott. "Vad kul! Det kan vi ju använda emot dig."
"Jättekul." fnissade Alex.
Han slingrade sig ur ledarens grepp och skyndade sig fram till kompisarna.
Scott höll fortfarande i den smala ormen.
"Alex, du får tio dollar om du håller i ormen."
De stora grabbarna trodde stensäkert att Alex skulle banga ur, men den lille killen sträckte fram handen.
"Kan jag väl," sa han kaxigt. "men då ska jag ha hälften av ert godisförråd också."

"Du är en tuff förhandlare." skrattade Scott. "Men okej, tio dollar och godis."
Scott satte den lilla ormen i Alex hand. Reptilen började slingra sig runt Alex handled.
Alex höll i ormen i ungefär två minuter.
Sedan gav han grabbarna ett stolt och kaxigt litet leende och så släppte han ner ormen på marken.
Den randiga reptilen slingrade tacksamt bort från de livliga pojkarna.
"Du är en riktig liten tuffing du Alex." sa ledaren och slog pojken mjukt i baken.
Alex nickade.
"Mmmm... och jag är rik." sa han och tog glatt emot 10-dollars-sedeln som Scott nu höll fram mot honom.

---

"Alex hemlighet"-serien

Soundtrack/Låtlista

Höst-tankar - Alex

*
Min lillasyrra Cassie och jag brukar åka till San Francisco och handla grejer
som behövs till skolstarten.
Ibland åker vi dit med mamma Nora, och ibland med Joanne & Martin
(+ Maxine, Janie & Ricky).
Vi går runt i den coola staden, och ibland shoppar vi mer än skolgrejer,
typ kläder och böcker.
Okej, det blir lite godis eller glass också *lol* :P
På kvällen går vi till någon liten mysig restaurang och äter middag.


Btw, om ni inte har varit i San Francisco än:
Åk dit! Det är en underbart fin stad!

Jag hoppas vi ses där någon dag! :)

// Alex

Höst-tankar - Nora

*
Jag gillar hösten, mest för att båda mina barn fyller år då.
Min minsting, vackra lilla Cassie, firar födelsedag den 4 september
och hennes storebror Alex - min älskade, vackra pojke - den 4 oktober.

Alex frågar lite skeptiskt:
"Ja, men det är väl inte bara därför du gillar hösten?"

Nej min älskade unge, det är inte den enda anledningen - men den största.
Finaste Alex, du och Cassie är det bästa som har hänt mig! <3


// Nora

Höst-tankar - Ashlee

*
Oktober är bäst - för då fyller jag år!
Just kidding *lol*

Jag gillar också alla coola höst-färger! :)


Ett knasigt höst-minne:
En dag, när min lillebrorsa var 5 år stoppade han in 2 eller 3 stora löv i örat...
Småungar är smarta... *lol*
(Kevin vill nog inte att jag berättar det här... men nu har jag gjort det ändå...
Säg inget till Kevin *lol*)

Höst-tankar - Coral & Kyle

*
Coral:
För min lillebror och mig har hösten alltid varit en skön period,
eftersom det har inneburit skoldags - tid för frihet och tid för kompisar.

Men vi gillar även hösten för alla coola färger
(härligt när man gillar att fotografera)
+ Halloween :)


Kyle:
Och vår bästis Ashlee fyller år på hösten (28 oktober),
så det finns mycket att fira :)

Höst-tankar - Leni

*
Jag gillar början på hösten, september och oktober (om vädret är bra),
men sedan har man liksom fattat konceptet med regn och rusk och kyla...
och då vill man bara ha sol och värme ;-)

Haha! Noel frågade precis vad jag skriver och jag berättade. Han gav mig
en sträng blick och kraxade fram (han har halsfluss):
"Meh! Du ska gilla hösten ju, har du glömt att dina bästisar fyller år då eller?!

(Ceci & Peter fyller i november)

Jag sa att jag såklart älskar mina bästisar, även om inte november är min favorit-årstid.
Noel gick inte riktigt med på detta.
"Du ska ändå gilla november."

Melwin, min lilla diplomat-brorsa sa:
"Man ska gilla om vilken månad man vill tycker jag. 
Jag gillar om lördag."

LOL


Kram,
Leni

Höst-tankar - Tony

*
Jag tycker nog om alla årstider, mest sommaren och hösten.
Vintern är kul om det är snö, annars blir det ju bara grått.
På hösten är alla färger så snygga. Löven på träden och himlen när den är alldeles klarblå.

I skolan har vi teman på hösten och i år ska vi ha en slags Halloween-fest (i oktober).
På lektionerna får vi skriva dikter om hösten och i min lillasyrras klass samlar dom löv som dom pressar.
Vi ska börja öva till Lucia och vår julshow också.
Det kommer kännas skumt att sjunga julsånger redan... LOL

En del tycker hösten är trist, om det regnar och så... men om det är så där grått och kyligt ute brukar vi tända en brasa hemma (vi har en sån där öppen spis som det heter) och så kryper man upp i en skön fåtölj och läser en spännande bok :)

Gillar ni hösten?


Hej då
från
Tony

Höst-tankar - Colette

*
När det är höst börjar vi skolan igen efter ett härligt sommarlov.
En del får sura miner och säger: Neeeej skolan! Buuuu!
Men jag gillar min lilla skola och min fröken och kompisarna :)

Och när man kommer hem luktar det äppelpaj i huset, för det är min pappa som bakar.
Pappa Krister gör jättegod mat och kakor och sånt :)

Min storasyster Frida håller på att sy fleece-tröjor till Tony och mig.
Det blir skönt att gosa in sej i nu när det börjar bli kallt :)
Min syster är snäll och omtenksamm hon.

Och på hösten - i november - fyller jag år! Det är kul! :)
I år blir jag 9.

PUSS & KRAM
Colette Hasselgren

Skrivpuff - 1 september 2011

Skriv om ett hösttecken.

Woodland, Maine, New England. 
Hösten 2010

Quinn och Veronica tog vägen genom skogen när de skulle möta Jordan vid tåget. Det var en trevlig väg, som att gå i en mjuk vacker tunnel som skiftade i grönt, rött och orange.
Solen lyste igenom löven och fick gläntan och stigen att se ut som något från en målning.
Veronica skyndade på stegen, vände sig om och såg otåligt på Quinn.
"Kom nu sölkorv! Vi ska möta Jordan!"
"Jag vet det, Veronica." sa Quinn.
Hon skrattade och gick ifatt sin bästis.
"Men Jordan kommer inte förrän om trettiofem minuter - vi har gott om tid. Hans tåg kommer inte fram fortare för att vi står på perrongen och trampar."
"Men tänk om det gör det?" sa Veronica.
Hon petade Quinn i sidan.
"Kom igen nu Quinnie, du saknar Jordan lika mycket som jag!"

Quinn log.
"Ja, det gör jag. Vi har inte sett honom på evigheter. Det ska bli såååå kul att träffa honom igen!"
Veronica nickade.
"Ja verkligen! Och det är så kul att han ska gå på Caswell Hall med oss!"
Quinn nickade.
"Ja, jag blev jätteglad när han ringde i somras och frågade om skolan hade platser kvar."
"Hoppas att han trivs med internat-skolelivet bara..." sa Veronica tankfullt.
"Det gör han säkert." sa Quinn. "Det blir nog skönt för honom att komma bort ett tag."

En halvtimme senare stod tjejerna vid Woodlands gamla järnvägsstation 
och såg sin bäste vän kliva av tåget. 
De vinkade till honom för att han skulle se dem bland alla andra.
Jordan vinkade glatt tillbaka när han fick syn på Quinn och Veronica. Hans blå ögon glittrade av lycka. Han skyndade fram till sina vänner.
Folk på perrongen log ömt mot de tre ungdomarna som glädjerusiga kramade om varandra.

♪ Welcome To The City ♫

Dark Games - 9

*
När Jordan och hans pappa satt i bilen på väg till sjukhuset en stund senare, sa Jordan:
"Pappa, jag har funderat på en sak... jag vill nog flytta till Caswell Hall."
Gideon Rosman såg tankfullt på sin son.
Han visste att Jordan inte trivdes så bra i sin nuvarande skola och att han saknade sina bästa vänner som redan flyttat till internatskolan, men han visste inte att Jordan haft samma tankar.
"Okej gubben, jag ringer skolan i morgon och kollar om de har en plats."
Han suckade lite sorgset.
"Blir du upprörd när jag säger att jag inte vill bo här längre?" frågade Jordan.

Jordans pappa stannade bilen vid vägkanten.
"Min älskade pojke, mamma och jag kommer att sakna dig jättemycket. Men ha inte dålig samvete för att du vill flytta, Jordan."
Han gav sin son en kram.
"Mamma och jag vill inget hellre än att du ska vara trygg och lycklig. Och det är nog skönt för dig att komma ifrån den här stan lite."

Gideon Rosman log.
”Och så får du ju träffa Quinn och Veronica igen.”
”Mmmm… och så får jag träffa Quinn och Ronnie igen.” sa Jordan och log.
Sedan vände han på huvudet och tittade ut genom fönstret så att inte pappa skulle se att han rodnade.
Gideon Rosman skrattade och rufsade om sin sons hår.

Dark Games - 8

*
Jordans pappa kom inrusande.
"Vad är det? Vad har hänt?" frågade han oroligt.
Sedan fick han syn på sin sons arm och nu var det hans tur att flämta till.
Pojkens underarm var rödsvullen, infekterad och fem elaka siffror fullkomligt skrek emot dem.

94616

Jordans mamma grät.
"Vem har gjort så här med dig?" frågade Jordans pappa.
Jordan skakade på huvudet.
"Vet inte... ingen jag känner." ljög han.
"Vi åker till sjukhuset." sa pappa. "Det här såret måste rengöras och läggas om ordentligt och du behöver nog få en stelkrampsspruta."

Dark Games - 7

*
Sent den kvällen, när klockan hade hunnit bli över tio, stapplade Jordan hemåt.
När han kom hem hörde han sin mamma och pappas oroliga röster från TV-rummet.
"Älskling, var har du varit?" frågade mamma.
"Ute bara." svarade Jordan. "Jag glömde att ringa, förlåt."
"Har du ätit middag då?" frågade pappa.
"Jadå." ljög Jordan.
Han skyndade upp på övervåningen innan hans föräldrar skulle tycka att han verkade underlig.
Jordan ville inte visa mamma och pappa vad han råkat ut för.

Han tog en snabb dusch och lindade bandage om sin tatuerade arm som var rödsvullen och redan började bli infekterad.
Kläderna slängde han ner i tvättnedkasten när han gick mot sitt rum.
Han stupade i säng och somnade nästan genast.


Men natten blev orolig och hans mardrömslika nattskräck kom på besök i form av vidriga, alltför verkliga mardrömmar och syner.
Mitt i natten måste han ha skrikit högt, för när han vaknade till såg han att mamma kom in och satte sig på hans sängkant.
Hon strök ömt undan luggen ur hans brännheta, våtklibbiga panna.
"Älskling, hur är det med dig?"
Jordan svarade inte. Han bara vände sig inåt väggen och blundade.
Då såg mamma det vita bandaget runt hans arm.
"Vad har hänt med armen?"
Hannah Rosman tände sänglampan och höll försiktigt sin sons arm i sin hand.
Hon lindade upp bandaget och i nästa sekund gav hon ifrån sig ett skrik av fasa.

Lista! :)

BRUKAR DU KOMMA I TID:
För det mesta... fast jag har lite dålig tidsuppfattning...

HAR DU BRA KONDITION:
Nej

NÄR BLEV DU FOTAD SENAST:
I somras

HUR KÄNNER DU DIG NU:
Lite crappy/hängig... men väldigt skriv-sugen :)

VANLIGASTE FÄRG PÅ DINA KLÄDER:
Svart, blå, rosa, grön

KAN DU LAGA MAT:
Nej *skratt*

VAD PLUGGAR DU:
Har pluggat Drama

BLIR DU BRA PÅ KORT:
Ibland, för det mesta inte

NÄR OCH VARFÖR GRÄT DU SENAST:
Igår, såg ett klipp ur filmen Sophie's Choice

VAR DET PINSAMT ATT SVARA PÅ DET:
Nej

HADE DU EN BRA KVÄLL IGÅR:
Ja

DIN FAVORITDRYCK PÅ MORGONEN:
O'boy eller juice

ÄR DU NYTTIG:
Nja...

HAR DU NÅGONSIN HAFT NÅGOT JOBB:
Ja, men inget drömjobb...

ÄR DU BLYG:
Nja... men kan ha svårt att vistas bland mycket folk. Det blir för mycket
ljud och sorl - något min hjärna har svårt för...

VILKEN TID GICK DU UPP IDAG:
vid 11

VILKET TV-SPEL SPELADE DU SENAST?
(datorspel) Bubble Saga

VILKET TV-SPEL ÄR DITT FAVORITSPEL?
Inget

HUR MYCKET KRÄVS FÖR ATT DU SKA BLI FULL?
Dricker inte alkohol

HAR DU SPYTT OFFENTLIGT?
Ja... (och nej, jag var inte full)

JAG SOVER:
Inte så bra...

VAD SA DU SENAST?
Tror jag pratade lite med mig själv... (gör sånt ibland)

VAR DU PÅ FESTIVAL I SOMRAS?
Nej

VEM RINGER DU NÄR DU ÄR ARG/LEDSEN?:
Någon i familjen

VAD SKULLE DU BEHÖVA NU:
En tjock plånbok, flygbiljetter till spännande destinationer,
godis, ett besök hos frisören ;-)

HAR DU SNYGGA SKOR:
En del är rätt hyfsade

VAD VAR DET FÖRSTA DU SA I MORSE:
Kommer jag inte ihåg

HAR DU SOVIT I DIN EGEN SÄNG INATT:
Ja, tror det var min säng...

HAR NÅGON ANNAN SOVIT I DIN SÄNG I NATT:
Något av husets spöken kanske

HAR DU KÖRKORT:
Nej

ÄR DU ENSAM NU:
Nej, spökena och mina karaktärer är här med mig

VAD SER DU FRAM EMOT MEST DENNA VECKA?
Fredag. Då ska jag äntligen skaffa ny skrivbordsstol *lol*

Gästblogg 31/8 2011: Linus

Tjena!
Som syrran skrev i sitt inlägg ligger Noel hemma i halsfluss.
Han har (med all rätt) tyckt synd om sig själv hela dagen. Stackars brorsan.
Förut gjorde han en lista där han talar om allt han har missat i skolan idag.

Noels miss-lista:
1. Spela fotboll på rasten
2. Lära mig kul saker
3. Höra kapitel 5 i boken som fröken läser
4. Äta pannkaka med saftsås
5. Hämta spesial-mjölk till Emelie 
Emelie är nya flickan i klassen. Hon är jättesöt och är Noels nya bästis och kärlek. 
Hon får hämta laktosfri mjölk hos mattanterna i köket och Noel gillar 
att servera henne detta.
6. Få nya kritor

Oh hemska orättvisa...! LOL

Melwin kom hem för en stund sedan och babblade lyckligt på hur kul han har haft i sin special-klass och hur mycket han lärt sig idag.
Det gjorde Noel vrålsur och grön av avund. Han kontrade med:
"Jag har sett på Stormumriken-filmen och jag har ätit hundra liter glass!"
Glass har han inte fått än, mamma har precis varit och handlat det.
Men Melwin blev ledsen.
Hans underläpp darrade och han sa:
"Glass?! Jag också vill ha Halspluss i halsen och titta på Snormumliken!"


Det här var absolut inget bra tillfälle att skratta... men hallå:
Snormumliken...!

Nu ska jag ut med Leni & Ceci. Vi ska äta pizza.
Ska bli rätt skönt att komma ifrån kriget mellan dubbel-trubbel.

// Linus


P.S. Jag hoppas att Melwin slipper få "Halspluss i halsen". Men han lär ju bli smittad, så snart kommer det väl ligga två små dystra "Snormumlikar" på soffan...