Glöd – del 10

*

Flera minuter senare satt en olycklig Ashlee på sin stol och jobbade med sin mattebok.
Plötsligt började hon dunsa med radergummit i boken igen.
”Nej... inte igen...!” stönade några.
Mr. Carlisles tålamod höll på att ta slut.
”Nu räcker det, Miss Hayden.”
Han ledde henne mot dörren.
”Nu har jag fått nog av dig.”
”Nu har jag fått nog av dig.” ekade Ashlee.
Mr. Carlisle var nu alldeles röd i ansiktet. Han öppnade klassrumsdörren och pekade ut i korridoren med hela handen.
”Ut ur mitt klassrum.”
”Ut ur mitt klassrum.” ekade Ashlee.
Flera av klasskamraterna skrattade.
Mr. Carlisle blev ännu rödare av ilska.
”Ut ur mitt klassrum säger jag!”
”Ut ur mitt klassrum säger jag!” ekade Ashlee lugnt.
SMACK!
Mr. Carlisles hårda, torra handflata landade på Ashlees kind.
En stor, blossande ros trädde fram på Ashlees annars lite bleka hy.

”Vad fan gör du!” skrek Max och rusade fram till Ashlee. ”Det där är barnmisshandel!”
Kyle sprang också fram till Ashlee. Han höll tröstande om henne.
Ashlee stod lugnt och såg upp på Mr. Carlisle med hatfull blick. Det såg ut som hon försökte mörda honom med endast ögonen som vapen.
Kyle tänkte att det var samma sorts blick som Coral kunde ge fadern.
Klasskamraterna var inte lika lugna och behärskade som Ashlee.
”Du är ju inte klok!” tjöt Shirley.
”Vi ska anmäla dig!” sa Julie.
”Vi går till rektorn och berättar allt!” sa Max.

Ashlee rusade plötsligt ut ur klassrummet.
”Ashlee, vart ska du?” ropade Max efter henne, men Ashlee svarade inte.
Max såg olyckligt på sina kamrater.
”Ska vi springa efter, eller vad...?”
Shirley strök lätt Kyle över ryggen.
”Spring efter henne du, Kyle. Hon behöver nog prata med en bra vän nu.”
Kyle nickade och sprang iväg för att leta efter Ashlee.
*

Glöd – del 9

*

Ashlee passade på att snappa åt sig arbetsbladen med Soduko på väg till sin bänk.
”Mister Carlisle, får Kyle och jag gå till det lilla grupprummet här intill och jobba?” bad hon.
”Nej, Miss Hayden. Nu sitter du här och jobbar.”
Ashlee gick mot dörren.
”Vi behöver få sitta och jobba i lugn och ro.” förklarade hon.
”Om du sätter dig ner och och jobbar så blir det lugn och ro här inne.” sa Mr. Carlisle.
”Snälla Mister Carlisle...” började Ashlee.
”Tyst nu!” röt Mr. Carlisle.
”Tyst nu!” ekade Ashlee.
”Du står väl inte här och härmar mig?!” sa Mr. Carlisle.
”Hon kan inte hjälpa det, Sir.” sa Kyle. ”Det är tics.”
Mr. Carlisle lyssnade inte på Kyle. Han såg surt på Ashlee igen.
 ”Nu räcker det, Miss Hayden. Gå och sätt dig.”
”Gå och sätt dig.” ekade Ashlee.
Några i klassen skrockade.
”Nu slutar du härmas! Det är inte kul!” röt Mr. Carlisle. ”Sätt dig på din plats och jobba med din bok!”
Han tog tag i Ashlees arm och ledde henne till hennes bänk.
”Släpp mig!” sa Ashlee och frigjorde sig från lärarens grepp. ”Jag får gå iväg och jobba för Mrs. Rice!”
”Hon får det.” intygade Max. ”Om hennes OCD och tics blir för jobbiga kan hon få tillåtelse att sitta i grupprummet och jobba.”
”Sa ju det Sir!” sa Ashlee triumferande.
Hon gick mot dörren.
”För sista gången: gå och sätt dig!” röt Mr. Carlisle.
*

Glöd – del 8

*

Strax innan andra timmen av matte-lektionen skulle börja kom Mr. Carlisle in i klassrummet.
”Jag hoppas att ni alla har gjort läxan.”
Eleverna nickade.
”Bra.” sa läraren.
Han gick fram till Kyle och Ashlee och tog ifrån dem arbetsbladen med Sudoku.
”Det här får ni leka med på fritiden.”
”Men Mrs. Rice sa att vi fick hålla på med det!” protesterade Ashlee.
”Men nu har ni inte Mrs. Rice, utan mig.” svarade Mr. Carlisle.
Han lade arbetsbladen på katedern.
Ashlee smög fram och tog tillbaka dem.
När hon satte sig igen fick Mr. Carlisle se att hon tagit arbetsbladen.
Läraren fick en sträng rynka mellan ögonen.
”Lägg tillbaka pappren, Miss Hayden.”
”Med all respekt, Sir, så fick vi tillåtelse att lösa Soduko idag.”
”Jag sa att ni ska jobba med era böcker.” sa Mr. Carlisle och tog återigen arbetsbladen till katedern.
”Vi jobbar med boken, Ash.” sa Kyle, som ville behålla friden i klassrummet.
”Nu ska vi gå igenom läxan.” sa Mr. Carlisle till klassen.
Han skrev upp talen som eleverna haft i läxa på svarta tavlan, sedan valde han ut vilka elever som skulle komma fram och lösa talen.
Kyle fick komma fram och lösa den näst sista talet.
När Mr. Carlisle såg att Kyle inte kunde lösningen dök den stränga rynkan upp igen.
”Har du inte gjort läxan?”
”Jag har en annan bok, Sir.” mumlade Kyle.
Miss Rice hade i höstas skaffat matteböcker som var lite lättare än de andras åt Kyle.
”Ja, visst ja.” suckade Carlisle. ”Gå och sätt dig du.”
Julie fick komma fram och lösa ännu ett tal.
Det sista talet fick Ashlee lösa. Hon tragglade länge med talet innan hon gav upp.
”Matte är ändå överskattat.” sa hon likgiltigt och ryckte på axlarna.
De flesta i klassen fnissade.
*

Glöd – del 7

*

Varje gång Ashlee skulle börja räkna ett nytt tal dunkade hon tre gånger med sitt radergummi i matteboken. Det var inte speciellt höga dunsar, men de irriterade ändå klasskamraterna.
”Snälla, sluta med det där.” sa Julie.
”Mmmm.” sa Ashlee, men hon fortsatte.
Nytt tal – duns, duns, duns.
Efter ett par gånger fick Brent nog.
”Lägg av nu, ditt jävla freak!”
”Hon kan inte hjälpa det.” sa Kyle.
”Det är för fan bara att sluta...!” fräste Brent.
”Nu får du vara tyst Brent.” sa Mrs. Rice.
”Hon då?!” Brent pekade bort mot Ashlee.
”Hon kan inte rå för det!” sa Max argt.
Kyle lade sin hand på Ashlees.
”Ash, vill du hjälpa mig med det här?”
Han knackade med pennan på sitt sudoku.
Ashlee nickade. De började lösa sifferpusslet tillsammans.
Men efter några minuter började Ashlee dunsa med radergummit igen.
”Men vad fan...!” stönade Brent. ”Du är ju störd!”
Han reste gick fram till Ashlee, slet radergummit ur hennes hand och kastade iväg det.
”Nu är du så god och plockar upp det där igen.” sa Mrs. Rice. ”Sedan lämnar du tillbaka det till Ashlee och ber henne om ursäkt.”
Brent gjorde som lärarinnan sa, men med stor motvilja.
”Här har du ditt gamla sudd. Kan du använda det som en normal människa nu?”
”Fin ursäkt.” sa Max.
Brent gav honom en varnande blick och gick tillbaka till sin plats.
”Du behöver väl inte vara så taskig?” viskade Julie. ”Ashlee kan faktiskt inte rå för att hon håller på så där.”
Brent bara ryckte likgiltigt på axlarna.
”Jag tycker ändå att hon är störd.” muttrade han.
Julie bara skakade på huvudet åt Brent. Hon var själv inte särskilt förtjust i Ashlee, men hon tyckte att Brent kunde gå för långt ibland.
*

Glöd – del 6

*

Eleverna sken upp när de såg att det inte var Mr. Carlisle som satt vid katedern, utan deras andra mattelärare, Mrs. Rice.
”Ska vi ha er idag, Mrs. Rice?” frågade Kyle.
Lärarinnan log mot honom.
”Ja, men bara första timmen.”
”Varför kan vi inte ha dig andra timmen också?” undrade Ashlee.
”Jag ska på ett möte då.”
”Jaha.” sa Ashlee med rösten full av besvikelse. ”Fast jag tycker att vi är roligare än gamla möten.”
Mrs. Rice skrattade.
”Ja, det tycker jag också, Ashlee. Men som lärare måste man tyvärr vara med på gamla, tråkiga möten också.”

Klassen satte sig i sina bänkar, slog upp kapitel 4 i matteboken och började räkna.
Kyle suckade tungt.
Mrs. Rice gick fram till honom.
”Är det jobbigt?”
Kyle nickade.
”Det går ju inte in i huvudet...!”
”Nä, det är ju lite svårt när man ingen IQ har!” skrockade Jerry elakt.
Mrs. Rice gav honom en sträng blick.
”Så äger man inte, Jerry! Och det går nog bättre för dina kamrater om du vänder dig framåt och fokuserar på ditt eget arbete.”
Tillplattat av tillsägelsen återgick Jerry till sin mattebok.
Mrs. Rice förklarade lugnt och tålmodigt ett tal för Kyle.
Kyle suckade på nytt och skakade på huvudet.
”Jag är ledsen, Mrs. Rice, men det går inte...”
”Det behöver du inte be om ursäkt för, Kyle. Vänta lite, så ska jag hämta något annat åt dig.”
Mrs. Rice gick fram till katedern och hämtade en liten bunt med arbetsblad.
”Har du löst Soduko någon gång, Kyle?”
”Ja, ett par gånger. Coral har visat mig.”
”Vill du göra det nu? Det kanske är lite roligare än att jobba med boken hela tiden.”
Kyle log mot sin lärare.
”Tack, Mrs. Rice.”
Mrs. Rice log tillbaka. Sedan lade hon en hand på Ashlees axel.
”Hur går det för dig då?”
”Jag kämpar på.” sa Ashlee.
”Det är bra det.” skrattade lärarinnan.
*

Glöd – del 5

*
”Jag ska hjälpa dig, Ash.”
Kyle satte sig också på golvet. Då fick han syn på en burk en bit ifrån dem. Det var en medicinburk; Haldol.
Snabbt lade Kyle handen över burken, så att ingen annan skulle få syn på den.
Ashlee tog burken och slängde suckande ner den i ryggsäcken, sedan tog hon Kyles hand i sin och såg på honom. Hennes smaragdgröna ögon såg djupt in i Kyles kristallblå.
Hon log ett litet, men lättat leende.
”Tack.” viskade hon.
Kyle log och kramade hennes hand.
De hörde Max harkla sig.
Både Kyle och Ashlee såg leende upp på sin vän.
”Jag tänkte bara höra om 'Romeo och Julia' behagar följa med till matte-lektionen nu?”
Kyle och Ashlee skrattade.
”Ja, vi kommer nu.” sa Kyle.
Han reste sig, såg till att ingen av Ashlees tillhörigheter låg kvar på golvet, och hjälpte sedan Ashlee upp.
”Kom nu, lille Romeo.” skrattade Shirley och grep tag om Kyles midja.
Kyle log och drog sig kittligt ur Shirleys grepp.
Shirley och Ashlee såg på varandra och fnissade.
”Vad är det som är så roligt?” frågade Kyle misstänksamt.
”Inget.” sa Ashlee, rösten full av återhållet fniss.
Kyle log och lade armen om Ashlees axlar.
”Ni tänker väl inte hitta på några dumheter nu va, Ashie...?”
Ashlee log busigt och kramade om honom.
”Det kan vi inte lova.” fnissade hon.
*

Glöd – del 4

*

Brent och Jerry stod fortfarande i korridoren när Kyle och tjejerna kom ut från omklädningsrummet.
”Har ni haft trevligt?” flinade Brent.
”Skit i det ni.” svarade Ashlee.
”Jag pratade inte med dig, din lilla emo-pygmé!” fräste Brent. ”Du ska sluta vara så jävla störig!”
”Även du min Brutus.” svarade Ashlee coolt.
Brent rynkade ögonbrynen. Tydligen hade han inte hängt med när klassen läste Shakespeares verk Julius Caesar, för han hade ingen aning om vad Ashlee nu pratade om.
Han kände så sig frustrerad över att han inte förstod Ashlee att han inte visste vad han skulle ta sig till med henne. Och frustrationen växte när Ashlee leende vände sig mot Kyle och sa något till honom.
”Vad pratar ni om?” fräste Brent. Han tog tag i Ashlees arm.
”Inte om dig i alla fall.” sa Ashlee och drog sig ur Brents grepp.
”Vad sa du då?” undrade Brent.
Ashlee suckade och himlade sig.
”Inget som angår dig.”
"Din störiga lilla skit!" morrade Brent och slet tag i Ashlees ryggsäck.
Väskan gled av hennes axel och ner på golvet. Ashlee hade glömt att dra igen dragkedjan och innehållet spreds nu ut på linoliumgolvet.
Ashlee bet ihop tänderna i försök att behärska sin ilska.
Hon satte sig på golvet och började plocka ner sina saker i ryggsäcken.
*

Glöd – del 3

*

Shirley såg leende på Kyle som satt på en träbänk. Det såg ut som om han inte riktigt visste vart han skulle ta vägen.
Shirley satte sig bredvid honom och gav honom en lätt kram.
”Se inte så generad ut, Kyle, vi är faktiskt ombytta och påklädda nu.”
Hon småskrattade vänligt och rufsade om Kyles hår.
Kyle log blygt.
Andrea och Sandra stod vid sina skåp och pratade lite halvhögt om hur söt och gullig Kyle var.
”Hör du Kyle?” sa Shirley leende. ”Du är visst populär bland tjejerna, du!”
Kyle skrattade generat och skakade på huvudet.
”Joho! Det är du visst!” sa Ashlee bestämt och drog upp honom från bänken. ”Kom nu, annars kommer vi för sent till nästa lektion."
”Och då blir inte Mister Carlisle glad.” sa Andrea.
”Den idioten är aldrig glad.” mumlade Ashlee.
Klasskamraterna skrattade. Det höll de verkligen med om.
*

Glöd – del 2

Blue Creek High School

Kyle och Ashlees klass hade just haft idrott och höll nu på att byta om.
”Det var ett tag sedan du besökte tjejernas omklädningsrum, Kyle.” Brent flinade elakt. ”Ska du inte titta in till tjejerna idag?”
”Nej det ska jag inte.”svarade Kyle.
Jerry tog tag i Kyle och gjorde en ansats att putta in honom i flickornas omklädningsrum.
”Men Gud... kan ni aldrig ge er...” suckade Shirley som just då kikade ut i den lila korridoren utanför omklädningsrummen. Hon blängde ilsket på Jerry och Brent. ”Låt Kyle vara!”
Shirley gick ut till dem och lade armen om Kyle.
”Kom Kyle.” sa hon och ledde honom mot flickornas omklädningsrum.
”Nej Shirley...!” protesterade Kyle. ”Ni byter ju om där inne...”
En rodnad spred sig på hans kinder.
Shirley log. Hon drog Kyle intill sig och viskade:
”Ingen fara, vi är klara därinne. Följ med in till oss, så slipper du Jerry och Brent ett tag.”

Slippa Jerry och Brent lät förstås bra, men Kyle tyckte det kändes konstigt att gå in i tjejernas omklädningsrum – särskilt efter det som hänt i den där dagen i januari då Jerry och Brent tagit hans kläder och tvingat in honom till tjejerna.
Men tjejerna verkade inte ha något emot att ha Kyle där, särkilt inte när Shirley berättat att Brent och Jerry tänkt upprepa sin lilla ”lek”.
”Lättroade idioter...” muttrade Ashlee.
De andra höll med.
*

Glöd – del 1

*
Det var en kall fredagsmorgon i Blue Creek. Vårvädret dröjde och det hängde regn i luften.
”Jag tycker om när det regnar.” sa Kevin. ”För kan man hoppa i vattenpölar.”
”Är det roligt att bli alldeles blöt och kall?” frågade Ashlee.
”Ja, det är det.” sa Kevin och log brett mot sin storasyster. ”Och så kan jag stänka vatten på dig.”
”Haha, tror du ja.” skrattade Ashlee.
Matthew Hayden - Ashlee och Kevins pappa - kom gående en bit därifrån. Han vinkade till sina barn och till Kyle, Coral och Darla.
”Ashlee - mössa!” ropade han.
”Ja, den är jättesnygg på dig pappa!” sa Ashlee och gjorde tummen upp.
Kevin, Darla, Coral och Kyle skrattade.
Matthew Hayden kom skrattade fram till sin dotter.
”Jag menade att du ska ta på dig din mössa, trollet.”
”Jag vet, jag bara retas. Jag har min mössa här.” Ashlee klappade på sin jackficka.
”Den är nog finare på ditt huvud.” sa Matthew och log.
Ashlee tog på sig sin mössa.
”Åååh... vad fin jag blev!” sa hon överdrivet och fladdrade med ögonfransarna.
De andra skrattade.
”Min lilla gulliga tokunge.” skrattade Matthew. ”Stick iväg nu, så ni inte kommer för sent till skolan.”
Ungdomarna skyndade sig iväg med Kevin i släptåg.
”Hej då pappa! Vi ses ikväll!” ropade Ashlee.
Matthew gav sin dotter en slängkyss. Sedan log han när han såg att Ashlee drog till sig Kevin så att han inte skulle komma så långt efter dem.
Han var stolt över hur bra Ashlee tog hand om sin lillebror och att hon alltid var så snäll mot honom.
*

Rekognosering

En "börja" från AC Collin's bok 365 börjor


”Börja” #21.
Nu när jag visste vem som bodde i huset gick jag förbi där
varje dag.
Ofta lånade jag med mig grannens hund.
Ingen misstänker en hundägare på promenad.
Så en dag gav det utdelning.

Det första jag lade märke till när hon kom ut ur huset var att hon var mycket mindre än vad jag hade föreställt mig.
Fan, hur gammal var hon egentligen...? Tretton? Fjorton?
Hon var helt klart ett par år yngre än de andra ligistglinen. Hon såg så oskyldig ut...
Men även små vandaler kan se ut som änglar, tänkte jag.

Ytterdörren öppnades igen, en liten grabb klädd i en röd, fodrad galonjacka jacka och gummistövlar kom ut på verandan. Han halvsprang fram till tjejen.
”Vi ska faktiskt gå tillsammans till skolan...!” flämtade han.
”Då får du väl skynda dig.” svarade tjejen.
Men sedan log hon brett och väntade in grabben, förmodligen hennes lillebror.
Hon lade armen om hans axlar och sade något som han skrattade åt.
När de gick förbi mig drog hunden i kopplet. Han ville hälsa på ungarna.
”Får man klappa den?” frågade grabben.
”Gå inte fram till främmande hundar.” sa tjejen, som förmodligen var hans syster.
”Men han är säkert snäll!” sa grabben.
”Det spelar ingen roll.” sa tjejen med en liten suck.
Sedan tillade hon i en bestämd, menande ton:
”Dessutom kommer du få en massa hundhår på dig...”
Grabben suckade.
”Visst ja...”
Han såg upp på sin syrra.
”Varför måste du vara allergisk?”
Tjejen flinade.
”För att du inte ska få nån hund fattar du väl?”
Grabben skrattade.
”Kul, verkligen kul.”
Tjejen såg upp på mig. Hon var söt och hade väldigt vackra ögon, havsgröna, som var inramade av täta, svarta ögonfransar.
Hon gav mig nu en väldigt granskande blick. Det såg ut som om hon försökte memorera mig utseende.
Jag log mot henne i ett försök att se vänlig ut.
Hon fick en liten rynka mellan ögonbrynen.
Fan, anade hon oråd nu...? Inte bra.
”Fin hund.” sa grabben. ”Vad heter den?”
Jag rycktes ur mina funderingar.
”Eh... han heter Napoleon.”
Grabben log stort.
”Napoleon? Coolt namn!”
Tjejen drog i hans arm.
”Kom nu, annars missar vi bussen.”
Ungarna gick mot skolbussen.
”Hej då Napoleon!” ropade grabben och vinkade.
Tjejen vände sig om medan de gick och gav mig en sista misstänksam blick.
Jag gillade inte alls att hon tittade på mig sådär.
Hon fick inte lägga mitt utseende på minnet.
*

SkrivPuff: Utmaning 2010:91 - 1 april

Luras!

"Maggan! Vet du, jag har tappat en tand!"
Melwin höll mycket riktigt fram en liten framtand mot sin förskollärare Maggan.
"Men oj!" utbrast Maggan. "Gjorde det ont?".
"Näää." Melwin skakade på huvudet.
"Får jag se vilken tand det är Melwin?"
"Den." sa Melwin och pekade på tanden i sin lilla näve.
Maggan log.
"Nej, jag menar, får jag se i munnen?"
Melwin nickade och gapade stort.
Maggan tittade på pojkens tänder. Hon såg mer och mer förbryllad ut.
"Men Melwin... du har ju inte tappat nån tand..."
"Nääää!" fnissade Melwin.
Noel kom springande emot dem. Han storskrattade.
"April, april, din dumma sill!"
Maggan såg att Noel saknade en framtand i överkäken.
Visst ja! Första april!
Hon log mot tvillingarna.
"Så ni bara lurade mig? Busungar!"
Melwin skrattade stolt.
"Aaaa! Roligt!"
*

SkrivPuff: Utmaning 2010:89 - 30 mars

Skriv om måttfullhet.

"Jag vill ha O'Boy!" sa Noel vid frukosten.
"Nej," sa Malena. "det är för mycket socker i. Du får dricka mjölk."
"Okej då." sa Noel surmulet.
Mamma Malena hällde upp mjölk i sin lille sons glas.
Noel, som noga övervakade upphällningen av den vita drycken, höll upp en hand.
"Stopp! Nu räcker det med nyttigheter."
"Men Noel, du tycker ju om mjölk." Malena kunde inte låta bli att le.
"Jo, mjölk är väl gott..." sa Noel.
Sedan gav han sin mamma en bestämd blick.
"Men nån måtta får det faktiskt va', mamma."

*

Födelsedags-special 29/3: Kate

Grattis Kate!

(Klicka på bilden för större storlek)

*

Alfabets-dikt - av Coral

*

A - Art
B - Blue Creek
C - Capricorn
D - Darla (my best friend)
E - Expressions
F - Friendship
G - Giggle
H - Hairspray (the musical)
I - Indigo (color)
J - Joy (my middle name)
K - Kyle (best brother ever!)
L - Laughter
M - Magic
N - Novels
O - Ocean
P - Photography
Q - Quill
R - Roses
S - Strawberry Fields (The Beatles song)
T - Twitter
U - Utopia
V - Vacation
W - Writing
X - X-Files
Y - Yesterday (The Beatles song)
Z - Zoo

*

Alfabets-dikt - av Kyle

*
A - Ashlee
B - Blue Creek
C - Coral
D - Dreams
E - Extraordinary (Ashlee)
F - Friends
G - Gentleness
H - Happiness
I - Irish
J - Journey
K - Keepsake
L - Laughter
M - Music
N - Nature
O - Ocean
P - Photo gallery
Q - Quirk
R - Radical
S - Swimming
T - Twitter
U - Utopia
V - Vacations
W - Writing
X - X-Files
Y - Yellow
Z - Zoo
*

Alfabets-dikt - av Ashlee

*
A - Awesome
B - Blue Creek
C - Coca-Cola
D - Drama Club
E - Eden Park
F - Family & Friends
G - Green
H - Happy
I - Ice sickles
J - Jelly shoes
K - Kyle
L - Lifelong friendship
M - Music
N - Notes (yep, we pass notes in class... :P )
O - Ocean
P - Popsicles
Q - Quirk
R - Rock 'n' Roll    \\m//(^_^)\\m//
S - Scorpio (my sign) ♏
T - TS
U - Utopia
V - Vacations
W - Writing
X - X Files
Y - Yawn
Z - Zodiac
*

Karaktärernas anslagstavlor: Ashlee

Ashlee's anslagstavla

(Klicka på bilden för större version)

*

Karaktärernas anslagstavlor: Angel

Angel's anslagstavla

(Klicka på bilden för större version)

*

Ett hem för Baby Grace - del 4

Eden Park.
8 November, 1995.


"Tänk, nu är jag storebror." sa Patrick.
Han satt i den mjuka fåtöljen i vardagsrummet och höll Baby Grace i famnen.
"Jag har en lillasyster!"
Han pussade babyn på kinden.
"Min fina lillasyster." sa han ömt och gosade med henne.
Baby Grace såg ut att stortrivas.
"Hon tycker om dig, Patrick." sa Selma och log mot sin son.
"Mmm..." sa Patrick, utan att ta blicken från babyflickan. "Och jag tycker jättemycket om dig, lilla Grace."
Patrick var tyst en stund sedan såg han på sin mamma och pappa.
"Ska hon heta Grace?"
"Tycker du inte om namnet?" frågade Selma.
"Jo," sa Patrick. "det är jättesött, men jag tycker att vi ska ge henne ett eget namn också. Hon är ju faktiskt våran baby nu."
"Det är ingen dum idé." sa Matthew. "Grace kan vara hennes mellannman. Vill du ge henne ett förnamn, grabben?"
Patrick såg på sin pappa.
"Får jag ge henne ett namn?"
Matthew log och nickade.
Patrick reste sig och lade försiktigt ner sin lilla syster i fåtöljen. Sedan drog han till sig sitt ritblock och tuschpennor som låg på soffbordet.
Han satt länge och gjorde en lista med namn han tyckte var fina.
Till slut höll han upp blocket mot sin mamma och pappa.
"Så här ska hon heta! Jag tror det stavas så iallafall."

Söndagen den 14 november 1995 döptes Matthew och Selma Haydens lilla dotter, Patricks lillasyster, i Saint Grace Church.
Hennes fullständiga namn blev: Ashlee Grace Madison Hayden.
*

Födelsedags-special 24/3: Annie

Grattis Annie!

*(Klicka på bilden för större storlek)