*
Inom en halvtimme hade både Alex och Maxine somnat.
De måste ha varit utmattade... tänkte Joanne.
Själv var hon väldigt trött efter en lång vecka.
Hon lät ungarna ligga kvar i sängen, det var synd att väcka dem bara för att låta dem gå in på sina rum. Istället såg hon till att de låg bekvämt.
Det var viktigt att Maxine inte besvärades av sin CVK - den tunna venkatetern som satt inopererad under hennes högra nyckelben.
Maxine hade Leukemi och CVK:n användes för injektioner och blodprovstagningar.
Alex hade skärskador på sin vänstra underarm och handen. Såren hade blivit sydda med flera stygn och han var tvungen att bära bandage varje dag, som skydd för skadorna.
Men han hade tagit av sig tubbandaget innan de gick till sängs, det blev alldeles för varmt och konstigt att sova med bandage, brukade han säga.
Joanne lade nu försiktigt pojkens arm i en mer bekväm vinkel, sedan stoppade hon om sina älskade ungar och gav dem varsin lätt kyss på pannan.
”Sov gott älsklingar.” viskade hon.
Maxine mumlade något i sömnen, men fortsatte att sova djupt.
När Joanne försäkrat sig om att både Alex och Maxine hade det bra lade hon sig tillrätta själv och slöt ögonen.
Snart sov de alla tre.
Ute höll ovädret på för fullt. Men nu var det ingen som märkte det.
Inom en halvtimme hade både Alex och Maxine somnat.
De måste ha varit utmattade... tänkte Joanne.
Själv var hon väldigt trött efter en lång vecka.
Hon lät ungarna ligga kvar i sängen, det var synd att väcka dem bara för att låta dem gå in på sina rum. Istället såg hon till att de låg bekvämt.
Det var viktigt att Maxine inte besvärades av sin CVK - den tunna venkatetern som satt inopererad under hennes högra nyckelben.
Maxine hade Leukemi och CVK:n användes för injektioner och blodprovstagningar.
Alex hade skärskador på sin vänstra underarm och handen. Såren hade blivit sydda med flera stygn och han var tvungen att bära bandage varje dag, som skydd för skadorna.
Men han hade tagit av sig tubbandaget innan de gick till sängs, det blev alldeles för varmt och konstigt att sova med bandage, brukade han säga.
Joanne lade nu försiktigt pojkens arm i en mer bekväm vinkel, sedan stoppade hon om sina älskade ungar och gav dem varsin lätt kyss på pannan.
”Sov gott älsklingar.” viskade hon.
Maxine mumlade något i sömnen, men fortsatte att sova djupt.
När Joanne försäkrat sig om att både Alex och Maxine hade det bra lade hon sig tillrätta själv och slöt ögonen.
Snart sov de alla tre.
Ute höll ovädret på för fullt. Men nu var det ingen som märkte det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar