Alex hemlighet (del 25)

*
Mae höll fram en ljusgul badrock mot Alex och hjälpte honom att ta på sig den.
"Vill du åka med oss en stund?" frågade Desi.
Alex nickade.
Han klev ombord på flotten och slog sig ner intill tjejerna.
Desi fiskade upp hans kläder med en paddel.
När Alex tänkte dra på sig kläderna log Desi och tog dem ifrån honom.
"Raring... blöta kläder är inte skönt. Du kan ha badrocken, det är väl bättre?"
Desi lade kläderna på en träbänk.
"Sådär, nu torkar de i solen."
Alex nickade.
"Tack." mumlade han blygt.
Sedan sa han inte ett ord på en lång stund.
Mae kramade honom.
"Du milde vad vi ska hämnas på idioterna!" morrade hon.
"Vet du nån bra hämnd?" frågade Alex.
Mae skakade på huvudet.
"Nej, inte än... men när vi kommer på en hämnd... då jäklar Alex!"
Desi nickade instämmande.
"Då kommer grabbarna önska att de aldrig satt sin fot på det här sommarlägret!"
Alex började skratta. Nu kändes allt bättre och det var riktigt trevligt att sitta på en flotte mitt på sjön med tjejerna. De var så snälla och roliga.
"Tack för att ni hjälpte mig..." sa Alex. Han rodnade lite.
"Självklart lilla hjärtat!" sa Desi och drog in Alex i sin famn.
Alex log.

Ungdomarna gled länge omkring på sjön länge. De berättade roliga saker och fikade på kakor och saft.
"Alex, du är verkligen mycket mjukare och mer rar än de andra grabbarna." sa Leslie. "Du har systrar där hemma va?"
Alex som hade munnen full av kaka nickade och höll upp tre fingrar.
"Det märks." sa Leslie. "Jag tror pojkar som har systrar som de respekterar blir mjukare.
Alex log och nickade instämmande.
"Jag tror också det är så." sa Mae.
"Alltså du är inte töntig eller mesig, Alex." tillade Leslie snabbt. "Du är en jättecool och fin kille."
Alex rodnade.

Sent på eftermiddagen följde tjejerna Alex till hans och de andra grabbarnas stuga.
Alex drog på sig jeans och en T-shirt och stoppade sina nu halvfuktiga kläder i en plastpåse. Sedan gick han ut till tjejerna och gav tillbaka badrocken till Mae.
"Tack för lånet." sa han och log tacksamt mot Mae.

---

"Alex hemlighet"-serien

Soundtrack/Låtlista

Alex hemlighet (del 24)

*
Plötsligt kände Alex hur någon under vattnet drog av honom badbyxorna.
Han flämtade till av förskräckelse och i nästa sekund dök Hank upp och viftade glatt med badshortsen.
"Vad fan gör du...?!" fräste Alex. "Ge mig mina badbyxor!"
Men Hank bara flinade. Han simmade bort till bryggan där Johnny och Scott stod.
"Här Johnny, fånga!"
Johnny fångade badbyxorna som Hank kastade upp till honom.
Då såg Alex att Johnny även höll i hans kläder, jeansen och tröjan.
"Ge tillbaka mina kläder!" skrek Alex.
Johnny bara flinade elakt.
Hank hävde sig upp på bryggan och så sprang han, Scott och Denny i väg.
Johnny viftade retsamt med Alex kläder ovanför Alex huvud.
"Snälla Johnny, lägg kläderna på stranden så kan jag klä på mig utan att någon ser..." nästan viskade Alex.
Johnnys flin blev ännu mer elakt.
"Sorry Lill-räkan... jag hör inte vad dig säger." sa han och började springa efter de andra killarna.

Alex svor på att han skulle slå ihjäl de stora grabbarna när han kom upp. Och utan att tänka sig för klättrade han upp på bryggan.
När han hörde Johnny och Hank gapskratta insåg Alex att han nu stod på bryggan spritt språngande naken... och ute på flotten satt tjejerna.
"Johnny, ge Alex kläderna!" ropade Denny.
Johnny såg på Alex.
"Vill du ha dina kläder Lill-räkan?"
Alex nickade sammanbitet.
"Här har du." sa Johnny.
Han sträckte fram kläderna, men precis när Alex skulle ta sina jeans och sin T-shirt slängde Johnny ner dem i vattnet.
Sedan rusade han skrattade bort med de andra killarna.

"Det är bäst att du håller i mig nu Desi," sa Mae. "annars hoppar jag i land och slår ihjäl Johnny och Hank!"
Desi höll upp händerna och skakade på huvudet.
"Jag håller inte i nån. Slå ihjäl idioten du."
Mae var så arg att hon skakade.
Alex stod på bryggan och försökte skyla sin nakenhet så gott det gick. Men det var inte så lätt att göra med bara händerna.
"Åh lilla hjärtat..." viskade Mae. "Vi måste hjälpa honom."
Tjejerna styrde in flotten till bryggan.
"Kom Alex." sa Mae och sträckte ut handen mot honom.
Alex skakade på huvudet och stirrade ner på bryggans slitna plankor.
Han var pionröd om kinderna.
Ge mig ett djupt hål att sjunka ner i nu... bad han till de högre makterna. Innan jag dör av skam...

---

"Alex hemlighet"-serien

Soundtrack/Låtlista

Alex hemlighet (del 23)

*
Hank flinade.
"Nja... jag tänker utmana dig istället..."
Alex bet sig tankfullt i underläppen. Han gillade inte de äldre grabbarnas utmaningar... det man fick göra var ofta pinsamt... och nu hade det förmodligen med tjejerna att göra.
"Vad för utmaning?" frågade Alex.
Johnny och Hank såg på varandra och flinade.
"Klä av dig och gå ut på bryggan så att tjejerna ser dig." sa Hank.
Alex skakade på huvudet.
"Gör det själv om du nu tycker att det är så jäklarns kul."
Alex började gå bort från killarna.
Han log lite för sig själv när han kom på att han hade använt Maxines lilla ord jäklarns. Hans syster hade verkligen ett eget, charmigt, sätt att uttrycka sig på.

Scott sprang efter Alex.
"Kom tillbaka, Lill-räkan. Skit i utmaningen. Hank och Johnny är lite dumma i huvudet ibland. Häng med oss och bada istället."
Alex log.
"Okej."
Pojkarna gick mot den lilla stranden och bytte om till badbyxor sedan klev de i den kalla sjön.
"Jävlar det är så kallt så att kuken krymper!" frustade Hank.
"Matchar ju din hjärna isåfall!"! skrattade Desi.

Pojkarna tittade upp och fick syn på Desi, Mae och de andra tjejerna. De satt nu på flotten.
"Äh men vad fan... har ni klätt på er igen...?!" sa Johnny besviken.
"Jaaa... det var några fårskallar som glodde på oss." sa Desi. "Har ni slutat att dregla nu?"
Tjejerna skrattade.
Johnny flinade.
"Vi dreglar inte. Men lilla Alex här gillade nog vad han såg."
Alex gjorde en grimas och stänkte lite vatten på Johnny.
"Käften fjärtnylle, det var ju som dreglade."
"Heja Alex!" sa Mae. "Vår lilla Alex är inget tjuvtittande pervo."
Alex gav Mae ett tacksamt leende.
Hank blängde surt på Alex.
Avundsjuka... tänkte Alex. Han är svartsjuk för att Mae och jag kommer så bra överens...

"Alex, är du tänd på Mae...?" väste Hank retsamt.
Alex blängde på honom och skakade på huvudet.
Hank vände sig mot Mae och ropade:
"Mae, visste du att Lill-räkan är tänd på dig!"
Han skrattade som det han sagt var det roligaste skämtet i världen.
Alex knuffade argt till Hank.
"Sluta snacka skit!" fräste han.
Hank höll på att tappa balansen med återfann den och flinade illvilligt mot Alex. Sedan simmade han iväg.

---

"Alex hemlighet"-serien

Soundtrack/Låtlista

Alex hemlighet (del 22)

Camp Orion. Sommaren 2006

Alex såg förundrat på sina äldre kamrater som satt bakom ett buskage. De fnissade och kollade på något i sjön, genom kikare.
"Vad gör ni...?"
"Håll tyst och sätt dig ner, så ingen ser dig!" väste Scott. "Vi smyger på tjejerna..."
Alex ryckte frågade på axlarna.
"Varför då...?"
Hank himlade med ögonen.
"Fan Lill-räkan... har du blivit tappad i golvet med huvudet före eller?"
"Vaddå...?" sa Alex irriterat och oförstående.
Hank flinade och tryckte en kikare i händerna på honom.
"Ta den här så ser du bättre."
Alex tog kikaren och tittade åt det håll där de stora grabbarna pekade.
Hjärtat bultade snabbt och han blev röd om kinderna. Snabbt som attan gav han tillbaka kikaren till Hank.
Scott och Hank skrattade.
"Vad är felet Lill-räkan? Har du aldrig sett nakna tjejer förr?"
"Det är fel...!" sa Alex.
Han pratade lite för högt tydligen, för Johnny, den tuffaste av pojkarna, satte snabbt handen för munnen på honom och gav honom en arg blick.
"Käften Lill-räkan...!" väste Johnny. "Vill du att dom ska upptäcka oss va...?"
Alex skakade häftigt på huvudet.

Johnny, Hank, Scott och Denny fortsatte att smygtitta på Desi och Mae och de andra tjejerna som badade näck en bit därifrån.
"Det där är inte schyst..." mumlade Alex.
Han satte sig med ryggen åt sjön.
"'Det där är inte schyst...'" härmade Hank. "Man måste få kan lite roligt här i livet, din lilla mes..."
Alex himlade sig och gav sin äldre kamrat en liten ful grimas.
"Tjejerna kanske inte tycker det är så kul att ni dreglar över dom, ditt stora pucko."
"Akta så jag inte klipper till dig, lilla skitunge!" varnade Hank.
Alex slog ut med händerna i en utmanande kom-hit-då-gest.
"Klipp till mig då."

• Bad To The Bone - George Thorogood And The Destroyers
• I Want Candy - Aaron Carter
• Hang On - Smash Mouth

---

"Alex hemlighet"-serien

Soundtrack/Låtlista

Skrivpuff - 4 oktober 2011 - del 2

*
Fröken såg oroligt på barnet.
"Har du ont i magen?"
Maxine skakade på huvudet.
"Ont i huvudet?"
Ny huvudskakning.
"Men älskade barn, du måste tala om vad det är som gör ont, jag blir orolig för dig."
Maxine lyfte sig gråtblöta ansikte och såg blankögd på sin fröken.
Hon snyftade till och sa:
"Jag har ont i själen fattar du väl? Om man längtar efter nån får man faktiskt ont i själen."
Fröken gick fram till flickan, slog sig ner intill henne och kramade henne.
"Lilla älskade Maxine... saknar du Abigail så mycket?"
"Jaaaaa...!" grät Maxine. "Jag vill att både Abbie och du ska vara här - jag vill ju ha två älsklings-fröknar!"
Maxine kravlade sig upp på fötter och rusade ut ur klassrummet, vilt gråtande.

Fröken skulle just gå ut för att hämta in flickan när det hördes ett högt litet glädjetjut från korridoren:
"ABBIE!"
Och några sekunder senare kom Abigail in i klassrummet med en överlycklig Maxine i famnen.
De andra barnen rusade fram till sin vikarie och trängdes för att få krama henne först.
Abigail log.
"Jag tänkte att jag skulle hälsa på en stund och säga adjö lite mer ordentligt."
"Det tycker jag var jättebra!" sa Maxine lyckligt.
Maxine vägrade att lämna Abigails famn, så Abigail satt på Maxines stol med flickan i knät resten av eftermiddagen.
Fröken gick fram till dem och lade armen om unga Abigails axlar.
"Du har varit en helt fantastisk vikarie till den här klassen och du har åstadkommit otrolig mycket för barnen."
Abigail log, rörd och lite generad.
"Det har varit jätteroligt att få lära känna dom här härliga ungarna."

Fröken klappade Maxine på kinden.
"Är du glad igen nu, Maxie?"
Maxine nickade glatt. Hennes lilla ansikte som hade fullt mer spår av arga, intorkade tårar, strålade nu av lycka.
"Ja! Jag är glad! Hakuna Matata - inga bekymmer!"
Klassen skrattade åt citatet från Lejonkungen.
Maxine lindade armarna om Abigails hals.
"Jag visste väl det, att du skulle komma idag Abbie! Jag är nog lite telepatelisk!"

Hakuna Matata (The Lion King - The Musical) 
- The New Musical Cast

Skrivpuff - 4 oktober 2011 - del 1

Skriv om att åstadkomma något.

Sun City School. Hösten 2001

Maxine klättrade upp på fönsterbrädan och såg längtansfullt ut över den nu tomma skolgården.
"Maxine... man får inte sitta där uppe, det vet du." sa fröken.
Hon tog försiktigt tag i den lilla 8-åringen för att lyfta ner henne, men det var som att sätta på on-knappen till en aktiv vulkan.
Maxine vred sig som en mask och skrek argt.
"Låt mig vara!"
Fröken suckade uppgivet.
Den lilla tigerungen i Maxine hade vaknat... och det skulle inte bli lätt att lugna ner henne.
"Maxine, man måste sitta på sin plats och jobba." sa ett av barnen i klassen.
Maxine räckte ljudligt ut tungan åt sin klasskamrat.
"Tyst! Jag ska sitta här och titta ut!" sa hon argt.
Sedan lade hon till, mer lågmält:
"Jag ska se om Abbie kommer idag."
"Åh lilla Maxine..." sa fröken och lät sorgsen. "Abbie är hemma och packar idag, hon ska ju åka hem till Minnesota."

Maxine såg på sin fröken, en vild och mörk blick i de blå ögonen.
"Jag vet att hon ska åka hem till det där jäklarns Minnisota! Men jag ville att hon skulle hälsa på - och säga adjö till oss igen!"
Fröken lyfte ner flickungen på golvet.
"Abbie kommer hit i morgon och hälsar på er, om hon hinner."
Maxine slog vilt om kring sig och slank ur frökens armar.
Flickungen kröp in i ett hörn av klassrummet. Hon gömde ansiktet i armarna, som om hon ville gömma sina tårar för de andra barnen.
"Maxine, vill du inte sätta dig på din plats och jobba med bokstäver lite?" frågade fröken.
"Nä!" röt Maxine. "Jag kan redan skriva bokstäver! Och faktiskt så har jag ont!"

Everybody Hurts- R.E.M.

Grattis Alex! 4/10 2011

Happy Birthday
Alex!

*

Skrivpuff - 3 oktober 2011 - del 2

*
När Maxine en stund senare satt i Abigails knä och höll en isblåsa mot sitt onda huvud frågade Abigail:
"Varför sprang du ut ur klassrummet förut? Ville du inte vara med och leka?"
Maxine skakade på huvudet.
'Nääää... såna där lekar är dumma! Det är rörigt, man kan snubbla på stolarna och slå sig - och den som blir utan stol när musiken slutar blir ju lessen...!"
Abigail kramade Maxine.
"Åh raring... jag trodde ni gillade 'musical chairs'*...?"
"Dom andra gör nog det." sa Maxine. "Men inte jag. En del knuffas för att dom vill vinna också, vet du."
Maxine gjorde en ogillande grimas.
"Skitdum lek faktiskt."
Abigail log.
"Om du fick bestämma, vad skulle ni leka då?"
Maxine slog lätt med pekfingret mot läpparna, en liten grej hon ofta gjorde när hon funderade.
"Vet du, jag vill inte leka idag... jag mår inte så bra."
Flickungen gled ur vikariens knä, kröp ihop i ett hörn och gömde ansiktet i händerna.
"Jag vill bara vara lite osynlig idag. Får jag det?"

Abigail trodde hennes hjärta skulle brista av ömhet för den lilla lockhåriga flickan. Hon lyfte upp Maxine i famnen igen.
"Vill du vara i vilorummet tills dina föräldrar kommer och hämtar dig?"
Maxine nickade.
"Mmmm... Jag ska bygga en koja med filtar alla mjuka kuddar, och så vill jag lyssna på en bok på CD."
Maxines hand for upp mot pannan och hon fingrade lite på bulan.
"Och jag måste ha plåster på min panna ju - så att folk ser att jag är skadad."
Oj, lilla vän... den där bulan syns bra ändå... tänkte Abigail leende.
Men hon lovade Maxine att hon skulle få ett plåster.
Den söta lilla flickan kröp ihop i vikariens famn.
"Du är min bästa fröken faktiskt. Du ska stanna hos oss alltid."
Abigail hade inte hjärta att tala om för den här ljuvliga ungen att hon bara skulle ha klassen i två veckor till och att hon skulle flytta hem till sin gamla hemstad i Minnesota...
Inte idag i alla fall, när flickan redan är så ledsen...
"Fröken Abbie, jag älskar dig." sa Maxine. "Kan du inte alltid vara min fröken? Då skulle jag bli så glad."
Abigail fick tårar i ögonen och pussade flickan på kinden.
__________________________________
* Musical chairs ≈ Hela havet stormar

Punky Brewster Theme (Full Length Version) - Gary Portnoy

*

Skrivpuff - 3 oktober 2011 - del 1

Skriv om något osynligt.

Sun City School, Cali. 
Hösten 2001

"Jag vill inte!"
Den tunna lilla 8-åringens röst hördes i hela korridoren.
Flera lärare stack ut huvudet från sina klassrum för att se vad som stod på.
"Jaha... det är bara Maxine som är i farten igen..." suckade en lärare.
Abigail, den unga vikarien i Maxines klass, kom springande efter Maxine.
"Maxine! Kom tillbaka!"
"Vill inte sa jag!" ropade flickan tillbaka.
Hennes små nakna fötter trummade fort mot linoleumgolvet där hon sprang för att komma bort från klassrummet.
Men flykten stoppades snabbt och brutalt när Maxine sprang rakt in i kanten på en öppen klassrumsdörr.
Flickan satte sig med en sorglig duns på golvet och tjöt av ilska och smärta.

Abigail rusade fram och satte sig intill Maxine.
"Älskade vännen... hur gick det...?"
Maxine såg upp på vikarien. Ansiktet var fullt av tårar och en elak bula började växa fram i pannan.
"Det gick dåligt!" grät Maxine. Hon blängde argt på dörren och fräste åt den: "Skitdörr!"
Abigail tog upp flickan i famnen och vaggade henne.
"Ja, det var verkligen en skitdörr!"
Maxine nickade och kände på sin panna.
"Mmmm... och vet du Abbie... det gör så jäklarns ont!"
Barnet brast ut i ännu mer gråt.

"Åh jag förstår det..." sa Abigail. "Stackars lilla hjärtegryn... Du, Maxine, ska vi gå till matsalen och lägga lite is på den där bulan?"
Maxine torkade ansiktet med tröjärmen och nickade.
"Is är bra." sa hon och så lindade hon armarna om vikariens hals.
Abigail ordnade så att en lärare såg till klassen medan hon hjälpte Maxine.
Flickungen vägrade släppa greppet om sin älskade Abigails hals, så hon fick bli buren hela vägen till matsalens kök. Och Maxine var riktigt nöjd med att få vara nära.

Punky Brewster Theme (Full Length Version) - Gary Portnoy

Karaktärer på FB...

Quizzes by Quibblo.com

*
Ja, jag hittar på konstiga saker när jag har tråkigt... *LOL* ;-)
*

Skrivpuff - 2 oktober 2011 - del 3

*
"Resten av dagen kan ni väl hålla sams...?" frågade Grady när de kom in i omklädningsrummet.
"Skulle inte lita på det om jag var du..." muttrade Alex och lirkade av sig sina jeans som dröp av färg.
Grady log mot pojkarna.
"Att ni alltid måste spela så tuffa..."
Alex slet av sig sin (inte längre vita) T-shirt och slängde den på golvet, där jeansen redan låg i en slarvig liten hög.
Pojken flinade mot ledaren.
"Vi är tuffa!" sa han glatt.
Grady såg på den tanige lille killen och skrattade.
"Mmmm... kaxiga som fan är ni i alla fall. Och vilka galna infall ni får...!"
"Man har väl lite fantasi!" sa Alex glatt.
Hank nickade instämmande.
"Grady har ingen fantasi," flinade han. "så han är lite avundsjuk på oss förstår du, Lill-räkan."
Pojkarna storskrattade och gjorde en high-five.

Grady skrattade och log brett mot dem.
För första gången på flera dagar verkade pojkarna kunna enas om något.
"Passa er så att jag inte slänger in er i en iskall dusch." varnade ledaren.
Alex flinade kaxigt.
"Jag är inte skraj." sa han.
Men när Grady log och gjorde en ansats att grabba tag i honom skyndade Alex sig bort till en dusch.
Vill verkligen inte att Grady ska ta i mig nu, när jag inte har några kläder på mig... tänkte Alex.
Bara tanken på Gradys händer mot sin nakna hud fick pojken att rysa...
Och Alex gillade inte att ledaren stod kvar i duschrummet och tittade på dem när de duschade.
Hank verkade inte bry sig alls, för han pratade och skrattade med Grady.
Men Alex vände ryggen åt Grady och önskade att han valt en mer undanskymd dusch.
Eller det vore ännu bättre om jag kunde göra mig osynlig... tänkte pojken.

Paint It Black - The Rolling Stones

---

"Alex hemlighet"-serien

Soundtrack/Låtlista

Skrivpuff - 2 oktober 2011 - del 2

*
"Jag ska döda dig din lilla råtta!" vrålade Hank.
Han slet ner Alex från bordet och slängde ner honom på golvet.
Sedan satte han sig på Alex ben och måttade ett slag mot den mindre pojkens ansikte.
Scott rusade fram och slet bort Hank.
"Lägg av för fan Hank! Det var ju du som började! Du kan inte slå ihjäl Lill-räkan bara för att han vill hämnas..."
Wendy och Grady kom rusande från köket.
"Vad fan sysslar ni med...?" utbrast Grady.
Alex reste sig från golvet som var kladdigt och halt av färg och försökte torka av sig så gott han kunde.
"Vi målar..." sa han glädjelöst.
"Det vore bra om ni två kan hålla sams i två sekunder." suckade Grady.
Ledaren tog tag i Alex arm och sedan Hanks.
"Ni får städa upp här och sedan går ni och duschar."
Pojkarna suckade, men de städade lydigt upp efter sitt färgkrig.
"Ni två är fan inte kloka..." sa Scott.
Han satt på bordet och tuggade muntert på en stor kanelbulle.
"Men det ser väldigt färgglatt ut här inne nu!"
Scott brast ut i skratt.
Hank kastade en färgkladdig och blöt boll av pappershanddukar på sin kompis.

När Alex och Hank hade städat upp såg Grady på dem.
"Bra grabbar. Nu får du hoppa in i duschen."
Grady såg på Wendy.
"Jag följer med - så dom inte slår ihjäl varandra där inne..."
"Jag kan hämta rena kläder till er!" sa Scott.
Wendy log mot honom.
"Det var snällt av dig Scott."
"Kom nu grabbar." sa Grady.
Han ledde två lite småsura - och väldigt färgglada - pojkar till duschrummet.

Paint It Black - The Rolling Stones

---

"Alex hemlighet"-serien

Soundtrack/Låtlista

Skrivpuff - 2 oktober 2011 - del 1

Skriv om att enas.

Camp Orion. Sommaren 2006

Det hade regnat hela morgonen och pojkarna var uttråkade och retliga.
Wendy plockade fram flaskor med tjocka, härligt glada färger, penslar och papper och ställde fram allt på ett av matsalsborden.
"Jag tänkte att ni ska få starta ett litet konstprojekt." sa hon glatt.
Scott gav ledaren en skeptisk blick.
"Konstprojekt? Vattenfärger...?" spottade han ur sig. "Tror du att vi går på lekis eller...?"
"Larva dig inte Scott." sa Wendy och log. "Man blir aldrig för gammal för att måla."
Hank stönade.
"Men det är så jäkla töntigt...!"
Wendy lade armen om honom.
"Det är bra att få vara lite töntig ibland."
Alex slog sig ner på en stol och tog tveksamt en av penslarna.
"Det kanske är kul att måla..." sa han lite osäkert.
Wendy kramade om honom.
"Bra Alex! Sätt igång nu grabbar. Ni får måla precis vad ni vill."
Alex gav henne ett busigt flin.
"Bra, då målar vi på väggarna!"
Wendy skrattade.
"Jag menade på pappret, din lilla rackarunge!" sa hon och kittlade Alex.
"Jaha..." fnissade Alex och skruvade sig ur Wendys grepp. "Säg det då."
Wendy log. Hon strök pojken över ryggen och gick ut i köket för att göra i ordning fika åt pojkarna.

Hank ställde sig nära Alex.
"Flytta på dig."
Alex såg frågade upp på sin större och äldre kamrat.
"Va...? Varför skulle jag?"
"För att jag ska sitta här." sa Hank.
Alex himlade sig.
"Lägg av. Min 6-årige lillebror Ricky är mer mogen än du. Här, ta lite färg och måla en fin liten teckning nu."
Alex höll leende fram en plastflaska med grön färg mot Hank.
Hank fann Alex kommentar otroligt provocerande. Han slet åt sig flaskan och skruvade av locket.
"Jag ska måla dig din jävla lilla skitunge!" väste han och höll han flaskan över huvudet på Alex.
"Nej Hank, lägg av nu!" utbrast Scott.
Men det var för sent. Hank hade redan börjat trycka ur all färg ur flaskan och Alex var snart täckt av en hel liter grön akrylfärg.
Alex svarade med att skruva av locket på flaskan med röd färg. Han ställde sig på bordet, så att han skulle bli längre, och hällde ut allt innehåll över Hank.

Paint It Black - The Rolling Stones

---

"Alex hemlighet"-serien

Soundtrack/Låtlista

Skrivpuff - 1 oktober 2011 - del 2

*
Åh Gud vad jag kände mig patetisk... Här satt jag på golvet i en leksaksaffär och bölade...
En stor nallebjörn satt på en hylla och såg på mig med sorgsna ögon.
Då hördes en lite hes, men ändå mjuk röst:
"Cassie, vad har hänt...?"
Jag tittade upp och fick syn på Maxine (Alex fostersyster). Intill henne stod Maxine och Alex bästis Holly.
Åh vad glad jag var över att se dem! Maxine är som en syster för mig också (och hon kallar mig alltid lillasyster). Maxine är så snäll och cool och hon får mig alltid att må bra.
Jag berättade vad som hade hänt. Maxines ögon smalnade och hon knöt nävarna som om hon ville klå upp tjejerna i Pink Girls Club.
"Vilka idioter dom är...!" sa Holly.
Jag nickade.
"Får jag hänga med er idag?" frågade jag och torkade tårarna.
"Såklart du får!" sa Maxine och kramade mig. "Behöver du inte ens fråga, lillsyrran!"
Jag älskar Maxine. Hon är en fantastisk tjej som inte vill att någon ska vara ledsen.
Och hon tycker inte att det är töntigt att umgås med mig, trots att jag är 4 år yngre.

Maxine, Holly och jag gick till Food Court och köpte mjukglass med det underbart goda strösslet.
När vi satt på en bänk och mumsade glass gick mina klasskamrater förbi.
"Är det dom?" frågade Maxine.
Jag nickade.
Pink girls blängde granskande på oss. Maxine blängde tillbaka.
Till slut började Pink girls känna sig obekväma. Då blängde Maxine ännu mer (visst är hon cool!).
"Vad har dom på sig...?!" skrockade Maxine, högt så att Pink girls skulle höra, och hon fnyste åt deras helrosa kläder. "Det ser ju ut som jäklarns flamingo har spytt på hela er!"
Holly skrattade så mycket att hon nästan ramlade av bänken och ett gäng tonårskillar gapskrattade.
"Bra sagt lilltjejen!" sa de och så kom de fram och gjorde high-fives med Maxine.

Jag skrattade och kramade Maxine.
"Tack för att du förvandlade den här miserabla dagen till en super-rolig dag! Du är bäst Maxie!"
Maxine log ett strålande leende.
"Any time sis."
Hon lade armen om mina axlar.
"Vissla bara, så kommer jag, snabbare än du hinner säga... pink flamingo!"

That's Life - Amy Diamond

Hangin by a thread, 
you're on the edge of your defeat
When luck comes popping up 
and in a heartbeat 
you're on easy street

That's life - it's bag of trix
That's life - whatta magic mix
That's life - you dunno what you get

That's life - full of mystery
That's life - sing ces't la vie
That's life - and what will be will be

---

"Alex hemlighet"-serien

Soundtrack/Låtlista

Skrivpuff - 1 oktober 2011 - del 1

Skriv om att baktala.

Lilla Cassie berättar mer om sin ensamma dag
- direkt fortsättning på Surrogat-puffen från 30/9

Paradise, California. Sommaren 2006

Jag satt på den där gungan i den övergivna lekparken till det blev kyligt att vara i skuggan. Smått huttrande klev jag ut i solskenet och började gå.
Jag tänkte inte så mycket på vart jag gick, men till slut upptäckte jag att jag gått ända till shopping-gallerian.
Kan väl lika gärna gå in... tänkte jag.
Jag tog rulltrappan upp till andra våningen och gick in i den stora leksaksaffären. Eftersom jag älskade att pyssla gick jag direkt fram till hyllan med alla pärlor och andra saker man kan göra hantverk av. Jag brukar alltid önska mig pärlor, block, pennor och annat konstnärligt.
Alex brukar skämtsamt säga att jag snart behöver ett eget rum för alla mina pyssel-prylar.

Jag hade inte mycket pengar med mig nu, så jag kunde inte köpa något pyssel. Men det skulle räcka till en stor mjukglass med sådant där gott rosa kul-strössel som smakar peppermint.
Jag hörde välbekanta röster bakom pysselhyllan. Tjejerna i min klass. Hilary och Sabrina, och de andra i Pink Girls Club.
De kom bakom hörnan. Alla fem var klädda i rosa. De fick syn på mig.
"Hej Cassie." sa Hilary. "Vi handlar lite inför mitt party om tre veckor. Vill du komma på mitt party?"
Jag sken upp.
"Ja jättegärna!"
En av tjejerna puffade till Hilary.
"Hallå...! Cassie kan inte komma - det är ju pappa-dotter-party!"
"Precis..." sa en av de andra tjejerna. "Cassie har ju ingen pappa - han är ju död...!"
De rosa tjejerna vände ryggen mot mig och gick mot kassan för att betala.
Hela tiden vände de sig om och fnissade och viskade - om mig, det vet jag.
Jag kände till mitt förtret hur benen vek sig under mig och jag sjönk ner på leksaksaffärens heltäckningsmatta och grät.

Invisible People - The Wallstones

---

"Alex hemlighet"-serien

Soundtrack/Låtlista

Quiz: Maxine, Alex, Cassie & co

*

Quizzes by Quibblo.com

*