*
Ärende
Sun City, California. Våren 2011
Det var en ruggig och regnig vårkväll i Sun City.
Joanne Clarke skulle just göra varm choklad åt sig, Alex och Maxine när hon upptäckte att de inte hade någon mjölk hemma.
Hon suckade. Att gå ut i det regnet kändes inget vidare. Dessutom var hon nyduschad och ombytt till myskläder.
"Det gör inget." sa Maxine.
Tösen hade kommit hem från sjukhuset över helgen och låg nu och vilade på soffan.
"Jag kan kan gå och köpa mjölk." erbjöd sig Alex.
Joanne log mot sin fosterson.
"I det här vädret?"
Alex log snett.
"Vädret kan jag inte ändra på, 'morsan'... Men vi behöver väl mjölk? Du och Janie har ju mjölk i morgonkaffet. Och man behöver mjölk när man gör pannkakssmet."
Han gav sin fostermor en charmig, menande blick.
Joanne skrattade.
"Du har så rätt, lilla gubben. Vi brukar ju ha pannkakor på helgerna. Men har du verkligen lust att gå ut nu då?"
Alex nickade.
"Inga problem. Jag är inte skraj för några små vattendroppar. Och jag kilar ner till närbutiken bara."
Joanne kramade honom.
"Du är fin du. Jag ska hämta pengar åt dig. Och du tar på dig regnkläder."
Alex gjorde en liten grimas.
"Ska jag inte ta på mig dykardräkt och simfötter också...?"
Maxine fnissade åt sin bror.
"Det får du, om du vill." skrattade Joanne. "Knasiga unge... Det räcker med regnjacka och gummistövlar."
Hon tog pengar ur en burk som det stod "Hushållskassa" på och räckte sedlarna till Alex.
"Du kan köpa några goda kakor också om du vill, så kan vi ha dem till chokladen."
"Sweet!" utbrast pojken.
Maxine och han gjorde tummen upp.
Alex drog på sig ett par blå Crocs, som han mest brukade när han promenerade nere på stranden, och sin blå regnjacka. Pengarna fick vara i byxfickan på jeansen.
"See you later, alligator!" ropade han till mamma och syster och vinkade.
"In a while, crocodile!" ropade Maxine efter honom när han gav sig ut i regnmörkret.
Sedan såg hon på Joanne och sa snusförnuftigt.
"Vi borde ha skickat med honom en båt också."
Joanne nickade.
"Ja... Bara han inte blir förkyld i regnet..."
"Äsch!" sa Maxine kavat. "Brorsan har bra immunförsvar. Han är förvisso lite knasig som utför ärenden i detta här vädret - frivilligt... men annars är han nog helt frisk."
Joanne skrattade och kramade om tösen.
"Du har så rätt, Maxie."
Ärende
Sun City, California. Våren 2011
Det var en ruggig och regnig vårkväll i Sun City.
Joanne Clarke skulle just göra varm choklad åt sig, Alex och Maxine när hon upptäckte att de inte hade någon mjölk hemma.
Hon suckade. Att gå ut i det regnet kändes inget vidare. Dessutom var hon nyduschad och ombytt till myskläder.
"Det gör inget." sa Maxine.
Tösen hade kommit hem från sjukhuset över helgen och låg nu och vilade på soffan.
"Jag kan kan gå och köpa mjölk." erbjöd sig Alex.
Joanne log mot sin fosterson.
"I det här vädret?"
Alex log snett.
"Vädret kan jag inte ändra på, 'morsan'... Men vi behöver väl mjölk? Du och Janie har ju mjölk i morgonkaffet. Och man behöver mjölk när man gör pannkakssmet."
Han gav sin fostermor en charmig, menande blick.
Joanne skrattade.
"Du har så rätt, lilla gubben. Vi brukar ju ha pannkakor på helgerna. Men har du verkligen lust att gå ut nu då?"
Alex nickade.
"Inga problem. Jag är inte skraj för några små vattendroppar. Och jag kilar ner till närbutiken bara."
Joanne kramade honom.
"Du är fin du. Jag ska hämta pengar åt dig. Och du tar på dig regnkläder."
Alex gjorde en liten grimas.
"Ska jag inte ta på mig dykardräkt och simfötter också...?"
Maxine fnissade åt sin bror.
"Det får du, om du vill." skrattade Joanne. "Knasiga unge... Det räcker med regnjacka och gummistövlar."
Hon tog pengar ur en burk som det stod "Hushållskassa" på och räckte sedlarna till Alex.
"Du kan köpa några goda kakor också om du vill, så kan vi ha dem till chokladen."
"Sweet!" utbrast pojken.
Maxine och han gjorde tummen upp.
Alex drog på sig ett par blå Crocs, som han mest brukade när han promenerade nere på stranden, och sin blå regnjacka. Pengarna fick vara i byxfickan på jeansen.
"See you later, alligator!" ropade han till mamma och syster och vinkade.
"In a while, crocodile!" ropade Maxine efter honom när han gav sig ut i regnmörkret.
Sedan såg hon på Joanne och sa snusförnuftigt.
"Vi borde ha skickat med honom en båt också."
Joanne nickade.
"Ja... Bara han inte blir förkyld i regnet..."
"Äsch!" sa Maxine kavat. "Brorsan har bra immunförsvar. Han är förvisso lite knasig som utför ärenden i detta här vädret - frivilligt... men annars är han nog helt frisk."
Joanne skrattade och kramade om tösen.
"Du har så rätt, Maxie."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar