onsdag, oktober 12, 2011

Skrivpuff - 12 oktober 2011 - del 1

Skriv om en dans.

Paradise, California. Sommaren 2006

Cassie såg leende på sin mamma som lyckligt dansade med sin sambo.
Nora och Darryl stod tätt intill varandra och rörde sig sakta till musiken, en Bob Dylan-cover.
"Ni ser så fina ut." sa Cassie. "Som ett par i en romantisk film."
Nora och Darryl log mot den lilla flickan.
"Tack lilla stumpan." sa Darryl mjukt.
Han var på sitt snälla humör nu och Cassie hoppades att det skulle hålla i sig länge.
"Cassie, den här låten brukade din och Alex pappa sjunga." sa Nora.
"Brukade han?" sa Cassie. Hennes leende blev ännu bredare. "Nu gillar jag den här låten ännu mer!"
Den lilla flickan som snart skulle fylla 9 år höjde volymen på musiken en aning och dansade för sig själv.

Lay Lady Lay

Darryls humör växlade nästan alltid fortare än vädret. Nu sköt han Nora ifrån sig och gav henne en mörk blick.
"Nora, måste du förstöra vår fina stund genom att babbla en massa skit?"
"Men Darryl... jag bara berättade bara för Cassie att hennes far brukade sjunga..."
Darryl höll upp handen i en tystande gest.
"Du ska inte prata om honom Nora, ditt ex tillhör det förflutna. Han är död och begraven - bokstavligt talat!"
Cassie började gråta.
"Prata inte så om min och Alex pappa!" snyftade hon.
Darryl fnyste.
"Du minns inte ens din far Cassie - du var bara en liten 1-årig skitunge när han kastade in handduken!"
"Jag minns honom visst!" grät Cassie. "Du får inte säga så!"
Nora kramade sin lilla dotter och strök flickan över det mjuka ljusblonda håret.
"Älskling... gå lägg dig du, jag kommer in och säger god natt om en stund. Och du kan få läsa lite längre i kväll om du vill."
"Okej. Tack mamma."
Cassie gick snyftande in på sitt rum och kröp upp i sin säng.



Soundtrack/Låtlista

tisdag, oktober 11, 2011

Skrivpuff - 11 oktober 2011

Skriv om att gömma sig.

Camp Orion. Sommaren 2006

När pojkarna hade duschat efter sin basketmatch sa Grady att de skulle kolla sina kroppar efter fästingar. Ledaren vinkade till sig Alex.
"Jag kan göra det själv." sa Alex.
Grady skakade på huvudet.
"Fästingar är svåra att se, dom rackarna är bra på att gömma sig. Men du, Alex... det gör inte ont att kolla efter fästingar."
Hank skrockade.
"Lill-räkan är rädd att det ska kittlas."
"Är jag inte alls...!" fräste Alex.
Han var förargad på Hanks retsamma ton - och förargad för att den äldre kamraten hade rätt.
Grady lyfte på Alex armar och sökte efter fästingar, sedan kontrollerade han knävecken.
"Ställen där fästingar gärna sätter sig." förklarade han för pojkarna.
Alex bet ihop käkarna för att hindra sig själv från att fnissa när Gradys fingrar lekfullt vandrade på hans hud.
Varför måste jag alltid skratta så fort nån kittlar mig...?" tänkte Alex och hatade sig själv för att skrattet bubblade i honom nu.

När de äldre pojkarna lämnat omklädningsrummet drog Grady ner Alex intill sig på träbänken och tog av pojken handduken han hade virat om midjan.
Alex magra kropp blev vaksam och stel när han kände den vuxne mannens hand mellan sina ben.
Precis så här gjorde han med Denny häromdagen...
Alex skruvade på sig. Han ville bara klä på sig igen, gömma all exponerad hud och sin kropp.
"Slappna av Alex..." viskade Grady upphetsat. "Du kommer att tycka det är skönt."
Alex skulle just tala om för Grady att sluta när Hank kom in i omklädningsrummet. Han hade glömt något.
Hank gav Alex och Grady en blick och lämnade dem ensamma igen.
Den där blicken... tänkte Alex.
Det var inte chock eller äckel, som han själv känt när han sett Grady och Denny i den här situationen - det var ren avundsjuka.

Childs PlayDevil


Soundtrack/Låtlista

Alex hemlighet (del 32)

*
På måndag förmiddag tog pojkarna farväl av flickorna.
"Fan, det kommer kännas konstigt att inte ha er på andra sidan sjön längre." sa Scott när han kramade Desi.
"Ja," sa Desi. "men vi ses väl nästa år? Och vi bor ju inte så himla långt ifrån varandra... det tar väl ungefär 90 minuter med buss från Delphi till Paradise?"
Scott nickade.
"Mmmm... jag tror det. Och Alex bor ju ofta hos sina fosterföräldrar i Sun City - det är ju jättenära Delphi."
Tjejerna log.
"Där ser ni!" sa Mae. "Vi kommer att ses! Förresten kommer ni inte att sakna oss, ni har ju hur kul som helst här. Eller hur?"
Mae såg på Alex och lade armen om honom. Den lille killen såg verkligen ut att behöva en kram.
"Men se inte så bedrövad ut Lill-räkan... Vi kommer att ses igen!"
Alex nickade.
"Mmmm... men det blir tråkigt utan er..."
Mae log.
"Awwww... fina lilla Alex. Ge mig en kram."
Alex log och gav Mae en blyg kram.
"Och du Alex," sa Desi. "Ring oss om grabbarna beter sig som översittare mot dig igen, så kommer vi och sparkar dom på smalbenen!"
Alex skrattade.

"Det klarar han själv." sa Scott och log.
Han lade broderligt armen om Alex.
"Stick nu brudar, från och med nu är vår sida en tjejfri zon."
"Just det!" sa Alex kaxigt.
Men han kände sig inte så kavat och glad som han ville ge sken av. Att säga hej då till tjejerna var jättejobbigt.
Scott och Denny verkade också tycka att det var jobbigt. De kramade tjejerna flera gånger och försökte uppehålla dem.
"Börja inte gråta nu mesar." fnyste Hank.
Scott flinade.
"Fan heller. Vi bara försöker sno åt oss lite kramar här, okej?"
Desi skrattade.
"Bra försök Scott, men nu måste vi gå. Hej då grabbar."
Alex suckade.
"Hej då..."
Mae och Desi gav honom en lång kram och pussade honom på kinden.
"Ta hand om dig sötnos." sa Desi. "Du är vår favorit."
Alex kinder blev varma och han log glatt.

Hanson: Where's The LoveAaron Carter: I'm Gonna Miss You Forever
Joaquin Phoenix: I Walk The LineAmy Diamond: Another Day


Soundtrack/Låtlista

Alex hemlighet (del 31)

*
Den kvällen åt Alex middag hos tjejerna och deras ledare och han skulle få sova över där.
Det var mysig att umgås med tjejerna och Alex tyckte det var skönt att slippa bli retad av de äldre grabbarna för den där korkade mördarclown-drömmen.
När de satt i tjejerna stuga efter middagen tog Mae fram sin iBook-dator och startade musikprogrammet iTunes.
Tjejerna dansade till musiken. Alex satt på Maes säng och tittade på.
"Vill du inte dansa Alex?" frågade Desi och sträckte ut handen.
Innan Alex hann svara drog tjejerna upp honom från sängen och de dansade glatt allihop.

När de hade dansat ett tag slog sig Alex ner i Maes säng igen.
"Du kan väl göra en liten låtlista åt oss, som vi kan dansa till?" sa Mae.
Alex log och nickade. Han gjorde en låtlista i iTunes.
"Fast ni får inte lyssna nu." sa han.
Tjejerna log mot den lille killen.
"Är det en hemlig låtlista?" sa Desi.
Alex ryckte på axlarna.
"Nja... inte direkt hemlig... men det blir lite pinsamt om ni lyssnar när jag är här."
Han gav tjejerna ett blygt leende. Sedan viskade han till Mae:
"Låtlistan är liksom till dig..."

Mae log och strök Alex över kinden.
"Awww! Vad söt du är! Får jag berätta för tjejerna?"
Alex rodnade lite, men han nickade.
Mae vände sig till tjejerna.
"Låtlistan är till mig..." berättade hon.
"Men Gud vilken liten sötnos du är Alex!" sa Leslie förtjust.
Alex kände sig glad, men generad. Han log mot tjejerna och rodnade mer.
"Tack..." mumlade han.
Tjejerna kramade honom.


"Vi kan väl få lyssna på din låtlista nu?" frågade Mae lite senare på kvällen.
Hon satt framför datorn och läste titlarna på sångerna Alex valt ut.
Alex funderade.
"Okej då... ska jag bara gömma mig under kudden först."
Tjejerna skrattade åt att Alex kastade sig ner i sängen och lade sin kudde över huvudet när musiken sattes igång.
Mae tog bort kudden och drog upp Alex.
"Du... skäms inte. Det är en jättefin låtlista ju!"
"Gillar ni den?" sa Alex.
"Jaaaa, det gör vi!" sa tjejerna.
Ett brett leende spred sig i Alex ansikte.
Tjejerna överöste lille Alex med kramar. Och de kunde inte låta bli att kittla honom.
När Alex skrek av skratt och protesterade log Mae och sa:
"Vi kommer ju inte få så många fler chanser att tortera dig."
"Nej..." fnissade Alex. "och jag är ganska tacksam för det."
Men han sträckte ut sig på sin tältsäng och lade händerna under huvudet.
"Du ser så nöjd ut Alex." log Mae.
"Mmmm...!" sa Alex och log stort.
Han tyckte det var mysigt när tjejerna kramade honom och busade med honom.
Och han var riktigt nöjd med att hans äldre killkompisar var avundsjuka på honom för att han fick sova över hos tjejerna.

Den natten sov Alex skönt och han hade inga äckliga mardrömmar.
Han ville tacka tjejerna för det. Men det kunde han ju inte göra - inte utan att berätta allt för dem... och det ville han aldrig i livet göra...!
Istället lovade Alex sig själv att försöka glömma bort allt det hemska.
Han ville bara minnas allt det roliga med den här sommaren.

Aaron Carter: To All The GirlsKatrina – Walking On Sunshine
Amy Diamond: My Name Is LoveHigh School Musical 2 cast: All For One
De här 4 låtarna + några till finns med i låtlistan
som Alex gör till tjejerna:


Soundtrack/Låtlista

Alex hemlighet (del 30)

*
De andra satt bara och tittade på Alex.
"Ska nån gå och snacka med honom, eller ska vi låta honom vara ifred...?" undrade Denny.
Scott ryckte på axlarna.
"Vi går och pratar med honom." sa Desi till Mae.
Tjejerna gick fram till Alex.
Mae lade försiktigt en hand på hans rygg.
Alex vände sig om och såg på tjejerna.
"Jag gråter inte om ni tror det..." sa han i ett försök att låta kavat.
Han torkade snabbt bort tåren från sin kind.
"Det blåser skitmycket här idag."
"Mmmm... det är lite blåsigt." sa Mae leende och blinkade åt Desi.

Tjejerna såg tydligt att Alex skämdes för att han grät, men de ville inte göra honom mer generad än han redan var, så Mae lade bara armen om Alex magra axlar.
Alex lutade sig mot Mae och lade armen om hennes midja.
Desi rufsade om Alex hår.
"Du sötis, ska vi äta våra isglassar, innan dom smälter?"
Alex ansikte sprack upp i ett sött leende och han nickade.
De gick och satte sig i mitten av flotten igen.

Leslie ställde fram en plåthink full med isbitar och färgglada isglassar.
"Ät så mycket ni vill." sa hon. "Dom blir ju bara förstörda annars."
Alla tog ivrigt för sig av mumsbitarna.
"Tur att det inte är varmt idag." sa Alex. "Då hade det blivit saft av alltihop."


Mae strök Alex över ryggen.
"Känner du dig bättre nu?" frågade hon lite oroligt.
Alex nickade.
"Så klart, man mår alltid bättre av isglass!"
De andra skrattade.
"Alex, du är så söt!" sa Mae och kittlade honom i nacken.
"Söt kan du vara själv." mumlade Alex blygt och kittlade tillbaka.
Den här gången vågade han kittla Mae ordentligt.
"Yay! Du är kittlig!" sa Alex lyckligt.
"Jag antar att det här bara är rättvist..." skrattade Mae och kramade om Alex. "med tanke på alla gånger vi har kittel-torterat dig."
Alex nickade.
"Yep! Det är väldigt rättvist!"
Mae log och gav Alex en puss på kinden.

Sweet And Innocent - Donny Osmond


Soundtrack/Låtlista

måndag, oktober 10, 2011

Alex hemlighet (del 29)

*
Alex satt och tittade på pysslet en stund, sedan lät han Mae visa honom hur man gjorde armband.
Efter en stund satte sig även Denny hos dem och båda pojkarna gjorde armband.
Mae såg på Alex och log.
"Vaddå 'jag är inte så pysslig av mig...'? Du är ju jättebra på att göra armband!"
Hon kittlade Alex under armen.
Alex fnissade. Sedan tog han mod till sig och petade Mae lite i revbenen.
"Lite bättre kan du Alex!" skrattade Desi. "Kittlas ordentligt!"
"Hey! Uppmuntra honom inte!" skrattade Mae.
Alex såg lyckligt på Mae och hans ögon glittrade.
"Hur kittlig är du då?"
Mae omfamnade Alex och låste hans armar.
"Tänk inte ens tanken Lill-räkan." varnade hon.
Alex fnissade, både för att han var på bushumör och för att han alltid kände sig lite generad när tjejer kramade honom.

Desi såg på Alex och Mae och log.
"Du är så gullig Alex. Jag kommer nog sakna dig mest när vi åker hem på måndag."
Alex stirrade på Desi.
"Ska ni åka hem på måndag...?"
Mae som fortfarande höll om honom kände hur hans axlar besviket sjönk och Desi såg hur den lille killen blev blank i ögonen.
"Åh Alex..." sa Desi ömt.
Hon sträckte ut handen för att stryka honom över kinden.
Men Alex krånglade sig ur Maes famn och gick och satte sig på träbänken vid flottens reling.
Han satt med ryggen åt de andra och pillade lite med sin nya vänskapsarmband som Mae gjort åt honom.
Varför måste dom åka hem så snart...? Vem ska jag nu gå till när allt blir jobbigt...?
Till Alex stora förtret rullade en liten tår nedför kinden på honom.


You to me
Are sweet as roses 
in the morning
And you to me
Are soft as summer rain at dawn,
in love we share
That something rare

The sidewalks in the street
The concrete and the clay 

beneath my feet
Begins to crumble
But love will never die
Because we'll see 

the mountains tumble
Before we say goodbye


- Unit 4+2: Concrete And Clay

Concrete And Clay - Randy Edelman


Soundtrack/Låtlista

Alex hemlighet (del 28)

*
"Hej killar!" sa Desi glatt när Alex och de andra pojkarna klev ombord på tjejernas flotte. "Läget?"
"Bra." sa Alex.
"Ni ser lite trötta ut." sa Mae. "Varit uppe sent i natt?"
Scott flinade.
"Lill-räkan väckte oss mitt i natten - han drömde om nån dum mördarclown."
Killarna skrockade.
"Äh håll truten!" fräste Alex. Lite argt, men mest skamset.
Mae höll om Alex.
"Sluta retas grabbar, det är inte så kul att drömma mardrömmar."
Alex kramade hennes hand.
Mae vet precis vad hon pratar om... tänkte Alex.
Mae hade berättat lite för Alex om att hon hade ett sjätte sinne.
Hon hade genomlidit åratal av svår nattskräck, verkliga mardrömmar och hemska syner.

Johnny såg med ett elakt flin på Alex hand som fortfarande kramade Maes.
"Lill-räkan, du är lite kär i Mae va?"
Alex svarade inte.
Men de andra behövde inga ord för att få svar på frågan. Rodnaden på den lille killens kinder sa allt.
Alex släppte Maes hand och gick bort från de andra. Han slog sig ner på flottens kant och vispade med fötterna i vattnet.

Desi gav killarna en hätsk blick.
"Måste ni vara på honom hela tiden...?! Alex är minst och yngst - ta hand om honom istället!"
Mae gjorde tummen upp åt Desi och gick och satte sig intill Alex.
"Bry dig inte om grabbarna om dom är taskig mot dig."
"Jag försöker..." suckade Alex.
Mae log och rufsade om i Alex hår.
"Det är bra det. Vill du sitta hos oss tjejer och göra vänskapsarmband istället för att hänga med grabbarna."
Alex såg tveksamt på Mae.
"Vet inte... jag är inte så pysslig av mig..."
Mae gav honom ett brett leende.
"Är du visst! Kom nu." sa hon och drog med sig Alex till mitten av flotten där Desi och de andra tjejerna satt.


Brian Donnegan and His Funky Fossil Band: Pete's Dragon Medley


Soundtrack/Låtlista

söndag, oktober 09, 2011

Skrivpuff - 9 okt 2011 - del 2

*
"Lill-räkan, sa du 'mördarclown'...?" frågade Scott.
Jag nickade skamset.
Scott och de andra grabbarna började skratta.
"Ja, jag vet..." sa jag. "Det låter inte klokt... vilken konstig dröm..."
Jag antar att jag drömt den på grund av skräckfilmen vi hade sett på Scotts bärbara dator innan vi gick och la oss; Stephen Kings Det - en film om en mördarclown.
I filmen finns en läskig scen, med en pojke och clownen, som utspelar sig i ett duschrum... så det jag sett Grady göra med Denny i vårt omklädningsrum måste också ha vävts in i drömmen...

"Vad säger ni pojkar," sa Wendy. "ska vi gå och göra lite varm choklad? Då somnar ni bättre sedan."
Scott flinade.
"Vi sov bra innan Lill-räkan började gasta om mördarclowner."
Jag slog till honom med min kudde.
"Nu ska ni vara snälla mot Alex." sa Wendy.
Grady log och lyfte ner mig på golvet.
"Inga mer skräckfilmer för er pojkar."
"Okej då." sa jag och log. "Bara spökhistorier."
Mina äldre kamrater skrattade.
"Good one Lill-räkan!" sa Scott.
Grady skrattade.
"Kom hit, din kaxiga lilla skitunge!"
Grady fångade in mig och hängde mig över sin axel.

Han bar mig över sin axel ända till köket där Wendy gjorde varm choklad åt oss.
När de andra killarna och jag gick till sängs lite senare kände jag mig jättetrött och lite konstig... som om någon hade lagt sömnmedel eller något i min choklad.
Jag kände mig lite orolig och kunde inte låta bli att tänka på det som Wendy hade sagt: "Ska vi gå och göra lite varm choklad? Då somnar ni bättre sedan."

Grady stannade ganska länge hos oss när han sa god natt.
När jag föll in i en dimmig sömn stoppade han om mig och smekte mig över ryggen.
Under resten av natten drömde jag mer konstiga saker...
Mardrömmen som jag haft förut, den där om monstren med slemmiga munnar och långa armar. Som vanligt slingrade de sig om min kropp.
Jag borrade ner ansiktet i kudden så att jag inte skulle väcka alla med mina skrik igen.

De Profundis - James Newton Howard
James Newton Howard - De Profundis
(från The Sixth Sense)


Soundtrack/Låtlista

Skrivpuff - 9 okt 2011 - del 1

Skriv om en fångst.

Camp Orion. Sommaren 2006

Alex berättar:

Jag hörde ett dovt morrande i mörkret och släpande steg bakom mig. Flämtade och med bultande hjärta försökte jag få upp dörren, men den var låst.
Jag kände het, stinkande andedräkt som flåsade mig i nacken och skräcken rann ner för mig ryggrad.
Varelsen tog tag i mig och nu såg jag de rakbladsvassa huggtänderna glimma i månskenet.
Mina naglar skrapade mot dörren när jag förgäves försökte få upp den och jag försökte sparka mig fri ur varelsens grepp.
Varelsen höll nu sina armar om min överkropp och vägrade släppa mig. Jag skulle aldrig komma härifrån...
Jag skrek så högt jag kunde och slog mot monstret.



"Alex! Vakna!"
Jag öppnade ögonen och fick syn på Scott. Han stod på kanten av våningsängens underslaf för att nå upp till mig och han skakade mig.
Denny, Johnny och Hank stod nere på golvet och såg på mig och i dörröppningen stod Grady och Wendy (våra ledare).
Smart... jag hade väckt alla med mitt skrik.
"Förlåt..." mumlade jag. "Det var inte med meningen att väcka er."
"Vad drömde du?" undrade Scott.
Jag skruvade på mig och log fåraktigt.
"Om en mördarclown som ville ta mig..." mumlade jag, så lågt att det knappt hördes.

A Nightmare On Elm Street
The Halloween Heroes - A Nightmare On Elm Street (Halloween Version)


Soundtrack/Låtlista

Grattis Eli! 9/10 2011

Happy Birthday
Eli!

*

fredag, oktober 07, 2011

Skrivpuff - 7 oktober 2011

Skriv om att vara otydlig.

Camp Orion. Sommaren 2006.

Alex berättar:

Jag hade precis duschat och var på väg in i omklädningsrummet för att klä på mig när jag hörde Denny, min äldre sommarläger-kompis, prata med någon där inne.
Han sa: "Neeej... Lägg av...!". Men hans tonfall var inte på något sätt irriterat eller argt... nej, han hade skratt i rösten, ungefär som om han blev kittlad eller så.
Sedan hörde jag Grady (en av våra ledare) skrocka lite, som om det Denny sagt var lustigt.
Jag klev in i omklädningsrummet. Och det jag såg fick mig att stanna upp mitt i steget.
Det kändes som att få en basketboll i magen - luften tar liksom slut och man blir helt andfådd.
Denny satt på en av träbänkarna vid skåpen, han hade inte klätt på sig än efter duschen. Intill honom satt Grady och han... Han hade sin hand mellan Dennys ben.

Nu blev jag yr. Det kändes precis som den gången Darryl, mammas sambo, tvingade mig att åka de där enorma te-kopparna på ett nöjesfält (för Darryl tyckte jag skulle tuffa till mig lite).
Te-kopparna slutar typ aldrig att snurra och man känner sig äckligt sjuk efteråt.

Denny verkade inte äcklad nu. Tvärtom, han log. Och han andades lite konstigt, som om han tyckte att Gradys beröring av sina... "privata delar" kändes skönt.
Jag däremot kände mig äcklad och lite rädd. Skulle Grady göra så där med mig när han var klar med Denny?
Jag ville inte ta reda på det.
Snabbt slet jag åt mig mina jeans, kalsonger och tröja - kläderna låg nämligen intill Grady - och sedan rusade jag in på toaletten och låste dörren.

Jag klädde på mig. Sedan sjönk jag ner på toalettlocket.
Skakade i hela kroppen.
Tänkte på att Grady faktiskt hade rört mig, smekt min kropp, så där...
De gångerna hade jag fått något i min läsk, något skumt som gjorde att allt blev otydligt och dimmigt.
Men nu när jag sett Grady röra Dennys nakna kropp sköljde det klibbiga minnet över mig.
Det vände sig plötsligt i magen på mig och jag lutade mig snyftande över toaletten...

Guns N' Roses: Sympathy For The Devil
Guns N' Roses: Sympathy For The Devil


Soundtrack/Låtlista