Alex hemlighet (del 7)

*
Darryl satt på puben med sina polare och drack öl.
Han beklagade sig över sin sambos "små skitungar".
"Nora bara daltar med dom och låter dom bete sig precis hur som helst. Dom är bara uppkäftiga och visar ingen respekt."
"Ja, Cassie är väl okej, " tillade Darryl. "men grabben kan verkligen vara en riktig liten pina."
En av polarna rynkade på ögonbrynen.
"Det där låter inte som Alex och Cassie."
"Tro mig, dom kan vara en handfull... Fan vad tonåringar är jobbiga!"
Darryl suckade över hur jobbiga tonåringar var och tog en djup klunk öl.
"Tur att grabben bor hos sin fosterfamilj större delen av tiden."

"Men det kan inte vara lätt för ungarna heller." sa polaren. "Deras farsa dog när dom var pyttesmå... och så Noras problem och fosterhem - och så en styvfarsa på det."
Darryl såg bistert på sin polare.
"Jo jo... men du ska höra vad grabben kallar mig...! Allt från idiot till fuckface."

Polaren började till Darryls förtret att gapskratta.
"Förlåt Darryl..." frustade han. "Men Alex är en jävligt skön grabb! Fuckface!"
Polaren ramlade nästan av sin barstol, så mycket skrattade han.
"Fuckface...! Det är humor!"

Darryl tyckte inte att det var humor. Han blängde på polaren och gick bort till dart-tavlan.
Polaren kom skrattande efter.
"Hörru fuckface, få se om du kan spöa mig i pilkastning nu då."
"Det vet du att jag gör." sa Darryl bistert. "Och när jag har vunnit får du bjuda på en öl."
"Vad fan, jag bjuder på två öl." sa polaren. "Det var längesen jag garvade så här mycket."
Darryl suckade trött.
"Du, Alex är inte rolig. Han är en liten uppkäftig skitunge som behöver uppfostras."
Polaren dunkade Darryl i ryggen.
"Såja, ta det lugnt nu, fuckface."

Alex hemlighet-serien

Alex hemlighet (del 6)

*
Det var fredag kväll. Alex, Cassie och Maxine satt uppkrupna i soffan och såg på TV. Alla tre var trötta.
Alex och Cassie var sega efter en extra tidig morgon (när Cassie bodde hos Joanne och Martin hade hon ju längre att åka till skolan.) och båda hade haft en lång skoldag. Och Maxine var helt slut efter sin senaste sjukhusvistelse med tuff behandling.
Ricky, Alex och Maxines 10-årige fosterbror, kom in i rummet.
"Vad kollar ni på?"
"TV." svarade Alex förstrött.
Han satt mest och tänkte på måndagen - dagen för rättegången - och hade lite svårt att koncentrera sig på annat.
Flera gånger i skolan hade han idag fått höra: "Alex, försök att fokusera lite."

Ingen i skolan visste om Alex hemlighet, och Alex ville ha det så. Han ville inte att någon skulle veta.
Han hade förstås berättat för sin och Maxines bästa vän Holly. För Holly kunde man berätta allt för, vad det än gällde.
Holly hade idag märkt att Alex inte mådde riktigt bra, så hon hade tagit honom åt sidan och frågat vad som hade hänt.
Alex följde med Holly hem efter skolan en stund och där berättade han kortfattat vad han varit med om.
Holly hade självfallet blivit både ledsen, arg och riktigt förfärad.
Hon hade kramat om Alex länge.
"Om du behöver prata ut, tveka inte att hojta på mig." hade hon sagt. "Och du Alex, du är så stark som orkar berätta allt det här för mig."
Alex bara kramade Holly. Det var skönt att det var så lätt att prata med henne.


"Ja, men vad är det på TV:n då?" sa Ricky, lite road över sin brors frånvarande svar.
"Va...?" sa Alex.
Ricky suckade och pekade ivrigt på TV:n.
"Den där lådan - den heter TV. Vad tittar ni på?"
"Jaså jaha..." mumlade Alex.
Han kastade en blick på TV-skärmen.
"Reklam."
"Kollar ni på reklam...?" sa Ricky uttråkad. "Ja, det är ju jättekul."
Han tryckte sig ner i soffan mellan Alex och Cassie och tog lite godis från en skål på bordet.
Cassie och Maxine fnissade.

Alex hemlighet-serien

Romance on Mermaid Beach (del 6)

*
Cole såg på Charli som såg lite moloken ut.
"Du Charl, du kan ju sitta på min surfbräda, så behöver du inte simma ut."
Charli sken upp.
"Ja, vad kul!"
Ivrigt drog Charli av sig sin solklänning och sparkade av sig sina sandaler.
Hon kontrollerade att den nya bikinin satt som den skulle och sprang glatt ner i vattnet.
"Vilken bra idé!" sa Charli när hon klättrade upp på surfbrädan.
Cole log åt Charlis glädje och iver.
Nikki lindade armarna om hans hals.
"Du är fin du. Vilken jättebra idé."
Cole log igen.
"Vi gjorde alltid så här när jag var liten - pappa och jag."
"Det minns jag." sa Nikki. "En gång satt vi båda två på brädan och Will simmade med oss framför sig."
Nikki skrattade åt minnet.
"Och du försökte alltid stå upp på brädan - och påstod att du faktiskt surfade."
Dani och Charli fnissade.
Cole log och lade fingret över Nikkis läppar.
"Ssssh... inte berätta pinsamma barndomsminnen."
Nikki fnissade.
"Sött - inte pinsamt." sa hon och gav Cole en puss.

"Det ser verkligen ut som dom är kära..." sa en av tjejkompisarna som stod på stranden och såg Nikki och Cole kramas.
"Cole och Nik?" sa en annan av tjejerna. "Nah... dom håller på så där hela tiden, men dom är bara kompisar."
Tjejkompis nummer ett gav ifrån sig ett litet mjukt skrockande.
"Ja, säkert, det där tror du väl inte på själv...?"
Hon såg länge på Nikki och Cole.
Om dom två bara är "kompisar" är jag Julia Roberts...

Romance on Mermaid Beach (del 5)

*
"Du får slänga i Cole senare istället." sa Charli till Dani när de stod på bryggan och tittade på de surfande killarna.
Dani log och nickade.
"Det kan du lita på."
"Jag tycker lite synd om Cole..." skrattade en av tjejkompisarna.
"Inte då," sa Dani. Han gillar att bada."
"'Han gillar att bada'..." fnissade Charli. "Bra argument."
Dani nickade glatt.
"Tack, det tyckte jag också."

Cole simmade fram till bryggan.
"Är ni rädda för vatten eller?" log han. "Ska ni stå där hela dagen?"
Nikki log. Hon sparkade av sig skorna och drog av sig sina jeansshorts och T-shirt (bikinin hade hon på under) och så hoppade hon i vattnet.
"Vad pratar ni om då?" frågade Cole.
"Det vill du inte veta." fnissade Nikki.
Cole skrattade.
"Har ni hemlisar på gång eller?"
Nikki skakade på huvudet.
"My lips are sealed."
Cole drog Nikki intill sig.
"Lite kan du väl berätta?"
"Glöm det." log Nikki.
Cole lade huvudet på sned.
"Please, please pretty please, with a cherry on top."
Nikki skrattade.
"Ledsen älskling, den där charmen kanske funkade när du var fem... men den biter inte på mig längre."
Hon klappade Cole på kinden.

Dani satte sig på bryggan och dinglade med benen över det turkosblå vattnet.
"Nikki är omutbar." sa hon leende.
Cole stänkte vatten på henne.
"D, vågar du vara lika tuff här nere i vattnet."
"Vill du verkligen veta det?" skrattade Dani.
Cole skrattade och nickade.
"Då så." sa Dani.
Hon hade också badkläder under sin T-shirt och shorts, så hon kastade av sig kläderna och hoppade i vattnet, nära Cole och Nikki.
"Simtävling till bojen?" sa hon utmanande och pekade på på den röda bojen flera meter bort.
"Jag antar utmaningen." sa Cole.
"Jag med." sa Nikki. "Charl, är du med?"
Charli, som fortfarande stod uppe på bryggan, skakade på huvudet.
"Nä... jag står här och hejar på er." log hon. "Jag och sjölejonen."
Charli pekade ut mot bojen, där sjölejon brukade ligga och vila sig.

"Vill du verkligen inte följa med?" sa Dani.
"Det är roligare om du också är med Charl." sa Nikki.
Charli bet sig fundersamt i läppen. Sedan skakade hon på huvudet.
Hon ville hemskt gärna följa med, men hon var inte lika bra på att simma som sina kusiner, så hon vågade inte simma så långt som ut till bojen.
Charli kunde inte hjälpa det, men hon kände sig lite avundsjuk på Cole, Dani och Nikki.
Hon suckade.

Brombergs poesiantologi

*
Sådär ja, nu har jag skickat in några bidrag till en kul tävling
- Brombergs poesiantologi :)
*

Skrivpuff - 23 augusti 2011 - del 2

*
Nora reste sig från sin stol och drog bort Alex från Darryl. Hon höll om pojken.
"Alex och Cassie är det bästa som har hänt mig."
Alex suckade.
"Bevisa det. Lämna honom."
Han hade sagt det så många gånger förr. Till ingen nytta; han visste att mamma förmodligen aldrig skulle lämna Darryl.
Alex vinkade till sig sin lillasyster.
Cassie sprang fram till Alex och höll om honom.
"Gå och packa lite grejer Cass. Vi åker till Jo och Martin." sa Alex. "Där är det lite lugnare."
Hos Alex fosterföräldrar kunde barnen alltid känna sig trygga.

"Ni har skola imorgon." sa Darryl.
"Ingen frågade dig om din åsikt fuckface." sa Alex.
"En vacker dag kommer det gå illa för dig grabben." sa skräckfilms-clown-grinet.
"Story of my life." muttrade pojken bittert.
Han tog upp sin iPhone och ringde hem till Jo och Martin för att meddela fosterföräldrarna att han och Cassie var på väg.

Darryl kunde inte låta bli att ge Alex en liten retsam dask i bakhuvudet.
Varför måste han vara så elak mot Alex hela tiden...? tänkte Cassie.
Darryl hade nog trott att Alex skulle explodera, men Alex såg bara lugnt på sin styvfar och räckte upp ett långfinger.
Sedan gick han och Cassie in på sina rum för att packa.
Darryl öppnade och knöt nävarna. Det riktigt kliade i fingrarna av lust att uppfostra den uppnosige lille snorungen.

Hela Alex hemlighet-serien

Skrivpuff - 23 augusti 2011 - del 1

Skriv om att reklamera.

Darryl slog av kapsylen på ölflaskan mot köksbordet och tog en djup klunk. Han grimaserade.
"Fy fan, den här ölen var inte god. Man borde reklamera den."
"Det är ganska mycket man borde reklamera." mumlade Alex utan att titta upp från sin middagstallrik.
Han sneglade menande på Darryl.
Nora gav sin son en förmanande blick.
Darryl ställde ner ölflaskan med en smäll och spände blicken i Alex.
"Vågar du upprepa det där?"
"Jag är inte rädd för dig, Darryl - även om du önskar det." svarade Alex.
Darryl log hånfullt mot pojken.
Cassie och Alex tänkte att det där grinet skulle passa bra på en skräckfilms-clown.
"Ska vi gå undan och prata lite, du och jag?"
Alex skakade på huvudet.
"Näää, jag äter."
Darryl slog ner pojkens tallrik från bordet. Mat och bestick spreds ut på golvet.
Sedan slet han upp Alex från stolen, tog tag om hans axlar och skakade honom.

"Darryl!" skrek Nora.
"Din lilla skitunge måste lära sig att han inte kan få säga vad som faller honom in!" fräste Darryl.
Han spände blicken i Alex.
"Du tror att du är jävligt rolig va?"
"Nä, jag var fullkomligt allvarlig." sa Alex.
"Jag är så jävla trött på att du alltid får göra som du vill för din mamma! Ingen uppfostran alls har du."
Darryl blängde på Cassie och sedan vände han sig mot Alex igen.
"Ni är jävligt bortskämda, din syster och du."
Alex slet sig loss ur Darryls grepp.
"Dra härifrån då, så slipper du oss."
Skräckfilms-clown-grinet återvände till Darryls ansikte.
"Din mamma klarar sig inte utan mig. Det är nämligen jag som betalar det mesta här i huset."
"Hon klarar sig." sa Alex sammanbitet. "Mamma skulle faktiskt klara sig bättre utan dig och ditt humör."
Darryl hån-skrockade.
"Mitt humör? Och det kommer från ungen som kreverar bara man tittar på honom...!"
Snabb som en kobra grep Darryl om Alex nacke och kramade hårt.
"Vad krävs för att du ska lära dig att inte vara så kaxig?"
"Skit på dig." svarade Alex.
Darryl suckade och såg på sin sambo.
"Nora, dom här ungarna borde du ha reklamerat redan på sjukhuset."

Limerick: Grodhopp

*

Det var en kille från Floda

som svalde en levande groda

Det stod nu klart

att äta groda ej var smart

Ty han skulle springa ett lopp

men gjorde istället konstiga hopp

Cassie's Limerick

Till Finn från Cassie

I know a guy from Paradise
who is sweet and very nice
I love when he holds my hand
When we walk in the sand
Together we're sweeter than sugar & spice


<3 Cassie Spencer, 13

Alex hemlighet - Spotify playlist

Klicka på bilden för att komma till Spotify-spellistan! :)
(och bilden kan du klicka på, om du vill se en större version)

Alex hemlighet - soundtrack

Hej mina fina "fans"!
Jag håller på att göra Spotify-låtlista till min story Alex hemlighet 
(+ de skrivpuffar som hör till den "serien").

Om du vet någon låt som du tycker passar till berättelsen: 
hojta gärna till i kommentarsrutan! :)

Romance on Mermaid Beach (del 4)

*
"Jag måste hänga med grabbarna lite." sa Cole. "Ni tjejer är ju galna."
"Du älskar det." sa Charli.
"Galna tjejer...?" skrattade Cole. "Okej, lite då."
Dani och Nikki skrattade.
"Vad ska ni tuffingar hitta på då?" frågade Nikki och såg på killarna.
Killarna funderade en stund. Sedan sa de unisont:
"Surfa!"
"Ja, självklart." log Nikki. "Dum fråga."
Cole nickade.
"Hallå där!" skrattade Nikki. "Du ska inte hålla med!"
Cole och de andra killarna sprang skrattade vidare neråt stranden för att hämta sina surf-grejer.

"Det måste vara skönt för Cole att vara här," sa en av tjejkompisarna. "på ett ställe utan skvallerpress och paparazzi. Han kan liksom göra vad han vill utan att nån har ögonen på honom hela tiden."
"Mmmm," sa Nikki. "han tycker att det är jätteskönt att kunna röra sig så här fritt och obevakat."

Tjejerna hörde en busvissling och tittade bort mot killarna.
"Sitt inte där och lata er!" ropade Cole. "Hoppa i vattnet istället!"
"Han ska få för vatten..." sa Dani.
Tjejerna sprang skrattande fram till killarna.

Gästblogg 22 augusti: Leni

*
Jag måste dela med mig av ett litet sött minne. Det hände för ett par år sedan, när Melwin var 4 år.
Av någon anledning började lillkillen prata om julen - i augusti....!

Melwin: På jul kommer Tomten och hälsa på oss. Imojjon.

Jag: Nääää, julen är inte imorgon. I december är det jul.

Melwin: Aaaaa, en annan vecka.

Mamma Malena: Ja, om fyra månader. Och så är det nån här som fyller år innan jul.

Melwin (glatt): Aaaaa! Min Neni!

Den lilla sötnosen gav mig en stor kram.

Melwin: Neni, då du ska få en 'tor paket av mig! Och kattpinne.

(Kattpinne = Glasspinne)

Leni: Awww, vad snäll du är Melwin.

Melwin nickar stolt.

Melwin: Aaaaa, jag snäll. Och nu jag vill äta en kattpinne.

Lilla broren springer in i köket och börjar botanisera i frysen.


Haha! Min syskon är roliga! 
You gotta love them! :D <3

PUSS & KRAM
Leni

Skrivpuff - 22 augusti 2011 - del 2

*
"Alex! Alex! Vakna!"
Cassies mjuka, försiktiga röst hördes genom Alex ångest.
Alex tittade sakta upp och blinkade mot sänglampans ljus.
Lillasyster satt uppkrupen i hans säng och skakade honom försiktigt.
När Cassie såg att Alex var vaken strök hon några hårslingor ur hans tårdränkta ansikte och sedan höll hon tröstande om honom.
"Lilla storebrorsan... du hade en mardröm."
"Det känns som hela livet är en mardröm just nu..." mumlade Alex, knappt hörbart.
Cassie kramade honom hårdare.
"Åh Alex... jag önskar jag kunde göra nåt för att ta bort det onda..."

Alex kramade sin älskade lillasyster.
"Åh Cass, det gör du redan. Du tog mig ur den hemska drömmen."
"Vill du prata om den?" frågade Cassie.
Alex skakade på huvudet.
"Okej." sa Cassie. "Då sitter jag bara här hos dig och tröstar dig."
"Jag är ledsen att jag väckte dig Cassie." mumlade Alex.
Cassie kramade sin storebror ännu hårdare.
"Var inte det. Jag är glad att du kom ur drömmen."

"Väckte jag mamma och Darryl?" frågade Alex.
Cassie skakade på huvudet.
"Nej, dom har inte kommit hem än. Dom skulle bli sena."
Cassie höll om Alex och strök honom över håret, precis som mamma brukade göra när hon tröstade dem.
"Nu behöver du inte vara rädd mer i natt. Jag ska ta hand om dig."
Alex svalde en klump i halsen.
"Tack för att du finns Cassie."
Cassie blev blankögd. Hon gav sin storebror en liten moderlig puss på kinden.
"Tack för att du finns."

Skrivpuff - 22 augusti 2011 - del 1

Skriv om en hiss.

Alex stirrade på en kladdig fläck på hissgolvet. Det påminde mycket om intorkad läsk.
Förmodligen nån unge som har spillt ut sin Coke eller nåt... tänkte Alex.
Hissen stannade på en våning och det hördes ett pling som talade om att dörrarna öppnades.
Alex höjde blicken och såg på den som steg in i hissen och när han såg vem det var blev han torr i munnen och alldeles kallsvettig.
Mannen som nu stod framför honom var mannen som utsatt honom för Det Avskyvärda för fem år sedan.
Hissdörrarna stängdes och hissen började åka.
Alex svettvåta händer kramade tyget på sina jeansben av ren nervositet. Allt började snurra och det kändes som han höll på att kvävas.

"Alex... tänk att jag skulle träffa dig igen efter alla år."
Mannen log och tryckte på stopp-knappen. Sedan tog han ett steg närmare Alex.
Pojken tog ett steg bakåt, men stoppades av hissväggen.
Mannen började fingra på Alex bälte och översta byxknappen.
Alex flämtade som en liten rädd hare som vet att den inte kan undkomma sin jägare.
"Var inte rädd." sa mannen med bedrägligt len honungsröst. "Jag ska inte göra dig illa. Jag ska göra det skönt för dig."
Precis så sa han alltid... tänkte Alex.
Han visste att han borde göra motstånd. Skrika. Starta hissen. Vad som helst!
Men rädslan naglade fast honom i golvet. Han var oförmögen att röra sig.

Mannen satte sig på knä framför Alex och knäppte upp pojkens byxor.
Då skrek Alex. Han samlade ihop all sin lungkapacitet och skrek ut sin ångest.
"Neeeeeeej!"

Romance on Mermaid Beach (del 3)

*
"Har du hämtat dig från tortyren?" frågade Nikki när hela gänget satt nere vid lägerelden på stranden den kvällen.
Cole skakade på huvudet.
Nikki skrattade och kramade hans nacke.
"Förlåter du oss då?"
Cole skakade på huvudet igen.
"Nä, aldrig." sa han och putade truligt med munnen.
"Du är för söt Cole!" fnissade Nikki.

En av tjejkompisarna från ön satt och såg länge på Cole och Nikki.
"Hur länge har ni varit ihop nu?"
Nikki och Cole såg på varandra och log lite menande.
De fick ofta frågan om de var ett par. Och i pressen omskrevs de ibland som America's Sweethearts.
Nikki skakade på huvudet.
"Vi är inte ihop. Men vi har varit bästisar sedan vi var 2 år, så vi står varandra väldigt nära."
Cole nickade instämmande.
"Men ni håller ju alltid på att kramas och pussas mycket och så..." sa tjejkompisen.
"Jo, men det kan ju kompisar också göra." sa Charli. "Jag kramar alltid mina kompisar mycket."
"Och jag kramar Cole mycket också." tillade hon.

Dani nickade instämmande.
"Jag med! Eller hur Cole?"
Cole flinade glatt mot Dani.
"Nja... du kittlas mest..."
Sedan skrattade han och lade armen om Dani.
"Nej, jag skojar bara. Vi står varandra nära allihop. Nikki, Dani och jag har ju växt upp tillsammans! Och sen kom lilla Charli till familjen."
Charli log och kurade ihop sig nära Cole.
"Ni verkar ha det så mysigt hela tiden." sa tjejkompisen lite avundsjukt.
"Det har vi." sa Nikki glatt.

"När hamnade vi i en romantisk komedi...?" sa en av killkompisarna.
Cole och de andra grabbarna skrattade.
"Tjejer kan ju bli lite sentimentala ibland." flinade Cole och sneglade lite retsamt på tjejerna.
Nikki brottade ner honom.
"Jag skämtade!" skrattade Cole.

Romance on Mermaid Beach (del 2)

*
När Cole, Nikki, Dani och Charli kom ner på stranden möttes de av några kompisar. Det blev ett kärt återseende för alla, med mycket skratt och kramar. Och Cole tog lite blygt emot många lovord för sin senaste film.
"Ska vi gå och bada?" frågade en av tjejkompisarna.
"Ja, Dani behöver gå och bada." fnissade Cole. "Hon har fått solsting."
Dani log.
"Ska vi slänga i dig i vattnet...?" varnade hon.
"Eh... nääää tack." skrattade Cole.
"Nähä..." sa Dani. "Då får vi väl... göra så här då..."
Hon tog tag om Coles midja och tryckte till.
"Nej!" skrattade Cole. "Gör inte så!"
Dani skrattade glatt och lite elakt.
"Jo, du skulle få igen, sa jag ju förut."
De andra skrattade.
"Hallå!" sa Cole. "Hjälp mig istället!"
"Nä, du är ensam nu." sa Dani.
Hon svepte ner Cole i sanden och satte sig på hans ben.

"D, är det så här du jobbar på SCA...?" skrattade Cole.
Dani skrattade glatt.
"Nope, så här gör jag bara med kaxiga rackarungar som du." sa hon och så började hon sin kittlingstortyr på Cole.
Nikki och Charli hjälpte glatt till.
Cole skrek av skratt och försökte resa sig upp.
"Jag tror inte jag tycker om er längre..." sa han.
"Jodå," skrattade Nikki. "du älskar oss."

Kompisarna stod intill och skrattade.
"Det här är bra underhållning." skrockade en av killarna.
Charli fnissade.
"Ja, det är jättekul!"
"Inte för mig." sa Cole och försökte låta sur.
Den kommentaren och tonfallet fick Charli att kollapsa av fniss. Hon rasade ner i sanden.
"Kul att alla tre Danelli-tjejerna har fått solsting." sa Cole.

Romance on Mermaid Beach (del 1)

Maj 2011

Nikki, Dani, Charli och Cole hade precis anlänt till vid den privatägda ön Mermaid Island några mil från New York, där skulle de tillbringa några härliga lediga dagar.
Varje gång de besökte ön bodde de alltid i Coles adoptivföräldrar Melina och Will Taylors strandhus på Mermaid Beach.
Ungdomarna skulle umgås med kompisar som bodde på ön och den här kvällen skulle de ha en liten grillfest på stranden.
"Alltså, jag älskar både New York och L.A.," sa Cole. "men det här är paradiset på jorden!"
Cole, Nikki, Dani och Charli stod uppe i den polkagris-randiga fyren och såg ut över ön.
"Jaaaa, men det är bara för att du är här älskling." sa Dani med väldigt överdrivet kärleksfull röst.
De andra skrattade.
Cole lade armen om Dani.
"Tack D. En fråga bara: har du fått solsting redan?"
Dani skrattade glatt.
"Nej då gullunge, inte än." försäkrade hon och gav Cole en puss på kinden. "Men du vet att du ska få igen för din kaxighet sedan va?"
Cole log.
"Oj vad rädd jag blir." sa han och gick skrattande ner för fyrens spiraltrappa.
Tjejerna gick efter honom och gick ut på stranden.

---

Låtlista/Soundtrack (klicka på Spotify-logon)

Skrivpuff - 21 augusti 2011 - del 2

*
Darryl satte i en ny glasruta i köksdörren. Sedan såg han på Alex och flinade igen.
"Men du Alex... jag tänkte på en sak... du kanske inte gillar tjejer."
"Vad fan snackar du om...?" sa Alex.
"Jag bara tänkte att efter all din tid med grabbarma på fritidsgården kanske du tänder mer på killar."
Alex rodnade häftigt och Cassie bara gapade över att Darryl kunde säga något sådant till hennes bror, efter allt han varit med om.
I normala fall hade Alex ignorerat Darryl kommentar, men nu när Darryl skämtade om övergreppen tappade Alex besinningen.
Han kastade sig över Darryl. Glasrutorna som skulle sättas upp i fönstren föll i golvet med ett brak.
"Nu får du fan lugna ner dig!" sa Darryl och knuffade undan Alex. "Försöker du slå nåt rekord i kort-stubin-humör idag eller?"
"Du ska bara hålla käften, din jävla idiot!" skrek Alex.
Pojken slog argt handen genom glasrutan och rusade ut.

Nora, som precis kom hem från bageriet där hon köpt frukostbröd och donuts, blev förskräckt över tumultet hon möttes av. Krossat glas och bloddroppar på golvet, en högröd, ilsken Darryl och en gråtande liten Cassie.
"Herregud, vad har hänt?" utbrast Nora.
"Alex är skadad!" snyftade Cassie.
Nora och Cassie sprang ut och hittade Alex på en bänk vid busshållplatsen på andra sidan vägen.
Blod droppade ner på marken.
"Älskade unge... vad har du gjort?"
Alex svarade inte.
"Vi måste åka till sjukhuset." sa Nora.
Alex skakade på huvudet.
"Det är inget att diskutera Alex," sa hans mamma. "nu går vi hem och tar bilen till akuten."

* * *

När Alex fått sin hand tvättad, sydd och bandagerad gick han till avdelningen där Maxine låg.
"Vad har du gjort...?" frågade Maxine.
Alex ryckte på axlarna.
"Blev så jäkla förbannad på Darryl bara..."
"Vad gjorde han?" frågade Maxine.
"Retades som vanligt." sa Alex.
Sedan skrattade han glädjelöst.
"Och han sa att jag försökte slå rekord i att tappa humöret."
Maxine log och klappade försiktigt Alex bandage.
"Ser snarare ut som du försöker knäcka mitt rekord i sjukhusbesök."
Alex log och kramade sin syster.

Skrivpuff - 21 augusti 2011 - del 1

Skriv om ett rekord.

Paradise, California. Våren 2011

Alex och Cassie satt vid frukostbordet hemma hos mamma Nora.
Det var nu bara några dagar kvar till rättegången mot mannen på fritidsgården, han som hade förgripit sig på Alex och några andra tonårspojkar för fem år sedan.
Alex var rädd för vilka bevis som skulle läggas fram och han var nervös och lättretlig. Hans familj tog hänsyn till detta och lät honom vara i fred så mycket som möjligt.
Darryl brukade tycka att det var kul att reta Alex, eftersom pojken även i vanliga fall kunde ha kort stubin. Nu när situationen var så extrem, hade Alex mamma varit extra noga med att säga åt sin sambo att inte reta upp pojken.
Men Darryl verkade vänta på rätt tillfälle att tända den där lilla gnistan som fick igång Alex irritation. Han såg leende på grabben.
Alex tittade upp från sin skål med flingor och mjölk.
"Vad är det?!" fräste han.
"Lugna ner dig." sa Darryl. "Jag tittar bara på dig. Ät du dina flingor."

"Ska du gå på bio med Holly nästa helg?" frågade Cassie sin storebror.
Holly var Alex och Maxines bästa vän.
"Vi laddar nog ner en film eller hyr en DVD istället," sa Alex. "så kan Maxine kolla också."
Darryl flinade.
"Är Holly din tjej?"
Alex ignorerade honom.
Darryl gav sig inte. Han lade en arm om pojkens axlar och gav honom en retfull kram.
"Släpp mig." morrade Alex.
"Men jag tycker bara att det är gulligt att du har en tjej..."
Alex suckade.
"Vi är kompisar. Och släpp mig har jag sagt."
Alex krånglade sig ur Darryls grepp.

"Kompisar...?" skrockade Darryl. "Mmmm... det brukar låta så."
Han skrattade och kittlade Alex lite.
Alex reste sig häftigt och slog undan Darryls hand.
"Lägg av! Rör mig inte!"
Darryl skrockade.
"Men lilla gubben... du har ju kortare stubin än en cherry bomb*."
"Snälla Darryl, låt bli honom." sa Cassie.
Darryl flinade och gick bort mot köksdörren och fönstren, till vilkas glasrutor han skulle byta ut.
"Du, lille Cherry bomb, se till att du och din syster håller er borta härifrån nu, jag vill inte ha en massa krossat glas här."
Alex bara blängde på Darryl.

*En Cherry bomb är en liten smällare.

Fröding

Jag köpte min kärlek för pengar,
för mig var ej annan att få,
sjung vackert, I skorrande strängar,
sjung vackert om kärlek ändå.

Den drömmen, som aldrig besannats,
som dröm var den vacker att få,
för den, som ur Eden förbannats,
är Eden ett Eden ändå.

- En kärleksvisa
Gustaf Fröding