SkrivPuff: Utmaning 181 - 30 juni

En "börja" från AC Collin's bok 365 börjor.

"Han är inte farlig", sa mannen och tog i med alla krafter för att hålla in besten som drog i kopplet.

"Bara väldigt social", försäkrade han och djuret morrade. 


Jag hoppades att den inte hade fått korn på vad jag hade i väskan. 


Det vore inte bra, inte bra alls.

Hundmannen frågade vad jag hade i väskan.
Jag svarade snabbt att det var badkläder.
”Badkläder? Så här års?” skrattade Hundmannen.
Det lät nedlåtande.
”Inomhus. Man kan bada inomhus.” svarade jag.
Hunden slet sig plötsligt och kastade sig över mig.
Jag föll och landade hårt och smärtsamt på perrongen.
”Oj då. Hur gick det grabben?” frågade Hundmannen.
Jag svarade inte.
Hunden morrade och började slita i väskan med tänderna.
Nej!
Det blev en stor reva i tyget.
Jag såg till min fasa att innehållet i väskan nu föll ut på den grusiga tågperrongen.
Folk stannade och stirrade på föremålet.
De gapade, slog handen för munnen, såg illamående ut.
”Åh... Herregud…” stönade någon.
”Vad i helvete?!” utbrast Hundmannen.
En kvinna tittade närmare på föremålet, som för att försäkra sig om att hon såg rätt.
”Är det en…?” viskade hon.
Jag tittade ner - fast jag visste ju vad det var.
Handen låg där intill mig.
Den stora, sträva högernäven.
”Han kan aldrig slå mer nu!” snyftade jag.


*